I förra inlägget skrev jag om skrivundervisning och hur vi i kursen Svenska 2 förberedde oss för att skriva utredande litteraturvetenskapliga uppsatser utifrån frågeställningar som berör antingen Candide eller Dvärgen. Läs gärna mer om detta här! I det här inlägget tänkte jag berätta lite om hur vi fortsatte arbetet med våra texter.
Dags att börja skriva
Efter förarbetet var det på kommande lektion dags att börja skriva de utredande texterna och det sker alltså som vanligt direkt i elevernas portföljer i Google Drive under lektionstid. Eleverna får ett helt pass till att skriva texten på egen hand utifrån en tydlig instruktion. Jag kan följa arbetet i klassrummet, hänga med i skrivandet i de delade portföljerna och svara på frågor. Dessa skrivpass brukar bli ganska självgående tack vare ett utförligt förberedelsearbete. En av de bästa sakerna är att jag kan ta del av elevernas texter på ett smidigt sätt under processen! Den här gången satte vi upp som mål att alla skulle hinna skriva en komplett, dock nödvändigtvis inte perfekt, text från inledning till avslutning under den två timmar långa lektionen. Omfånget på texten skulle vara 600-800 ord. Fokus på detta pass var innehåll och struktur och tanken var att när lektionspasset var slut skulle texten få “vila” till nästa vecka. Dock fick eleverna i uppgift att läsa textbearbetningsmallen nedan till nästa gång och fundera på om det är något de själva gärna ville arbeta vidare med i texten. Dessa tankar skrev de också ner i portföljen i anslutning till texten.
Den nödvändiga bearbetningen.
På det efterföljande lektionspasset blev eleverna indelade i par och de läste och kommenterade varandras texter utifrån vårt gemensamma textbearbetningsdokument. I hela tvåan använder jag strukturerade och detaljerade textbearbetningsmallar i samband med större skrivuppgifter. De arbetar även med kamratrespons i ettan men då på ett lite enklare sätt. När eleverna går i trean är de vana att läsa och kommentera varandras och sina egna texter och de kan skapa egna mallar eller arbeta lite mer självständigt. Tanken är ju att de såsmåningom ska kunna göra detta på egen hand utan detaljerade frågor. Det tar ofta mer än en timme att gå igenom texterna och ha “överlämning”, och efter detta får de finslipa sina texter en stund.
En stor fördel med detta sätt att arbeta är att det viktigaste arbetet sker på plats i skolan. Alla är aktiva och jag kan se hur arbetet rör sig framåt. Skrivprocessen blir, som jag skrev förra veckan, något som är levande i klassrummet hela tiden och inte något som de mest ambitiösa känner till eller använder sig av. Nästa gång eleverna skriver en liknande utredande text kommer de att ha strukturen klar, eller åtminstone klarare, för sig. Dessutom finns alla texter sparade i den digitala portföljen, vilket gör att det blir enkelt för eleven själv att gå tillbaka och läsa tidigare texter, kommentarer och respons från mig och klasskamraterna, samt egna reflektioner om utmaningar och mål för framtida skrivande.
Och till sist: mot ett akademiskt språk!
I ettan tränade vi mycket “formellt språk” men arbetet mot ett avancerat ämnesspråk eller skolspråk pågår under hela gymnasietiden. I samband med den utredande litteraturvetenskapliga uppsatsen ville jag uppmärksamma eleverna på några olika strategier för att skapa ett mer akademiskt språk. När eleverna ska ta sitt språk till nästa nivå är det nyttigt med konkreta språkövningar, tycker jag! Det räcker helt enkelt inte att jag som lärare säger att språket “bör bli mer akademiskt” utan jag måste också visa hur. Att bearbeta meningsexempel tillsammans på tavlan och sedan leta efter och bearbeta liknande meningar i den egna texten, brukar fungera väldigt väl. Mer om detta i nästa inlägg!
Åsa
Strategier för lärande 