Strategier för att arbeta med källor på ett strukturerat och gemensamt sätt

I svenska, precis som i många andra kurser på gymnasiet, förväntas elever att söka upp, använda och förhålla sig till källor av olika slag. Personligen anser jag att just arbetet med källor är en kritisk punkt i undervisningen, då elever utan goda strategier i hur en sådan sök- och användningsprocess kan gå till, riskerar att falla mellan stolarna. Här kan jag se med kritiska ögon på min tidigare undervisning där jag lämnat eleverna med för stort ansvar i att både hitta, värdera och använda källor själv, och detta är något som jag hela tiden försöker att utveckla.

Astrid Roe ägnar ett avsnitt i sin bok Läsdidaktik åt den digitala läsningen, och trycker på följande:

”Internet erbjuder texter om det mesta och utgör ett värdefullt komplement till undervisningen i alla ämnen” och ”goda lässtrategier fungerar lika bra på digitala texter som på pappersbaserade texter. Internet kräver dessutom digitala färdigheter, vilket många elever i hög grad har tillägnat sig redan innan de börjar skolan. De största utmaningarna för eleverna är att hitta de platser på nätet som är mest relevanta i varje enskilt fall och att bedöma kvaliteten på det de finner”. (s. 165).

Samtidigt så verkar en hel del tyda på att eleverna möter nya utmaningar i just själva läsningen också, till exempel möjligheten att hela tiden ”klicka sig vidare” via nya länkar.

Skärmavbild 2015-02-20 kl. 09.51.56

I Svenska 1, och även ibland i Svenska 2 och 3, ger jag eleverna förslag på texter att utgå ifrån och läsningen av dessa sker oftast gemensamt i klassrummet. Utifrån detta kan jag styra in elever på bra sökplatser samt träna dem i att vara källkritiska. Sök- och läsprocessen är alltså en gemensam aktivitet på ett annat sätt än tidigare, och i och med detta upplever jag att eleverna utvecklar strategier för att kunna söka och läsa själva på egen hand.  I Svenska 3 arbetar mina ekonomitreor just nu med argumenterande tal om språkförändring, och i samband med detta ska de välja en tes utifrån gemensamma förslag, samt utgå från tre källtexter.

Under veckans lektion fokuserade vi på att eleverna skulle välja källor utifrån mitt delade länkdokument, samt närläsa de valda texterna. Vi gjorde detta på ett strukturerat sätt tillsammans i klassrummet, och det blev ett bra tillfälle att använda ord och strategier som treorna nu är vana vid (se bilder nedan). I den här uppgiften är texterna de läser ganska avancerade eftersom kursen är universitetsförberedande och även om eleverna går i trean och kan förväntas göra detta självständigt i viss utsträckning, fungerar det bra att arbeta gemensamt. Att utveckla och påminna om strategier för läsning av akademisk text tränar dem inför livet på universitetet, och hur läsningen ser ut där. Eftersom läskompetensen aldrig blir riktigt färdig, kan mitt arbete med denna stöttning fortsätta löpande under gymnasietiden, i takt med att texterna blir svårare.

I Svenska 3-gruppen arbetade vi i början av lektionen tillsammans efter följande struktur:

Skärmavbild 2015-02-20 kl. 09.54.09Skärmavbild 2015-02-20 kl. 10.28.05

Jag läser och funderar mycket på det här med digital läsning och det är för mig ett framtida fördjupningsområde. Jag har twittrat lite om detta tidigare och jag tror att det finns en risk att medvetenheten om digital läsning i relation till läsning på papper inte får tillräckligt med fokus på skolor med 1-1. Eleverna är tekniskt kompetenta men det behöver inte innebära digital läskompetens. Att lyfta detta med eleverna och prata om vad vi kan göra när vi skumläser en text digitalt, är viktigt tror jag.

I denna klass fick eleverna göra skumläsningsfasen på datorn, men när de hade valt sina tre källor skulle dessa skrivas ut. De fick träna på att omformulera tesen till en fråga och söka efter svaret på tesen i texterna, samt markera intressanta och relevanta partier i texten med överstrykningspenna eller vanlig penna. Efter sökläsningsfasen kom de till stadiet där de skulle närläsa sina tre utvalda texter från början till slut, återigen med penna i hand, i viss mån i grupp och i viss mån självständigt. Efter detta gemensamma arbete upplevde jag att eleverna hade en god grund att stå på när det gäller innehållet till sina tal, men också att de blev påminda om hur läsprocessen kan gå till.

Skärmavbild 2015-02-20 kl. 09.52.32

Astrid Roe skriver vidare att problemet med att ”släppa eleverna lösa på nätet” kan bero på ”att många skolor har för få lärare som känner sig tillräckligt kompetenta för att undervisa eleverna i användning och bedömning av material på nätet” (s. 168). För egen del tänker jag att jag vill fördjupa förståelsen för hur den digitala läsningen skiljer sig från den på papper ytterligare. Jag har börjat kika på Det digitala läsandet – begrepp, processer och resultat – en doktorsavhandling av Maria Rasmusson där hon bland annat skriver om tidigare forskning inom området och presenterar två teorier om digital läsning. I inledningen skriver Rasmusson så här:

”Även om digital läsning nämns i styrdokumenten så ingår det inte i de nationella kunskapsutvärderingarna, vilket kan ha påverkan på hur stor del av undervisningen som ägnas åt detta. Det innebär att vi inte heller har någon bild av elevernas digitala läsförmåga och hur den utvecklas”

Skärmavbild 2015-02-20 kl. 12.03.17Även om hon här i första hand refererar till grundskolan, tycker jag att frågan är viktig på gymnasieskolor också. Hur påverkas läsningen? Kan strategierna användas på samma sätt? Hur ska jag förändra min undervisning? Bör min stöttning se annorlunda ut? Personligen skulle jag gärna se att denna fråga diskuterades mer bland lärare som arbetar med textläsning digitalt, och jag vill framöver fördjupa mig mer i detta och lyfta frågan på min egen skola. Känner du till någon lärare som bloggar eller skriver om digital läsning får du gärna tipsa mig!

Åsa

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s