Strategier för analys i psykologiämnet

En av utmaningarna i psykologikurserna är enligt mig att både hinna med kursens innehåll och samtidigt ge eleven chans att utvecklas och arbeta med processen, och inte enbart få enstaka tillfällen till att visa sina kunskaper. Någon som känner likadant? Jag har precis dragit igång Psykologi 2a och inleder denna kurs med utvecklingspsykologi, ett område av många som det är tacksamt att arbeta med fallanalyser i. Jag och min kollega använder oss flitigt av olika typer av fallanalyser i båda psykologikurserna och på vissa av programmen läser klasserna Psykologi 1 redan första terminen. Förutom att ämnet är nytt upplever också en hel del elever det som komplicerat att jämföra perspektiv och teorier och koppla dessa till egna eller andras upplevelser. Om jag är tydlig och konkret i mina förväntningar och ger exempel på hur man kan göra, tycker jag att elevernas lärande utvecklas effektivt och åt det håll jag vill.

I Psykologi 2a fördjupas och utvecklas elevernas psykologikunskaper alltmer och i denna kurs träffar jag beteendevetarna, som är otroligt intresserade och engagerade i ämnet. Detta i sig är ju en enormt bra förutsättning för lärande! En inte helt ovanlig utmaning för dessa elever är att komma ihåg att inte fastna i ogrundade påståenden utan sträva efter att koppla relevant information i fallet till teorier eller perspektiv. Jag har också märkt att en del elever, trots ett stort intresse för ämnet, blir spretiga och för generella eller personliga i sina slutsatser. Oavsett om jag möter elever som tycker ämnet är nytt, komplicerat, utmanande eller engagerande tycker jag att det språkutvecklande perspektivet och tydliga förväntningar och strategier stöttar lärandet. Den grupp jag träffade i torsdags hade haft en termins uppehåll från sina psykologistudier och därför ville jag synliggöra strategier för effektiv fallanalys. Så här gick jag tillväga:

Lektionen började med en tillbakablick på förra veckans pass, som var terminens första, då vi bekantade oss med Freuds och Piagets utvecklingsteorier och jag berättade sedan att vi idag skulle arbeta med tre nya utvecklingspsykologer, nämligen Erikson, Bowlby och Miller. Vi tittade på mallen för fallanalys, och jag berättade att vi ska träna oss på att på ett strukturerat sätt ta oss an psykologiska fall. Målet är att arbeta efter mallen muntligt i grupp tillsammans, för att eleverna så småningom ska bli säkrare på att skriva individuellt. Som första fall denna lektion valde jag att visa ett klipp ur ett program som brukar väcka starka känslor och skapa debatt, nämligen Supernanny och klippet ”How to use the naughty chair correctly”.

Först började vi med strategin “att förutspå”/förförståelse. I en grupp diskuterade vi vad de tänker på när de hör ordet “supernanny” och vilka förväntningar de får, och i en annan grupp skrev jag ord som “skamvrå” och “föräldraskap” och “uppgivenhet” på tavlan och då fick eleverna associera utifrån dessa. Jag ville inte styra in dem alltför mycket på ett visst perspektiv i förväg så efter detta tittade vi på klippet:

Efter det gör vi steg 1 och steg 2 i mallen för fallanalys. Denna gång fick eleverna göra steg 1 i bikupor två och två, och under tiden kunde jag gå runt och lyssna och stötta i dessa diskussioner. Medan jag går runt brukar jag ibland bestämma vilka bikupor som ska få lyfta sina slutsatser i helklass. Om jag är lite petig här kan jag få fram olika perspektiv och jag får tillgång till mycket informellt bedömningsunderlag eftersom jag kan lyssna på några bikupor under just bikupediskussionen, och lyssna till andra under helklassdiskussionen. Just den här gruppen är mycket engagerade och gillar att diskutera och därför var jag noga med att betona att de skulle få tycka och tänka utifrån ett personligt plan om en stund, men att vi skulle börja med att återberätta på ett objektivt sätt. Detta mynnade ut i en kort sammanfattning i helkass och efter det gick vi vidare till steg 2. Detta brukar vara lite knepigare. Hur vet jag vad som är viktigt i ett fall? Vad ska jag ta fasta på för min framtida analys? Eleverna ger förslag som ålder, egenskaper, livshändelser, reaktioner och tankar och de får strategier för att lära sig vad de ska leta efter i ett fall. Jag försöker använda de ord jag använder i svenskundervisningen, som kärnmening och referera, för att visa att detta inte enbart är användbart på svensklektionerna.

I steg 3 kommer det som är lite knepigt, nämligen att koppla iakttagelser till teorier. Jag gav exempel på hur man kan göra och sedan fick de i lite större grupper om fyra diskutera följande frågor under Steg 3.

  • Vad av dina kunskaper från Psykologi 1 kan du koppla till det du ser?
  • Vad kan utvecklingspsykologen Alice Miller tänkas betona i detta fall?
  • Vad kan föräldrar tänkas betona i detta fall?

En viktig aspekt här är begreppen. Många elever glömmer att använda dem och här kan man i helklass ”köra om” diskussioner på ett lekfullt sätt med uppmaningen att använda de begrepp som står på tavlan eller i presentationen. De kan också ”ge” begrepp till varandra genom att ställa frågor under bikupediskussionerna som uppmanar till begreppsförståelse (”Menar du alltså att flickan har en ambivalent anknytning?”).

Efter detta var det dags för rast och när eleverna kom tillbaka hade jag planerat för lite enskilt skrivande i de personliga portföljerna i google drive. Varje elev fick referera hur vi hade arbetat på första passet. Syftet med detta var att 1) koppla på hjärnan igen efter rasten 2) att jag som lärare skulle få återkoppling kring vad eleverna uppfattat om första passet och 3) stärka elevernas strategier i fallanalys genom eget skrivande om strategier.

Så här långt in i lektionen hade vi bara bekantat oss med Alice Miller. Efter att ha arbetat vidare med Bowlby och Erikson och gjort lite kreativa övningar och sett några youtube-klipp kring dessa teorier, kom vi tillbaka till mallen och fallet igen. Tyvärr hann vi inte med steg fyra men det får vara till nästa gång. Jag upplevde att det här blev en effektiv lektion och i elevernas avslutande reflektioner lyfte många fram att de både lärt sig mycket om utvecklingspsykologi, men också hur de kan gå tillväga för att bli proffsigare i sina fallanalyser. Det blev en positiv återkoppling till mig och när eleverna om några veckor ska göra enskilda fallanalyser hoppas jag att alla känner sig stärkta i hur man kan gå tillväga för att lyckas ännu bättre.

Och för er psykologilärare som letar efter något intresseväckande intro till utvecklingspsykologin, måste jag avsluta med att tipsa om detta underbara klipp som får de flesta att smälta:-)

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

3 thoughts on “Strategier för analys i psykologiämnet

  1. Jättekul att läsa som förälder. Att få inblick i hur lektionen är upplagd och går till. Extra kul med underbara SkavlanNiklas!
    Ylva Rasch

  2. Ska precis köra igång psykologi 2 för första gången på mitt nya jobb! Ditt arbete är till otroligt stor hjälp för mig! Massor av tack och bock!

    Med vänlig hälsning Nina Hallberg, Westerlundska gymnasiet, Enköping!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s