Fortbildning för alla lärare:

Lässtrategier för effektivt lärande och språkutvecklande undervisning.

Under de senaste två läsåren, och i samband med mitt försteläraruppdrag, har jag haft i uppgift att utbilda alla lärare på Täby Enskilda gymnasium inom lässtrategier och språkutvecklande undervisning. Detta har varit ett väldigt omfattande och roligt arbete som jag skulle kunna beskriva mer i detalj i ett kommande inlägg om intresse finns. I korthet har detta utbildningspaket hittills innehållit följande:

• Studiedag februari 2014: Lässtrategier för effektivt lärande. Vad är lässtrategier och hur kan vi använda oss av dessa i olika ämnen i gymnasieskolan? Vad är  läskompetens och hur blir våra elever läskompetenta? Hur kan vi stötta elevernas läsning av avancerade och ämnesspecifika texter?

• Studiedag oktober 2014: Språkutvecklande undervisning. Vad innebär språkutvecklande undervisning och vad säger styrdokumenten om detta? Vilka kommunikationssituationer förekommer i olika ämnen och vilka krav ställer detta på elevernas språk, läsande och skrivande? Vad kännetecknar olika ämnesspecifika texttyper och hur kan vi synliggöra strukturer och språk i dessa texttyper för eleverna?

• Studiedag februari 2015: Språkutvecklande undervisning, uppföljning. Hur kan skrivmallar och exempeltexter stötta lärandet och hur kan dessa se ut och fungera i olika ämnen? Hur kan varje ämnesgrupp arbeta vidare med att synliggöra ämnesspecifika förmågor och begrepp? Hur kan vi i ett visst ämne formulera frågor vi ställer i olika klassrumssituationer för att göra undervisningen mer formativ?

Jag har vid dessa tre tillfällen utgått från bland annat Barbro Westlund, Monica Reichenberg, Astrid Roe, Caroline Liberg, Catharina Tjernberg, Pauline Gibbons, John Hattie, Dylan Wiliams och Maaike Hajer. Jag har presenterat forskning, men också gett utrymme för diskussion och ”prova-på”-övningar, samt berättat om och visat upp hur jag arbetar med lässtrategier och språkutveckling i svenska och psykologi.

Det är inte ovanligt att lärare på gymnasienivå möter elever som har svårt att ta till sig avancerade ämnestexter eller producera egna sådana. Ett vanligt misstag, menar forskare, är att lärare då väljer enklare texter och enklare uppgifter. Istället ska vi synliggöra hur eleven ska arbeta för att ta till sig en text eller kommunicera i tal eller skrift för att fördjupa sina kunskaper i ämnet. Ett sätt att synliggöra detta är att diskutera strategier och ämnesspecifika formuleringar med eleverna.

På min skola erbjuder vi studieförberedande program och tar emot ganska studiemotiverade elever, men på alla skolor finns elever med olika förutsättningar och vi måste få med oss alla i undervisningen. Och även de studievana eleverna som har ”klarat grundskolan med glans” möter motstånd när de ämnesspecifika texterna blir allt mer avancerade, informationstäta och begreppsrika. Syftet med att arbeta med språk i alla ämnen är därför att synliggöra språk och strukturer i våra ämnen, och därför är den enskilda ämnesläraren expert på hur detta synliggörande och stöd kan se ut. En svensklärare är inte expert på språk och texter i naturvetenskap eller historia.

Under hösten 2015 har jag bett några av mina kollegor att skriva gästinlägg på bloggen där de beskriver hur de har arbetat vidare i sina egna ämnen efter de utbildningar jag har ordnat. De hittar du under fliken ”Gästinlägg” längst upp på bloggen. Jag själv har skrivit om psykologiämnet här.

Om du som läser det här är intresserad av att på lärarnivå komma igång med språkutvecklande undervisning, eller få tips på hur gymnasielärare kan undervisa med hjälp av lässtrategier för att utveckla alla elevers lärande, får du gärna kontakta mig. Jag kan tänka mig att besöka andra skolor för att hålla i liknande utbildningar för lärargrupper.

Åsa Edenfeldt