Lässtrategier i kursen Svenska 2

De elever jag undervisar i Svenska 2 har i ettan på olika sätt och i olika situationer bekantat sig med de olika lässtrategierna. Trots detta tycker jag inte att eleverna behärskar dem självständigt i alla sammanhang, och i takt med att texterna blir svårare behövs också mer stöttning och modellering. Att eleverna i dessa klasser håller på att ta ett stort kliv framåt i sin läsutveckling var något som jag skrev om i förra inlägget. Vi har dels arbetat med svårare faktatext i Svenska 2, dels läst antingen Candide av Voltaire eller Dvärgen av Pär Lagerkvist. Både skönlitteraturen och faktatexterna blir mer utmanande i tvåan och jag vet att många även har svårt för de ämnesspecifika texterna i till exempel Psykologi 2a, som jag själv undervisar i.  Jag tyckte helt enkelt att det behövdes en lektion då vi kunde prova, diskutera och lyfta fram strategierna lite mer intensivt. 

I årskurs ett har vi arbetat utifrån följande mallar: 

I sammanställningen av strategierna har jag och min kollega Jenny Bergman utgått ifrån Barbro Westlund, Marie Trapp och Josefin Nilsson. Illustrationerna har Naima Callenberg gjort till vår skola – visst är de fina?

Under dagens lektion utgick jag från den här presentationen:

Så här gick jag tillväga: Eleverna fick börja med att göra ”Tillverka och flyga drake”-exemplet från Läsförståelse i teori och praktik, som jag vet att flera andra där ute också använder sig av. Eleverna fick först läsa texten utan rubrik och försöka sammanfatta vad de läst. Redan här blev det krångligt och när de skulle försöka komma på en rubrik blev det värre. Vad handlar texten om egentligen? Utifrån detta fick vi tillfälle att lyfta och diskutera strategin “Att förutspå”. När kan denna strategi vara bra att använda och hur gör man mer specifikt? Efter detta fick eleverna en utskriven version av en lång och avancerad vetenskaplig text från Forskning och framsteg. Jag gav eleverna följande information:

Tänk dig in i följande scenario: Den här texten hade du i läxa till idag, men det har du glömt. Din uppgift var att närläsa texten noga så att du kan diskutera den ingående och skriva ett referat. När din klasskompis påminner dig om läxan är det tre minuter till lektionen börjar. Det betyder att du bara har tre minuter på dig att bilda dig en uppfattning om vad texten handlar om. Det finns ingen chans att du hinner läsa alla fem sidor så du får göra så gott du kan!

Eleverna fick alltså tre minuter på sig att på egen hand försöka läsa in sig på texten. Syftet med denna övning var att de alla skulle få skumläsa, samt träna strategin ”Att förutspå”. Efteråt fick de berätta för varandra vad de hade uppfattat att texten handlade om, och jämföra sina uppfattningar med varandra. Nästa steg, det viktigaste, blev att redogöra för hur de hade gått tillväga. Först fick de berätta för varandra i mindre grupper och sedan samlade vi tankarna på tavlan och diskuterade vad som fungerade bra och mindre bra på just denna text. Det här kom den här klassen fram till:

Utifrån detta kunde vi gå vidare och leta upp och granska kärnmeningar i texten, diskutera om avslutningen i den här typen av text var relevant eller inte och fundera på hur bild och faktaruta hänger ihop med brödtext. Efter detta tittade vi på nedanstående flippfilm, som jag har hittat på youtube. Den är gjord av en kvinna som heter Camilla Lindskoug (som jag inte känner – tack för det utvidgade kollegiet!) och i filmen sammanfattar hon skumläsning, sökläsning och närläsning på ett tydligt och informativt sätt. Hon går igenom hur man gör och när det är lämpligt att läsa på olika sätt. Efter det fick eleverna prova att sökläsa (på samma text). Varje gång jag ställde en fråga skulle de leta upp svaret i texten. Efteråt diskuterade vi vilka nyckelord de hade sökt efter när de försökte hitta svaret.

Här fick vi också tillfälle att prata om att sambandsorden kan vara bra att använda när man skummar och söker. Vi diskuterade på vilket sätt sambandsorden kan ge oss information om innehållet i texten och guida ögat till den information vi söker. Om vi är bekanta med sambandsorden är det lättare för oss att söka efter exempel, slutsatser, orsaker eller jämförelser i texten! Sambandsorden fungerar som logiska vägskyltar i texten.

Eftersom denna klass är bekanta med “fixed och growth mindset”, då min kollega Marika Gustafsson tagit fram ett konkret, matnyttigt och elevanpassat diskussionsupplägg kring Carol Dwecks forskning, kunde jag koppla dagens arbete med läsning till detta. Via elevernas reflektioner i portföljerna från förra veckan anade jag att en del fortfarande ser läsning som någon slags medfödd och förutbestämd talang, och därför kändes det extra viktigt att lyfta strategierna och sättet att arbeta med dem igen. Astrid Roes sammanställning av goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare, som Toura Hägnesten bloggade om nyligen fick ligga till grund för vår diskussion.

Tanken med den här lektionen vara att både praktisera strategierna och diskutera arbetet med dem. Varje gång vi gör det blir en chans för eleverna att stärka det språk de behöver när de ska samtala om hur de gör när de läser. I det långa loppet handlar det ju om metakognitiva strategier och att rusta eleverna för de textutmaningar de kommer att möta under sin gymnasietid. Jag valde att använda begreppet ”Läskompetens” istället för stjärnläsare i detta sammanhang.

Åsa

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s