Om att utveckla elevers språk och skrivande i kursen Svenska 2 – så här gör jag!

Hej på er!

Utmaningar i klassrummet

Tycker ni som jag att det blir lite mer utmanande att som lärare i svenska undervisa i språk skrivande i Svenska 2? Kraven på den språkliga uttrycksförmågan i skrift blir högre och jag som undervisar på studieförberedande program möter elever som i många fall i årskurs ett kommer med erfarenheten att de alltid har haft lätt för att skriva och uttrycka sig. I Svenska 2 händer något, tycker jag. Texttyperna och allt som hör därtill blir lite mer utmanande och innehållet i texterna likaså. Och så ska det ju vara! Eleverna möter då lite motstånd och undrar: Vad ska jag göra för att nå det och det betyget i min skriftliga produktion? En del elever önskar en ”quick-fix” men riktigt så enkelt är det ju inte alltid. Dock tror jag att alla har stor potential att ta sitt språk till en högre nivå, med rätt stöd.

Hur kan jag då konkret arbeta med språkövningar tillsammans med eleverna så att de kan röra sig mot ett språk som är ”träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar”? Det räcker ju helt enkelt inte att bara tala om vad som kännetecknar språket i texterna de ska skriva, eller uppmana eleverna att läsa mer på egen hand, utan i kombination med detta behövs noggrann granskning och gemensam textläsning av den aktuella texttypen, men också gemensamma träning på ord- och meningsnivå. I samband med att vi skriver texter brukar jag numera inkludera språkövningar på tavlan, och målet är att alla ska få skriva om och bearbeta exempelmeningar och att detta förhoppningsvis kan leda till en ”aha-upplevelse” där de känner att de ser hur de ska göra. En elev som inte riktigt håller en formell nivå i sitt språk måste ju först få lära sig känna igen partier i texten som är talspråkliga. Jag upplever att både ”starka” som ”svaga” skribenter uppskattar detta sätt att arbeta på, och även de elever som läser svenska som andraspråk.

Tio tips till dig som vill utveckla ditt skrivande

Hur går jag då tillväga? Till att börja med har jag sammanställt ett dokument till mina elever som heter ”Tio tips till dig som vill utveckla ditt skrivande”. Här har jag samlat tips med korta beskrivningar och exempelmeningar. En del elever använder dokumentet flitigt på egen hand och en del gör det inte, och målet är att vi tillsammans ska träna på tipsen i klassrummet under läsåret. Det är viktigt att betona att vissa tips är mer relevanta i vissa sammanhang, medan andra fungerar bättre i andra språkliga situationer. Språk- och skrivutveckling handlar i stor utsträckning om att hitta olika sätt att uttrycka sig på i olika ämnen och olika texttyper, men i svenskkurserna i åk 2 och åk 3 är det ju i stor utsträckning utredande och argumenterande texttyper som betonas. Inför och under varje skrivuppgift fokuserar vi lite mer ingående på vissa tips. I samband med att eleverna nu skriver debattartiklar ville jag fånga upp och träna det koncisa och formella språket mer.

Skärmavbild 2015-02-17 kl. 21.40.58

Att läsa andras texter med fokus på språket och att göra gemensamma språkövningar på tavlan

Som jag har twittrat om lite gjorde vi i samband med debattartikelarbetet en hel del övningar kring Martin Ahlstedts och Ann-Christine Normans text ”Stärk svenskans och litteraturens roll på yrkesprogrammen!” (9/2-2015). Jag valde denna text för jag tyckte ämnet var intressant att diskutera med mina elever, samt för att texten lämpade sig väl för de struktur- och språkövningar jag ville göra. Innan klassen kom in i klassrummet skrev jag följande på tavlan:

Skärmavbild 2015-02-11 kl. 08.32.46

Detta är omskrivningar av ord som förekommer i debattartikeln som vi sedan skulle läsa och arbeta med. Jag upplever att eleverna ofta använder onödigt många ord när det räcker med ett, och detta ville jag träna. Detta är också ett sätt att förbereda dem för det vetenskapliga språket i kursen Svenska 3. Att skriva texter med hög informationstäthet är mycket utmanande även för språkligt starka elever och detta behöver tränas. I årskurs två möter eleverna även ämnesspecifika texter med detta språk, och att ”packa ihop” och ”packa upp” språket på olika sätt blir också ett sätt att stärka elevernas lässtrategier. Eleverna fick följande instruktion:

Framför er har ni delar av meningar! Kan ni två och två arbeta om dessa ord så att flera ord blir ett ord?”. Arbeta i par! 

Mini-whiteboardtavlor istället för handuppräckning

I en av mina grupper arbetade eleverna parvis men skrev enskilt i sina digitala portföljer. I min andra grupp tog jag fram mina mini-whiteboardtavlor som jag använder ibland och även här fick de arbeta i par. Även om jag undervisar elever på gymnasiet tycker de om att vi inte kör traditionella handuppräckning utan använder tavlorna. Dels känner de sig sedda för att varje person måste möta min blick och få en bekräftelse i form av en nickning eller en tumme upp, dels uppskattar de (faktiskt!) ett avbrott från datorerna som vi arbetar mycket med.

Skärmavbild 2015-02-17 kl. 21.02.38Skärmavbild 2015-02-17 kl. 21.04.10

Jag upplevde att övningen engagerade eleverna väldigt och att alla var aktiva. Vi samlade resultaten på tavlan:

Skärmavbild 2015-02-10 kl. 13.17.16

Eftersom klassen har arbetat med grammatik kunde jag använda ordklasserna här när jag försökte illustrera vad som kännetecknar det formella och akademiska språket. Det vardagsspråk som eleverna har med sig när de kommer i ettan är ofta just vardagligt: många verb, många småord och färre substantiv. Ett akademiskt språk, å andra sidan, har ofta många långa ord, färre verb och fler abstrakta substantiv. Att peka på och diskutera vad eleverna behöver granska i sitt språk är ett första steg mot ett mer formellt språkbruk.

Språkövningar som förförståelse inför textläsning

Att arbeta med orden i förväg blev också en förförståelse till debattartikeln vi skulle läsa, och när vi hade arbetat med att ”packa ihop” formuleringarna som jag hade skrivit på tavlan, blev det också lättare att ta sig an texten. Att arbeta med ord på detta sätt innan läsningen tror jag skulle fungera i andra ämnen också, speciellt texttunga ämnen där nominaliseringar förekommer frekvent. Efter förarbetet kunde vi tillsammans hitta orden:

Skärmavbild 2015-02-11 kl. 08.10.35

Skärmavbild 2015-02-11 kl. 08.11.04

Jag vill lägga till att vi arbetade med debattartikeln i första hand för att närgranska språk och struktur, snarare än innehåll denna gång. Dock är det ju ett plus att ämnet var intressant och aktuellt, och gällande det rent innehållsmässiga gick åsikterna isär i klassen.

Vidare läsning och avslutande tankar

Jag tycker att Ulrika Magnussons avhandling Skolspråk i utveckling: En- och flerspråkigas bruk av grammatiska metaforer i senare skolår, och framförallt begreppet grammatisk metafor har gett mig stöd i arbetet med att stötta elevers skrivutveckling på gymnasiet. En sammanfattning av både avhandlingen och begreppet finns här och här. Det är viktigt att inte lägga arbetet med detta i klassrummet på för hög eller fel nivå. Jag försöker utgå ifrån exempel i texter vi läser eller deras egna texter snarare än börja med begrepp som nominalisering och adjektivisering, för då riskerar jag ju att tappa de som behöver träna detta mest. Men att leta partier i texter med många korta ord och gemensamt fundera på om detta kan skrivas om, brukar fungera utmärkt! Det är också effektivt att ägna tid åt att granska texterna på utkastnivå och på ett lekfullt och processinriktat sätt.

Ja, sammanfattningsvis är det så här jag försöker arbeta med att utveckla elevernas språk och skrivande. Att träna språket på den här nivån börjar jag oftast med lite smått i åk 2, när eleverna skriver korrekt och behärskar centrala bitar i skrivandet, som grundläggande uppsatsstruktur, källhänvisningsregler och styckeindelning bland annat. Jag söker själv efter tips och idéer och tar gärna emot förslag på andra gymnasielärare som skriver om hur skrivundervisningen i åk 2 och 3 kan se ut. Lämna gärna en kommentar om detta inlägg väckte några tankar hos dig. Tack för att du läste!

 Åsa

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

One thought on “Om att utveckla elevers språk och skrivande i kursen Svenska 2 – så här gör jag!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s