Tankar om skrivundervisning

En av de största förändringarna som skett i mitt klassrum de senaste femton åren är att jag i väldigt stor utsträckning har gått från VAD till HUR. Detta gäller i synnerhet läsundervisningen, men även skrivundervisningen. Hur skrivandet kan stöttas på olika nivåer är viktigare än att hinna med så många skrivuppgifter som möjligt. Skrivprocessen är inte bara något som de mest ambitiösa, erfarna och högpresterande eleverna har i bakhuvudet när de skriver, utan den är något som är högst levande i klassrummet hela tiden. Vi fokuserar på olika delar av processen på olika sätt, ibland i helklass eller i grupper, ibland i par och enskilt.

En annan stor förändring är att skrivandet tack vare 1-1 och Google Drive har förflyttat sig in i klassrummet i större utsträckning. Mina elever skriver alla sina längre texter med mig under lektionstid. Det knorrades från några få håll om detta i början, eftersom ganska många var vana att få göra skrivuppgifterna själva hemma. Några oroade sig: Tänk om jag inte hinner klart på lektionen? När eleverna ser att vi bearbetar texterna och sätter upp tydliga mål för när olika delar ska vara klara, ser de dock fördelarna med att producera på plats. Här finns ju jag tillgänglig och dessutom är det skönt att “få det gjort” under skoldagen. Skrivundervisningen har flippats.

På gymnasiet förväntas elever både läsa och skriva texter som är avancerade och utmanande både till innehåll, struktur och språk. Genrepedagogiken lyfter fram metoder för att synliggöra dessa bitar för eleverna, och därför har denna pedagogik mycket att bidra med även när det gäller skrivundervisningen på gymnasienivå. Kortfattat lär sig eleverna vilka skillnader som finns mellan olika skolgenrer och i klassrummet arbetar vi strukturerat och stegvis med både språk och struktur i olika genrer. När eleverna ser och äger språket och strukturen i en viss genre, kan deras innehållsmässiga kunskaper lyftas till nya nivåer. (Läs gärna mer om genrepedagogiken här och här.)

I detta inlägg vill jag gärna dela med mig hur det kan se ut i kursen Svenska 2, där vi just nu skriver utredande text. I dessa klasser har eleverna fått välja mellan att läsa Candide eller Dvärgen, och dessa har vi alltså läst och diskuterat på olika sätt i klassrummet och hemma den senaste tiden. Det är också romanen som ligger till grund för den första utredande texten som de nu skriver  i Svenska 2. (Deras uppgift i denna utredande uppsats är att besvara en frågeställning utifrån romanen). Så här har jag gått tillväga:

Litteraturseminarium –  förbereder eleverna innehållsmässigt.

Eleverna hade, när vi var klara med läsningen och lektionsarbetet kring romanerna, lärarledda litteraturseminarium med mig i grupper om tre eller fyra personer. I samtalen utgick vi ifrån frågeställningen som skulle behandlas i den utredande texten och eleverna fick lyfta fram tankar, och stötta med citat. Jag tycker det brukar vara bra att ha boksamtal (Svenska 1) eller litteraturseminarium (Svenska 2) innan de skriver om romanen. Detta ger eleverna en chans att uttrycka sig både muntligt och skriftligt och i samband med de muntliga diskussionerna kan jag också återkoppla till eleverna (muntligt eller i utvecklingsmatriserna) hur det går för dem. På så sätt får de en chans att utveckla och fördjupa sina resonemang. Litteraturseminariet blir alltså innehållsmässigt förberedande inför den utredande texten.

Flippfilm och exempeltext – förbereder eleverna på strukturen

Medan jag ledde litteraturseminarium under en hel lektion (165 minuter), förberedde sig eleverna inför den utredande texten genom att se en flippfilm skapad utifrån presentationen nedan. De som ville och behövde lyssnade flera gånger. Vidare arbetade vi med en anonym exempeltext och analyserade den tillsammans på djupet med hjälp av frågorna i dokumentet nedan. Efter detta avslutades veckan med att eleverna via “tumme upp” och “tumme ner”, och via enskilda reflektioner i portföljen, fick ge mig återkoppling på om de hade uppfattat strukturen i den utredande uppsats som de skulle skriva.

SV2 Utredande uppsats

SV2 Exempel på utredande uppsats och frågor för analys

Efter detta fick eleverna titta på en skrivmall/strukturmall för hur uppsatsen skulle kunna disponeras. Jag använder numera ofta ganska utförliga skrivmallar i nya kurser eller i mötet med nya genrer. Detta sänker elevernas affektnivå eftersom de slipper gissa sig till hur uppgiften förväntas se ut. Det gör också vi kan synliggöra hur man som skribent skapar både yttre struktur med hjälp av styckeindelning och rubriker och inre struktur eller textbindning med övergångar och sambandsord. (Läs mer om skrivmallar hos Hanna Stehagen).

Att lära genom att lära andra

Som sista träning inför det självständiga skrivandet fick eleverna följande uppgift:

Du undervisar i svenska på en gymnasieskola i norra Stockholm och får ett aningen panikartat mejl från några elever i din samhällsklass. Så här står det: Hej! Vi känner oss oroliga inför uppsatsskrivandet i morgon! Då ska ju vår klass skriva en uppsats utifrån frågeställningen: “På vilket sätt behandlas uppväxttemat i Jonas Gardells En komikers uppväxt?”. Vi har nog inte riktigt förstått vad en utredande uppsats är för något och hur en sådan är strukturerad. Kan du förklara lite mer för oss? Tack på förhand! Hälsningar Kalle och Katrin i S2b. Skriv ditt svar utifrån vad du har lärt dig från flippfilmen om utredande uppsats, och utifrån analysen av exempeltexten. Skriv i tio minuter i din personliga portfölj!

Genom att förklara för någon annan och också jämföra sitt svar med någon annan, ser de själva på ett mer konkret sätt om de behärskar strukturen eller inte. Det ger också mig värdefull information om jag behöver utveckla något vidare i min undervisning. Återkoppling från eleverna till mig, med andra ord! Efter detta är eleverna redo för att på egen hand skriva den längre utredande uppsatsen, och sedan återstår språklig bearbetning och kamratrespons. Mer om detta i nästa inlägg!

Åsa