Grammatikpromenad

Ni som följer bloggen vet att vi just nu arbetar med grammatik i Svenska 2. I stora drag har jag lagt upp momentet på så vis att vi utgår ifrån olika google-presentationer som jag har satt ihop – en för ordklasser, en för fraser, en för satsdelar och en för huvudsatser och bisatser. Dessa presentationer är delade med eleverna och vi jobbar igenom dem på lektionstid. Jag varvar föreläsning/genomgång med exempel som eleverna får träna på (här brukar jag göra så att även exempelmeningar ligger i presentationen och efter varje mening kommer ”facit” på meningen fram). Jag har helt enkelt använt animeringar. På så sätt kan vi träna en mening (enskilt eller i par, muntligt två och två eller enskilt i lärloggen…) för att sedan direkt klicka fram lösningen och diskutera hur vi kom fram till den. Eleverna kan även göra om samma sak hemma om de behöver träna mer.

Ovanstående är ett effektivt och elevaktivt sätt att arbeta på men eleverna får sitta still mycket och ha blicken riktad antingen i datorn eller framåt mot projektorn. För att bryta av försöker jag varva med mer analoga övningar (se exempelvis tidigare inlägg!) och ett exempel på en sådan övning är grammatikpromenaden, som jag genomförde i båda mina tvåor på senaste lektionen.

Skärmavbild 2017-09-12 kl. 21.03.35

Grammatikpromenaden går till så att jag i förväg klistrar upp A4-blad på sju, åtta ställen. På varje A4 finns en mening eller text som innehåller en grammatisk felaktighet som kan korrigeras, eller en grammatisk brist som kan förbättras. Ovanför texten finns olika frågor, exempelvis:

Vad är grammatiskt fel i följande text? Beskriv med egna ord.

Kan du använda ett grammatiskt begrepp för att benämna felet?

Hur kan problemet åtgärdas? Beskriv med egna ord.

Kan du använda grammatiska begrepp för att förklara hur problemet kan åtgärdas?

Ovanstående frågeexempel handlar om satsradning. Tanken är att eleverna diskuterar på två nivåer, först med egna ord och sedan med ett grammatiskt språk. På just denna fråga är jag så klart ute efter att de ska använda sig av begreppen satsradning, konjunktioner och subjunktioner. Alla lappar har olika texter som i sin tur innehåller olika problem eller fel, till exempel

  • bisatser som står för sig själva
  • pronomenfel (till exempel de/dem)
  • verbmisstag (som verbformen i preteritum istället för i presens i referatmarkörer)

Men det kan också vara texter som är grammatiskt korrekta, men väldigt enkla eller enformiga i sin meningsbyggnad. Då ser frågorna snarare ut så här:

Språket i texten nedan skulle kunna beskrivas som enkelt. Varför?

Hur skulle ni kunna förbättra texten? Ge konkreta förslag!

På den här typen av lappar kan det finnas texter där meningarna

  • enbart består av huvudsatser.
  • har fundament är väldigt korta och enbart består av subjekt
  • har nominalfraser som är korta och enformiga

Lapparna sitter uppklistrade på olika ställen i klassrummet, eller i/utanför skolan, beroende på hur mycket tid vi har. Men eftersom tidsbristen är ofta ett faktum i Svenska 2, blev det inne i klassrummet på båda lektionerna den här veckan.

Skärmavbild 2017-09-12 kl. 21.04.38

Eleverna går runt två och två och försöker att lösa problemen, men självklart är det så att alla inte lyckas med alla lappar. Därför finns det ett facit på en mindre lapp, som är fastklistrad under det stora A4-bladet. På så sätt kan eleverna lyfta på bladet med det grammatiska problemet och snabbt hitta facit och jämföra med sina egna svar. Den snabba återkopplingen är viktig, tycker jag. Efteråt kan man ändå ha en helklassdiskussion eller låta eleverna skriva i sina lärloggar hur det gick på promenaden (vad var svårt och vad var lättare).

Skärmavbild 2017-09-12 kl. 21.06.54

Jag gillar grammatikpromenaden därför att den:

  • aktiverar alla
  • gör att eleverna får upp och röra på sig
  • utgår ifrån texter och grammatiska problem och på så sätt får en tydlig koppling till deras egna texter (grammatiken blir angelägen)
  • gör det möjligt för eleverna att jobba/gå i sin egen takt (alla behöver inte bli klara med alla lappar utan man tar så många man hinner)
  • ger eleverna direkt återkoppling
  • gör att eleverna själva får syn på vad de behärskar och ännu inte behärskar
  • ger mig en uppfattning om vad eleverna tycker är svårast
  • kan användas både som uppstart (förförståelse) eller som avslut (”testa dig själv”) på ett grammatikmoment

Åsa Edenfeldt

Skärmavbild 2017-09-12 kl. 21.03.50Skärmavbild 2017-09-12 kl. 21.04.01

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s