Gästinlägg: Att arbeta med elevers läsförståelse och språkutveckling i samhällskunskap och historia

Hej alla!

Skärmavbild 2015-11-11 kl. 18.21.23Dags för ett nytt gästinlägg här på bloggen! Nu är det dags för min kollega Sven Bellinder, lärare i historia och samhällskunskap, att dela med sig av hur han efter gemensamma fortbildningsdagar har arbetat vidare för att stärka elevers läsförståelse och språkutveckling i sina ämnen! /Åsa

Att läsa texter i samhällskunskap och historia                                    

När jag gick ut gymnasiet gjorde jag det med väldigt fina betyg. När jag fick mina första läsinstruktioner första veckan på universitetet, tre månader senare, fick jag panik. Jag var inte alls förberedd på den enorma textmängd som väntade och saknade helt strategier för att kunna sålla ut det viktigaste i en text. Med det sagt var jag ändå mer van vid längre texter än vad jag märker att många av våra elever är. Även de som är högpresterande. De besitter andra förmågor, analytiska förmågor, som jag som gymnasieelev saknade helt, men stoffet, tyngden, mängden kan vara slitsam.

(Foto: Tegazine)

Texttunga ämnen

Mina ämnen, samhällskunskap och, inte minst, historia, är ämnen som traditionellt brukar betecknas som texttunga. Det är mycket text, stoff och begrepp. Hur kan vi då jobba med texter för att göra dem överkomliga och begripliga? Hur kan vi göra för att det inte ska behöva bli så att en läser utan att tänka på vad en läser och därmed behöva gå tillbaka igen? En strategi som jag försöker implementera är den aktiva läsningen, som delar in läsningen i fler steg. Jag brukar öva tillsammans med eleverna utifrån ett stöddokument med olika lässtrategier som bloggens ägare och skribent har delat med oss kollegor på skolan. Några av dessa strategier är följande:

Skärmavbild 2015-11-11 kl. 19.12.27

(Illustrationer av Naima Callenberg).

Som exempel arbetade vi för några veckor sedan med att förstå orsaker till romarrikets expansion och sedermera splittring och fall i kursen Historia 1b. Vi arbetade med en text i läroboken på knappa 20 sidor. Vi började med att enskilt bläddra igenom sidorna med utgångspunkten att förutspå vad texten handlar om. Eleverna ombads att titta på exempelvis bilder och rubriker. Därefter gick vi tillsammans igenom muntligt vad texten verkar handla om huvudsakligen: en redogörelse för romarriket. Eftersom vi under detta moment arbetar tematiskt med de långa linjerna var nästa uppgift, under läsningen, att försöka hitta dels orsaker till imperiets expansion, dels orsaker till att det så småningom föll. Det var alltså utifrån de frågeställningarna som den aktiva läsningen tog vid: “Är detta en orsak till…?”.

Under läsningen ombads de också att försöka reda ut oklarheter. När de var klara med läsningen fick de först försöka sammanfatta själva och därefter i smågrupper och jämföra/komplettera varandras sammanfattningar. De fick också jämföra de delar som varit oklara och tillsammans försöka reda ut om de oklarheterna kvarstod. Efter det arbetade vi i helklass med att dels diskutera vilka delar av texten som varit av mer eller mindre intresse utifrån de frågeställningar som vi utgick från och hur en kunde se det, dels diskuterade vi och gav svar på oklarheter som kvarstod. Avslutningsvis gick vi igenom tillsammans på tavlan i punktform utifrån frågeställningarna.

Överlag försöker jag trycka på att få eleverna att arbeta med den aktiva läsningen, att de inte fastnar i att bara läsa från första till sista sidan utan att veta varför eller hur. Genom att öva på att plocka ut det viktigaste blir det lättare att ta sig an en text, att den blir meningsfull och ju mer en gör det desto mindre tid tar de olika stegen i den aktiva läsningen.

Att skriva texter i samhällskunskap och historia

När eleverna sedan själva ska försöka strukturera en text saknas ofta verktygen för att kunna få fram det mest väsentliga. Genom att tillhandahålla olika skrivmallar ger jag dem den strukturen. Innehållet måste de givetvis fylla i själva sedan, men genom att ge dem nycklarna poängterar jag dels vad som är av vikt, dels sänks affektnivån för de elever som har svårt att komma igång. Ex:

Skärmavbild 2015-11-11 kl. 18.55.27

Att hantera begrepp i samhällskunskap och historia

Ytterligare en aspekt av det språkutvecklande arbetssättet är begreppsförståelse. Ibland kan det märkas i elevers stavning av begreppen att de inte har förstått dess betydelse. De har kanske kunnat plugga in vad det betyder eller rentav hur det kan användas i en mening, men de har inte förstått dess bakgrund. Just detta ord, bakgrund, är ett sådant ord som relativt ofta stavas fel: bakrund, vilket i alla fall får mig att tänka på en tjock rumpa snarare än att det ger grunden bakom något. En annan vanlig felskrivning är prefixet “stats-” som, relativt ofta, istället skrivs som “stads-” och det är ju så klart bra om det är det du menar: alltså att du skriver om stadens teater eller bibliotek (stadsteater/stadsbibliotek). Men om du menar regeringschefen i staten Sverige eller skulden i en stat är det ju ganska självklart att du skriver statsminister eller statsskuld. Exemplen kan göras många och om du har förstått ordets bakgrund och fått en riktig förståelse gör du ju inte dessa misstag.

Ett sätt att arbeta med begrepp, dess innebörd och förhållande till varandra kan vara att öva på begreppshierarkier. Vad är ordet ett exempel på? Det finns olika sätt att arbeta med detta, men en kan till exempel börja med att fråga vad valfria sammanlänkade ord är exempel på. Vi tar som exempel orden “hammare” och “såg”. Dessa ord är exempel på “verktyg”, som då hamnar ovanför dem i begreppshierarkin. Finns det exempel på olika typer av sågar? “Motorsåg”, “lövsåg” etc. Dessa hamnar under kategorin “såg” i hierarkin. Ibland kan det vara lurigt både för mig och eleverna att kategorisera vissa begrepp och en del kan hamna under flera olika kategorier. Bra! Då har vi jobbat med dem, vi har funderat på dem och tvingat oss själva att förstå dem bättre. Genom att arbeta med begreppen, försöka sätta dem i relation till varandra ges det flera insikter om perspektiv, ordens bakgrund etc. Ett exempel:

Skärmavbild 2015-11-11 kl. 19.15.27

I kursen Historia 2b Kultur kan många elever uppfatta det som förvirrande att en och samma historiska tidpunkt kan heta så olika. Vi försökte, som exempel, bena ut detta med hjälp av följande begrepp:

Tidigmodern tid

Renässansen

Barocken

Rokokon

Nyklassicismen

Upplysningen

I smågrupper fick eleverna arbeta med att ta reda på definitionerna av dem (däribland tidsavgränsning) och därefter försöka sätta dem i relation till varandra (efter att vi tittat på olika exempel på begreppshierarkier tidigare). Vad är de exempel på? Hur skiljer vi dem åt? Kan definitionerna variera? Varför i sådant fall? etc. Ganska snart nystade eleverna fram att det rörde sig om epoker, att det var olika typer av epoker som ibland, men inte alltid, handlade om olika saker i historien (politik, kultur, ekonomi etc.). Att vi arbetade aktivt med dessa begrepp gav eleverna dels en fördjupad historisk förståelse om hur epokindelning sker dels om hur olika perspektiv/ingångar eller geografiska förutsättningar ger olika klassificeringar. Genom att relatera begreppen till varandra i exempelvis hierarkier kan abstraktionerna förhoppningsvis bli lite mer konkreta.

Mycket handlar om att medvetandegöra fördelarna med att förstå begrepp. Varför skiljer vi exempelvis på koncentrations- och förintelseläger? Om vi vet de olika definitionerna av begreppen blir det betydligt lättare att prata om dem än att behöva använda definitionerna varje gång vi ska prata om det ena eller det andra. Genom att också förstå varför vi skiljer på de olika begreppen skapas en djupare förståelse för ämnet.

Dessa strategier är några exempel på hur jag söker arbeta språkutvecklande i mina ämnen och hur jag därmed försöker få mina elever att bli mer förberedda på studier efter gymnasiet än vad jag själv var.

Sven Bellinder

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s