Strategier för lärande

Om bloggen Strategier för lärande

I samband med att jag flyttade min gamla blogg från blogspot till wordpress passade jag också på att döpa om bloggen, från “Undervisning i svenska och psykologi på gymnasiet” till “Strategier för lärande”. Inom skolan idag ligger fokus på att skapa lärsituationer och bedömningssituationer som är formativa. Vad betyder detta för mig? Efter mycket läsning inom området och fortbildning både på egen hand och tillsammans med mina kollegor, är det tydligt att det i stor utsträckning handlar om att flytta fokus från VAD till HUR. Inte bara innehåll utan också strategi. Detta är något vi har diskuterat ingående på min skolas pedagogiska utvecklingsmöten. Hur kan elevens lärande synliggöras? Vilket är målet? Var befinner sig eleven i relation till målet? Vilka strategier behövs för att eleven ska ta sig närmare målet? Dessa strategier kan visserligen vara ämnesspecifika men är ofta allmändidaktiska och de strategier eleverna har nytta av i svenskämnet fungerar ofta utmärkt i andra ämnen också. Mitt fokus i bloggen är inte enbart vad vi gör för uppgifter i svenska och psykologi, eller vilket innehåll vi arbetar med, utan hur vi arbetar med vissa uppgifter eller specifika förmågor. Titeln “Strategier för lärande” beskriver därför syftet med min blogg på ett mer rättvisande sätt.

Jag vill i mitt undervisningsuppdrag fokusera på vilka strategier som är användbara för elever i olika situationer och fundera på hur jag kan synliggöra dessa för eleverna. Strategierna kan handla om reflektion, självskattning, skrivande eller läsande, exempelvis. I ämnet svenska har det hänt mycket de senaste åren, framförallt när det gäller strategier inom läsning. I mina föreläsningar riktade till lärare lånar jag ofta ett citat från Josefin Nilsson, lärare och utvecklingspedagog i Örebro, vars arbete jag kan ta del av tack vare att hon delar det på nätet:

“SO-texten innehöll flera ord och uttryck som hon inte kände till, men hon tyckte inte att hon behövde förstå mer. Hon hade vant sig vid att inte riktigt förstå allt. Det räckte så. Och jag förstod att hon inte förstod att hon inte förstod. Jag förstod också att min elev saknade redskap att ta till när hon inte förstod det hon läste. Och jag förstod att jag, som bad henne läsa en gång till, saknade redskap för att hjälpa henne att förstå hur hon skulle göra.” (Josefin Nilsson, “Att undervisa i lässtrategier – hur gör man?”, 2012).

Josefin Nilssons ord beskriver “mitt i prick” de känslor jag började uppleva allt mer i min undervisning för ett antal år sedan, och det var detta som fick mig att hitta till Barbro Westlunds, Astrid Roes, Monica Reichenbergs och Catharina Tjernbergs forskning, och språkutvecklande arbetssätt. Trots att Westlunds avhandling riktar sig till grundskolan slukade jag boken och hittade ett nytt sätt att se på sättet att arbeta med litteratur och texter med mina gymnasieklasser. Tack vare detta fick både jag och eleverna ett språk för att prata om hur vi gör när vi läser och under 2013 tog det praktiska arbetet fart på allvar. Tillsammans med en kollega omvandlade jag strategierna i En läsande klass till att passa gymnasieelever och även om vi inte arbetar fullt ut utifrån konkreta figurer på samma sätt som i En läsande klass, blev detta en process som verkligen gjorde att jag fick upp ögonen för hur kommunikationen kring läsandet kan se ut. Frågor som “Hur gjorde du nu?” och “Hur gick du till väga när…?” blev vanligare i klassrummet och framförallt flyttades fokus från vad vi ska läsa till hur vi ska göra det. Metakognitiva strategier och ett språk för läsandet blev A och O för att läsundervisningen skulle lyckas.

Jag undervisar på studieförberedande program och det är relativt höga intagningspoäng på samtliga våra program. Dock möter även dessa elever svårigheter i läsningen under gymnasietiden. Vissa har klarat läsningen utan problem under grundskoletiden men i årskurs två på gymnasiet blir det helt plötsligt knepigt. Ämnesspecifika texter inom både nya och gamla ämnen ställer höga krav på att eleven förstår både den specifika genrestrukturen och ämnesspråket. Eleven förväntas läsa och skriva texter av olika slag och i fler ämnen än svenska arbeta mot ett vetenskapligt skrivande. Det blir viktigt att svenskläraren inte är den enda som bidrar med strategier kring läsandet och skrivandet, utan varje ämneslärare kan synliggöra typiska drag i ämnestexterna. Här kommer den språkutvecklande undervisningen in.

Strategierna för effektivt läsande har fått för lite utrymme i svenskundervisningen. Arbetet med lässtrategier sveper genom grundskolevärlden, mycket tack vare Barbro Westlunds forskning, Läslyftet, projektet En läsande klass och bloggar inom området, som till exempel Marie Trapps Läsförståelsestrategier i praktiken. Gymnasiet haltar efter lite grann kan jag tycka och det är inte lika tydligt i gymnasieskolans kursplaner i svenska att lässtrategier bör vara ett förhållningssätt i klassrummet. Via språkutvecklande undervisning och formativ bedömning närmar vi oss detta sätt att arbeta ändå. Jag vill med den här bloggen bidra till att synliggöra hur lärare kan arbeta med strategier för effektivt lärande i svenska och psykologi, men även i andra ämnen på gymnasienivå.

När jag började “undervisa med hjälp av lässtrategier” för ett antal år sedan var detta till viss del ett ovant sätt att lägga upp undervisningen på, speciellt när det gällde faktatexterna, även om vi självfallet hade läst mycket tillsammans och diskuterat och reflekterat tidigare också. Jag blev faktiskt ganska förvånad när de elever i årskurs 1 som tydligast kunde uttrycka hur de hade gått tillväga för att hitta viss information i texten, bilda sig en uppfattning om den eller sammanfatta den, inte var de jag trodde. Det var nämligen inte “de starkaste läsarna” i traditionell mening, utan inte sällan elever med dyslexi och elever med svenska som sitt andraspråk. Inom dessa områden har kanske undervisning med hjälp av strategier för ökat lärande varit en självklarhet längre, vilket också är anledningen till att jag hittar mycket av min inspiration inom specialpedagogiken och hos lärare i svenska som andraspråk, som exempelvis Anna Kaya.

Som flera före mig har påpekat är det självklart viktigt att varje strategi inte ses som ett färdigt recept för framgång. En skicklig lärare samlar dock på sig många metoder och strategier och mycket inspiration, för att sedan i varje undervisningssituation, i varje klassmiljö och i mötet med varje individ, arbeta med den strategi som passar bäst just där och då. Den enskilda lärarens professionella reflektion, i kombination med en nyfikenhet att utveckla undervisningen och en vilja att öka elevers lärande, är det som jag tror är vägen till framgång och ökat lärande.

Varmt välkommen hit!

Skärmavbild 2015-11-11 kl. 19.12.27

Att förutspå, att ställa frågor, att reda ut, att sammanfatta – viktiga strategier även på gymnasiet. Illustrationer av Naima Callenberg.

Åsa Edenfeldt

7 thoughts on “Strategier för lärande

    1. Wow, tack! Att du har hittat till min blogg blir lite av en milstolpe – du var en av de första som jag blev inspirerad av i arbetet med lässtrategier. Så stort tack till dig också! 🙂

  1. Hej,
    Intressant läsning och inspirerande blogg. Även jag är förstelärare i svenska och jag jobbar med att utbilda mina kollegor i språkutvecklande arbetssätt, vilket är något jag starkt tror på.

    Just nu undervisar jag en årskurs ett, Teknikprogrammet, med några elever som är relativt lässvaga och jag funderar på att prova lässtrategier tillsammans med dem. Jag har tidigare jobbat på ett liknande sätt, men jag har inte använt mig av figurerna så uttalat. Har du exempel på bra texter som man kan börja med och som skulle kunna förbereda eleverna inför läsförståelsedelen, nationella provet?

    1. Hej! När det gäller skönlitteratur tycker jag att novellen ”Jag har en ring, sa Åsa” av Inger Edelfeldt fungerar bra att närläsa tillsammans i klassrummet. När det gäller faktatexter brukar jag försöka använda en texttyp som vi ”ändå” ska läsa inom ramen för ett visst tema. Jag brukar börja med lite enklare texter som kortare debattartiklar eller krönikor från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Men som sagt, det beror så mycket på nivån och vad ni jobbar med i övrigt 🙂 I min bok som kommer senare i år ger jag mer tips på olika texter från olika genrer som passar att använda i Svenska 1, Svenska 2 eller Svenska 3. Kul att du gillar bloggen! 🙂

  2. Okej, det är så jag brukar jobba. Jag tänkte mer i relation till läsförståelsedelen inom ramen för NP. Jag funderar vidare. Tack för svar.

  3. Fantastiskt inspirerande! Jag har spridit länken till mina svenskkollegor på Dragonskolan i Umeå. Vi är 30-40 stycken…:-).

    Jag fick också mycket inspiration till detta med lässtrategier när jag läste en kurs Svenska som andraspråk, och boken av Gibbons, Stärk språket, stärk lärandet, som man gärna kan använda med sina kollegor för att få samma tänk i andra ämnen. Om man får tid och möjlighet till det…:-). Tack än en gång för insyn i bloggen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s