Mot ett akademiskt skrivande – gemensamma språkövningar i Svenska 2

På min skola har jag fått chansen att föreläsa och utbilda alla skolans lärare inom både lässtrategier och språkutvecklande undervisning under 2014, och detta är frågor som ligger mig varmt om hjärtat. Alla lärare har ett gemensamt ansvar att tillsammans verka för att eleverna utvecklar ett skolspråk, och den enskilda ämnesläraren är den som är expert på det specifika ämnesspråk som varje ämne kräver. Det är också viktigt att lärare får tid att arbeta med och diskutera sådana här frågor tillsammans, tycker jag.

I årskurs 2 och 3 blir kurserna svårare och kraven högre, vilket kan vara utmanande för många elever. Det finns en risk att man som lärare väljer att förenkla innehållet och språket när det blir för utmanande, vilket är fel väg att gå. I stället ska vi, precis som språkforskaren Maiike Hajer betonar, aktivt arbeta för att stärka elevernas ämnesspecifika språk och synliggöra typiska drag i de texter de förväntas skriva och läsa inom olika ämnen. När jag undervisar i psykologi kan jag till exempel göra eleverna uppmärksamma på fraser som är vanliga och användbara i fallanalyser, samt studera hur dessa vanligtvis är uppbyggda.

I ämnet svenska möter eleven många olika texttyper och just svenskämnet har naturligtvis ett speciellt ansvar att stärka elevernas språk-, skriv- och läsutveckling. Jag tycker att detta är extra viktigt och välbehövligt i årskurs 2, då eleverna förväntas skriva allt mer formellt och akademiskt, inte bara i svenska. I kursen Svenska 3 är kraven i vetenskapligt skrivande höga, och det kan vara bra att arbeta aktivt med förberedelser inför detta redan i årskurs 2. En framgångsfaktor i mitt klassrum tycker jag är gemensamma språkövningar där vi aktivt bearbetar meningar tillsammans. Så här har jag arbetat med språket i samband med utredande litteraturvetenskapliga uppsatser om Candide eller Dvärgen:

1. Vi förbereder oss innehållsmässigt och granskar strukturen i utredande uppsatser (läs mer här). Eleverna skriver och arbetar med kamratrespons  (läs mer här). De strävar efter ett formellt språk, på samma sätt som i årskurs 1. Vi läser och diskuterar exempeltexter och eleverna får en känsla för vilket språk de ska sträva efter.

2. När elevernas första versioner är klara blir det ytterligare fokus på språket. De flesta har nu, tack vare egen textbearbetning, diskussioner med mig och kamratrespons, redan redigerat bort språkliga fel och fått till ett hyfsat formellt språk. Nu är det dags att ta språket till nästa nivå. Alla kan utveckla språket lite till!

3. Det är med andra ord dags för gemensamma språkövningar. Jag har satt i hop ett guide till eleverna som heter “Tio tips för att utveckla ditt skrivande” och dessa tips jobbar vi oss igenom tillsammans i klassrummet under tvåan. Jag tycker det fungerar bäst att ta några tips i taget, men många väljer ändå att försöka arbeta med övriga tips på egen hand. I samband med den senaste uppsatsen gjorde vi så här…

Det första steget är att jag går igenom och förklarar ett språkligt tips som bidrar till att språket blir mer akademiskt. Det är viktigt att informationen känns lättillgänglig för eleverna så att de direkt kan tillämpa den. Nästa steg blir sedan att gemensamt träna på att bearbeta några exempelmeningar tillsammans på tavlan. Jag brukar fråga eleverna om det är okej att jag plockar exempelmeningar ur deras portföljer och använder dem anonymt på tavlan – något som i princip alla tycker går bra då de ser värdet i detta sätt att arbeta. Det tredje och sista steget blir att eleverna letar upp meningar i sin egen text som kan bearbetas på liknande vis och försöker omformulera meningen så att den blir mer akademisk. Det sista steget kan ju varieras och i vissa fall kan det fungera bättre om de arbetar två och två. Så här kan arbetsgången se ut:

I förra veckan gick jag igenom följande språktips: “Skriv koncentrerat”. Jag valde detta tips eftersom många elever har ett överflöd av ord och helt enkelt behöver träna på att uttrycka sig precist, specifikt och koncentrerat. Några elever envisas med att fylla ut sidorna genom att använda många ord, något som svensklärare brukar se igenom ganska snabbt:-) På lektionen valde jag att visa vad det innebär att skriva koncentrerat genom att skriva följande exempelmening på tavlan:

“Nu är det så att jag ska skriva en analys av en karaktär i romanen och hennes språkbruk”.

Eleverna får sedan börja med att gissa var i en utredande uppsats den här meningen skulle kunna finnas – bara för att repetera det här med inledning, syfte och struktur lite. Sedan får de i par välja ut de viktigaste orden i meningen (“Om du bara får behålla tre ord i meningen, och meningens betydelse måste finnas kvar, vilka ord skulle du behålla?”). Här enas nästan alla om att de viktigaste orden är analys, karaktär och språkbruk. Vi diskuterar hur de kommer fram till detta och jag uppmanar dem att titta på orden och bestämma vilken ordklass orden tillhör. Detta blir ett bra tillfälle att diskutera vilka ordklasser som vanligtvis förekommer i akademiska texter och det förbereder dem på kommande övningar om nominaliseringar, bland annat.

Skärmavbild 2014-12-01 kl. 14.43.56

Nästa steg blir att skriva om meningen, och då ger jag dem en del av meningen i taget. Vi börjar med “Nu är det så att jag ska skriva” och eleverna får i par komma med förslag på hur detta kan skrivas om, med samma innehåll men med färre ord. Förslagen samlas på tavlan och vi enas till slut om det mest koncentrerade och akademiska. Sedan går vi vidare till “skriva en analys” och avslutar med “en karaktär i boken och hennes språkbruk”. Till slut har följande mening framför oss:

“Syftet är att analysera en karaktärs språkbruk.”

Skärmavbild 2014-12-01 kl. 14.44.31Nu är det dags för eleverna att få syn på meningar som svämmar över av ord i sina egna texter! Jag ber dem att hålla utkik efter partier där det förekommer flera ord i rad med få bokstäver, som i “Nu är det så att jag ska skriva…”. När de ser sådana meningar ska en lite varningslampa tändas eftersom de ska ha med sig att många småord i rad kan vara ett tecken på ett talspråkligt inslag i texten. Då lär sig eleverna en strategi för att hitta meningar eller formuleringar i texten som eventuellt behöver bearbetas. De får arbeta med meningen på samma sätt som vi gjorde på tavlan, det vill säga genom att identifiera viktiga ord i meningen och skriva om med färre ord. Det blir textredigering på plats och inte något som sparas som hemarbete.

I och med denna övning har eleverna fått lära sig vad koncentrerat språk är, de har fått repetera textstruktur och ordklasser, samt gemensamt träna på hur man som skribent aktivt kan arbeta med sitt språk. De har också fått redigera i sina texter. Jag brukar berätta att jag också gör så här när jag skriver! Övningen tar eleverna ett steg närmre ett mer effektivt och klart språkbruk, vilket är något som inte minst förväntas av dem i kursen Svenska 3. Framförallt får de med sig en strategi för hur de ska göra, vilket är bättre än enbart en uppmaning om “Skriv mer akademiskt”.

Åsa

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s