Hej alla!

I det här inlägget vill jag berätta om hur jag använder tvärgruppsredovisningar som lektionsupplägg när eleverna håller på att lära sig något nytt inom ett visst ämnesområde. Både jag och eleverna gillar detta sätt att arbeta mycket! Det är faktiskt en metod som jag har återkommit till under många år och hittills har jag använt upplägget i nästan alla mina kurser den här terminen, bland annat i Svenska 3. Tvärgruppsredovisningar är ju i sig är absolut inget nydanande men jag tycker att jag har kunnat förfina arbetet med hjälp av digitala verktyg och hittat lite olika sätt att variera detaljerna på. Ibland är det också de rätt enkla uppläggen som fungerar bra, tycker jag!  Grundstrukturen är följande:

• Jag introducerar arbetsområdet kort och berättar om upplägget, syftet och tidsramarna.

• Jag delar in eleverna slumpmässigt genom att ge varje elev en siffra och en bokstav enligt principen:

Alla med siffran ”1” får samma arbetsområde, till exempel runsvenskan, och alla med siffran ”2” får samma område, till exempel fornsvenskan (och så vidare…) Bokstäverna kommer vi till först senare. Sedan kör vi igång och eleverna arbetar då efter följande struktur:

• Varje elev ansvarar för att under en begränsad tid lära sig mer om ett område och skriver egna anteckningar i sin digitala portfölj. (Denna del får ta 5-45 minuter beroende på hur omfattande området är och hur lång lektionstid vi kan vika). Ofta får eleverna en frågeställning de ska fördjupa sig lite i. Det är viktigt att begränsa uppgiften så att eleverna inte känner att uppdraget känns omöjligt.

• Därefter får elever med samma siffra och område sätta sig tillsammans. De får helt enkelt en stund till att stämma av med varandra så att de har kommit fram till ungefär samma sak. Har vi fått med ungefär samma information eller har någon missat något? Denna del fungerar som stöttning och bekräftelse och här ska känslan vara att gruppen hjälper och stödjer varandra och pratar ihop sig om stoffet de har hittat.

• Nästa steg blir att bilda tvärgrupper. Nu går alla med bokstaven ”a” till samma grupp och de med bokstaven ”b” sätter sig tillsammans, och så vidare. Nu har alltså nya grupper bildats och i grupperna finns personer som alla har ansvarat för olika områden.

• Nu är det dags för ”seminarum”, det vill säga varje person får en stund att berätta om sitt område för de andra i den nya gruppen. Här brukar jag avsätta ungefär fem minuter per person men även detta kan variera beroende på vad vi arbetar med.

• De som lyssnar antecknar under tiden. Här brukar jag ibland låta eleverna skriva på egen hand i portföljerna och ibland skapar vi ett mötesprotokoll per grupp där eleverna får turas om att skriva. De som lyssnar får också ställa frågor om de inte hänger med eller undrar över något.

• Utöver denna informationsdel brukar jag ge tid för någon slags dialog eller interaktion i gruppen innan vi går vidare till nästa person – och här varierar jag tillvägagångssättet beroende på vad vi jobbar med. Exempelvis kan varje person få i uppdrag att ställa en diskussionfråga till gruppen utifrån det innehåll som har presenterats, eller så kan klasskamraterna få ställa olika slags frågor på det som har berättats. Ett annat alternativ är att köra en ”laget-runt-reflektion” efter varje ansvarsområde, vilket innebär att alla får dela en tanke eller reflektion med övriga i gruppen.

• Sista steget blir att knyta ihop säcken på något sätt, att summera eller ge tid för reflektion. Detta gör jag på lite olika sätt, till exempel:
  • En Kahoot på de områden som klassen har arbetat med
  • En personlig avslutande reflektion kring innehållet och/eller arbetssättet i den digitala portföljen
  • En parövning där eleverna ska berätta något kort om varje område de har lyssnat till (helst utan att använda anteckningarna)

Kortfattat blir arbetsgången alltså den här:

Exempel på områden som vi har arbetat med

När vi skulle bekanta oss med litteraturvetenskapliga begrepp fick eleverna göra en kortare tvärgruppsredovisning kring några av begreppen som vi lär oss och använder i kursen. Jag valde ut följande begrepp från vår gemensamma lista med centrala begrepp:

Vid detta tillfälle ville skulle varje person hålla sig kortfattad under själva tvärgruppsredovisningen: på fem minuter skulle de förklara vad begreppen innebär och ge ett exempel på varje begrepp i koppling till den roman vi läste (Doktor Glas), genom att till exempel berätta om en specifik scen eller läsa upp ett citat och kommentera det. Men då hade jag nämnt begreppen under tidigare lektioner och eleverna hade jobbat en hel del med romanen. Till detta fick de 15 minuter förberedelsetid och tvärgruppsredovisningarna tog alltså sedan 25 minuter. (Ibland är det en fördel att ta en rast halvvägs genom redovisningarna). I detta fall skippade jag den enskilda förberedelsetiden och eleverna fick arbeta som grupp redan från början.

Vid ett annat tillfälle gjorde vi ett lite mer omfattande upplägg kring språkhistoria. Övningen har jag i grunden fått från en annan svensklärare på min skola, Tomas, och jag anpassade lite så att det passade min klass. Bland annat så fick originalgrupperna i uppgift att (innan tvärgruppsredovisningarna) föra in gemensamma årtal och viktiga personer, texter och händelser i ett gemensamt dokument som jag delade med alla. Här arbetade alltså alla grupper kollaborativt under lektionen och efteråt fungerade detta dokument som ”plugghjälp” eftersom den viktigaste informationen fanns samlad här.

Utöver allmän information skulle de få med minst ett textexempel från perioden och klistra in detta i vårt gemensamma dokument genom att göra en skärmdump från vårt gemensamma texthäfte. De skulle även förklara på vilket sätt man kunde se att texten var från just denna språkliga epok. Eftersom de arbetade tillsammans och hade hyfsat gott om tid tycker jag att de fick med många intressanta aspekter – förutom centrala personer, texter och händelser fick många grupper med olika språkförändringar, språkreformer, förändringar på både ord- och ljudnivå och grammatisk nivå. Här är instruktionen som vi använde oss av på denna lektion om någon är intresserad av att prova:

Instruktion till tvärgruppsredovisningar i språkhistoria

Det kan vara värt att nämna att eleverna hade haft i läxa att läsa texter om epokerna och vi hade även arbetat med textexempel från respektive språkepok på lektionen innan. Eleverna var alltså översiktligt bekanta med innehållet och detta upplägg blev ett sätt att fördjupa och processa stoffet. Eftersom klassen ifråga hade kört upplägget förut var de bekanta med strukturen och det bidrog till att det gick smidigt och ganska snabbt. Personligen tycker jag det är bra att sätta en tidsbegränsning på varje del eftersom det i mina klasser ofta blir mer fokus då. Eftersom klassen har arbetat med digitala portföljer sedan årskurs 1 är de också vana vid att anteckna och reflektera i dessa.

Jag har även använt detta upplägg i psykologiundervisningen när vi arbetade med personlighetspsykologi och den instruktionen hittar du här:

Tvärgruppsredovisningar i personlighetspsykologi

Vinster med detta sätt att arbeta

Jag upplever att den stora fördelen med detta sätt att arbeta är att alla blir aktiva och får ta ett ansvar. De får uttrycka sig både skriftligt och muntligt och jag kan gå runt och lyssna och även ta del av det de skrivit i efterhand. Jag själv är väldigt aktiv under arbetet – främst genom att vara med/gå runt i grupperna. Det är ett värdefullt återkopplingstillfälle eftersom jag får syn på var eleverna befinner sig. Här finns möjlighet att på olika sätt ge eleverna respons på det de har gjort efteråt – antingen på gruppnivå eller enskilt. Eleverna i sin tur brukar betona att de lär sig mycket på att ibland jobba på detta sätt – förmodligen eftersom det är ett effektivt sätt att lära sig mer genom att just lära ut. Eleverna får också syn på vad de själva kan och behöver träna mer på, speciellt om de får tid att reflektera kring sitt lärande efteråt. Jag tycker också att vi använder lektionstiden effektivt och som den viktigaste resursen. Upplägget går att variera och i bland låter jag exempelvis eleverna arbeta i par rakt igenom.

Här är några korta utdrag ur de enskilda reflektioner som en klass skrev häromveckan:

• ”Tiden gick snabbt och vi hann jättemycket”

• ”Lärorikt”

• ”Roligare än att bara sitta och lyssna”

• ”Alla tar ansvar”

• ”Jag kan mycket mer nu än vad jag kunde efter att ha läst läxan hemma”

• ”Jag vet mycket mer om språkhistoria nu än i början av lektionen”

Samtidigt är det ju viktigt att komma ihåg att det är just variationen i arbetssätt som eleverna uppskattar och skulle vi göra det här för ofta skulle det nog inte uppskattas lika mycket.

Åsa Edenfeldt