Att lära att lära – om Doktor Glas, ett försvarstal och retorisk kompetens

 

En av skolans viktigaste uppgifter är att lära eleverna att lära! Denna uppgift betraktas som en viktig nyckelkompetens, och jag måste i varje kurs och varje klass ge eleverna möjlighet att reflektera kring och organisera det egna lärandet. Denna reflektion bör inte enbart ske efter att eleven har producerat en “produkt”, eller slutfört ett “moment”, utan även under tiden. Som lärare bör jag tydligt synliggöra vilka mål och förväntningar jag har med en viss uppgift.

Om eleverna själva eller med hjälp av andra kan se och uttrycka var de befinner sig i sitt lärande i förhållande till målet, och dessutom kan formulera strategier för att ta sig närmare målet, anser jag nog att jag och eleverna har en gemensam förståelse för kraven. Som pedagog måste jag hela tiden utmana mig själv att skapa dessa förutsättningar för lärande, och att läsa av klassen och formulera uppgifter som ligger på en lagom kognitivt och språkligt utmanande nivå. Diskussioner med andra lärare, både på min egna skola och i olika digitala forum, underlättar detta arbete för mig. I detta inlägg tänkte jag dela med mig av hur jag har arbetat med retorik och litteratur i kursen Svenska 3, med fokus på återkoppling och att lära att lära.

Retorik och litteratur i Svenska 3

Som lärare i både retorik och de olika svenskkurserna på gymnasiet arbetar jag på många olika sätt med muntlig framställning. Jag har turen att arbeta på en 1-1-skola där alla elever har varsin dator, vilket innebär att vi numera på ett enkelt sätt kan spela in olika muntliga framföranden, antingen via Photo Booth eller Quick Time Player. I kursen Svenska 3 läste jag nyligen Doktor Glas med mina ekonomitreor. Eftersom vi numera arbetar i Google Drive och alla elever har en egen portfölj där, kan de i denna skriftligt reflektera kring romanen under läsningens gång.

Retorik har en framträdande roll i Svenska 3 och Doktor Glas går att använda som underlag för olika spännande taluppgifter. Min kollega Jenny Bergman skapade en underbar taluppgift som jag utgick ifrån och vidareutvecklade lite. Uppgiften presenterade jag tidigt i romanläsningen så att eleverna under läsningen kunde samla “stoff” till försvarstalen i sina portföljer. Vi hade redan arbetat med retorikens syften och metoder, stilfigurer och partesmodellen i ett antal veckor i samband med valet, då eleverna analyserade politikernas retorik. Nu läste vi också utdrag ur Jag, Helga Gregorius och Gregorius med syfte att reflektera kring karaktärernas handlande ur flera perspektiv. Att lyfta dessa romanutdrag i samband med läsningen av Hjalmar Söderberg skapade tillfällen för eleverna att träna på att göra textkopplingar. Jag ställde frågor som utgick från Annika Sjödahls modeller, och kunde lägga ribban ganska högt eftersom jag med denna klass arbetat på detta sätt i två år nu.

Ett talmanus växer fram

När eleverna hade läst ut romanen och diskuterat den med varandra och mig, fick de en lektion (vi har långa lektionspass på min skola så varje svensklektion är cirka två timmar och 45 minuter lång) till att skriva sina manus. De kände sig då ganska förberedda eftersom de hade anteckningar från både romandiskussioner och sina egna reflektioner, samt stoffet de samlat på sig under läsningen tillgängligt i portföljerna när de skrev sina manus. Medan eleverna skrev hann jag samtala med alla och se deras manus växa fram i portföljerna. Elever som har svårt att komma vidare eller är osäkra kan bolla med mig eller en klasskamrat. När lektionen var slut hade de flesta sina manus färdiga och jag hade också hunnit ta del av dessa. De som inte kände sig färdiga fick skriva klart under vår gemensamma schemalagda lärar-/elevtid.

Flippat

Denna ekonomitrea har arbetat i Google Drive under hela sin gymnasietid och är vana vid att längre och betygsgrundande texter i svenska skrivs under våra lektionspass. Jag ser enorma fördelar med att eleverna skriver uppsatser och andra texter i skolan i stället för hemma. Det handlar om ett “flippat” synsätt först och främst: Eleverna gör det mest utmanande arbetet i skolan, där jag som lärare, och klasskamraterna också för den delen, finns tillgängliga i lärandeprocessen. Långa lektionspass öppnar dessutom upp för att eleverna hinner producera en hel del, och vi kan även vika tid till kamratrespons och textbearbetning. Jag arbetar på detta sätt i båda mina ämnen, psykologi och svenska. Eftersom genomgångarna finns som flippfilmer kommer eleverna med en förförståelse och kan lägga fokus på att producera.

Organiserad reflektion som för lärandet framåt

Tidigare har jag alltid låtit eleverna ge respons till varandra efter att de har haft sina framföranden. Då har varje elev också fått reflektera kring sitt eget framträdande, utifrån frågor som: Vilka styrkor fanns i mitt framförande? Vad vill jag utveckla till nästa gång? Nådde jag de mål jag satte upp för mig själv? Varför/varför inte? Hur ska jag ta mig till nästa nivå i nästa framträdande? Respons och reflektion sparas sedan i elevernas individuella portfölj, och där finns det kvar till nästa gång det är dags att framträda. Detta material blir också ett underlag vid våra enskilda samtal. Jag anser att detta sätt fungerar bra att arbeta på, eftersom progressionen och lärandet finns samlat och blir synliggjort.

Denna gång funderade jag på om det fanns andra sätt att arbeta på, tillvägagångssätt som ännu tydligare gör eleverna delaktiga i lärandeprocessen, och som skapar fler tillfällen för mig och eleverna att se vad de befinner sig. Inför att eleverna skulle hålla sitt första framträdande i Svenska 3 funderade jag alltså på: Hur kan jag med denna klass skapa tillfällen…

  • … för återkoppling som för lärandet framåt?
  • … för eleverna att på ett strukturerat sätt lära av varandra?
  • … för eleverna att på ett organiserat sätt synliggöra sitt eget lärande?
  • …. där jag kan “samla” både informellt och formellt bedömningsunderlag, så att jag får syn på elevens lärande i flera olika planerade och oplanerade situationer och sammanhang?

När elever har skrivit sina manus brukar ju nästa steg vara “memoria” – att öva inför framförandet. Med flera klasser upplever jag att detta är ett steg som ofta hastas förbi av eleverna, vilket naturligtvis påverkar framförandet. Samtidigt finns det inte hur mycket tid som helst att lägga på själva träningen i de redan ganska pressade svenskkurserna, speciellt om man jämför med kursen Retorik. Eftersom även begrepp och retorisk analys ingår i kursen Svenska 3, och denna klass redan hade kommit ganska långt i sin retoriska kompetens, bestämde jag mig för att utmana dem med att göra en retorisk talanalys av sig själva. Ingen omvälvande idé kanske, men för mig och denna klass blev det ett nytt sätt att arbeta när vi bestämde oss för att förlägga talanalysen till veckan före de skulle framföra sina tal i klassen.

När eleverna hade skrivit manus fick de alltså i uppgift till veckan efter att repetera retoriska begrepp genom att titta på vår gemensamma flippfilm en gång till, men också att i en lugn miljö spela in sig själva hemma när de håller talet. Eftersom de redan hade skrivit sitt manus och pratat om det med mig blev denna läxa ganska affektsänkande. Nästa lektionspass fick de sedan titta på sin inspelning och göra en retorisk talanalys av sig själva. Under tiden kunde de bolla med mig eller med klasskamraterna.

Vad fick eleverna ut av detta? De fick arbeta med retoriska begrepp med tydlig koppling till sina egna prestationer. De fick syna sitt eget framträdande i sömmarna och på en språkligt utmanande nivå diskutera styrkor och utvecklingsområden. De såg att det gjordes med ett tydligt syfte: Att utveckla sitt framförande ännu mer till veckan efter, för att komma så nära sina mål som möjligt. I reflektionen fick de även (med koppling till elevexempel vi hade arbetat med) se hur andra gjorde och de själva kunde göra. Eleverna fick träna sig i att ta ansvar för sitt eget lärande och se att lärandet blir som mest värdefullt när de själva kan ta sig vidare i lärprocessen. Vilka syften har jag med mitt framförande och hur väl uppnår jag dessa? Vad behöver jag göra mer av för att nå det resultat jag vill?

Vad fick jag ut av detta? Jag tycker att jag ännu tydligare fick insyn i elevernas arbetsprocess. Det blev många tillfällen till dialog innan elevernas framföranden, speciellt eftersom arbetet gjordes på lektionstid. Återkoppling är centralt i bedömningen och jag tycker nog att detta upplägg skapade fler tillfällen till framåtsyftande återkoppling, både i samband manusskrivande och talanalys. Klassens tal blev fantastiska, så bra att det vid några tillfällen kändes som att Tyko Gabriel Glas, Pastor Gregorius och Helga Gregorius befann sig i rummet. I samband med detta kunde de också ge mycket informativ och framåtsyftande respons till varandra eftersom de hade de retoriska begreppen. Jag blev mycket nöjd med detta upplägg och elevernas arbetsinsatser och tycker att det viktigaste var att jag inte talade om för dem exakt vad de skulle göra utan skapade möjligheter för eleverna själva att på ett organiserat och strukturerat sätta upp mål och formulera strategier. Jag kommer att testa detta fler gånger!

Åsa Edenfeldt

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

One thought on “Att lära att lära – om Doktor Glas, ett försvarstal och retorisk kompetens

  1. Hej Åsa! Jag och min kollega Vanja Karlssonpå Tumba gymnasium gillar verkligen både din blogg och din nya bok. Stort tack för den inspiration du ger oss. Jag läser just nu Doktor Glas med mina elever i svenska 3 och skulle därför gärna vilja testa det retorikupplägg du beskriver här. Men jag undrar vilka sidor du valt i böckerna Gregorius och Jag, Helga Gregorius?
    Vecka 44 kommer du (förhoppningsvis) till oss på TG och föreläser, det ser vi fram emot!

    Vänligen
    Maria Brandin

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s