Läsning i en digital miljö

Hej!

1-1-skolor och nya utmaningar för elevernas läsning

När min skola blev en 1-1-skola fokuserade vi i övergången mycket på hur pedagogiken skulle få stå i fokus framför tekniken, vilket var jättebra. I efterhand inser jag dock att vi även kunde ha diskuterat vilka nya utmaningar den digitala miljön skulle innebära för elevernas läsning. Under förra året började jag intressera mig för detta desto mer och i våras läste jag Maria Rasmussons avhandling i pedagogik Det digitala läsandet: Begrepp, processer och resultat (Skolvärlden har skrivit lite kort om den här) och jag började allt mer fundera på vilka förmågor krävs för att läsa på skärm – och hur detta påverkar min undervisning. Vissa diskussioner som handlar om att läsa på papper eller skärm tenderar att enbart handla om vilket som är bäst för läsförståelsen. Det finns för- och nackdelar med båda sätten att läsa och framförallt: Mina elever kommer att läsa på datorn och jag som lärare behöver förhålla mig till det i min undervisning! Den digitala läsningen går inte att undvika och jag behöver rusta mina elever för att lyckas så bra som möjligt med att läsa många olika slags texter i olika sammanhang.

I och med avhandlingen fick jag på djupet upp ögonen för vilka förmågor som krävs när man läser på datorn och hur jag kunde anpassa min läsundervisning ytterligare när vi arbetade med digitala texter. Jag arbetade sedan tidigare med läsundervisning efter Barbro Westlunds böcker och framförallt med utgångspunkt i den reciproka undervisningsmodellen där eleverna tränar på att förutspå, ställa frågor, reda ut och sammanfatta. Eftersom arbetet med dessa strategier bygger på att läsundervisningen anpassas efter elever, texter, situation och sammanhang blev det inte så stor omställning att så smått börja lyfta fram även de digitala texterna. Oavsett vilken slags text vi ska läsa försöker jag fundera på följande innan lektionen:

  • Hur gör jag själv när jag läser texten? Finns det andra sätt?
  • Hur är texten uppbyggd?
  • Finns metatext och sambandsord som kommer att underlätta läsningen för eleverna?
  • Vad ska vi använda den till?
  • Hur är språket?
  • Hur samspelar de multimodala uttrycken med texten?
  • Vilka svårigheter eller utmaningar kommer eleverna att möta när de läser texten?
  • Hur långt har eleverna kommit i sin användning av lässtrategier?

Det finns inga färdiga recept för de digitala texterna heller utan jag behöver göra en kort analys av texten och situationen i klassen för att komma fram till hur jag bäst lyfter fram den för eleverna. Dock innebär ju läsningen på skärm ytterligare utmaningar och dessa behöver jag ta hänsyn till. Men vad är det då som krävs?

Maria Rasmussons avhandling 

Maria Rasmusson har i sin avhandling studerat hur ungdomars läsning av digitala texter skiljer sig från läsningen av traditionella texter i pappersform.  Avhandlingen baseras på fyra studier, vilka sammanfattas på ett mycket tydligt sätt av Stefan Pålsson på Omvärldsbloggen. I avhandlingen definierar Rasmusson begreppet läsförståelse så här:

”Läsförståelse är valt som ett överordnat begrepp som inkluderar förståelse av såväl digitala som traditionella texter. Att förstå det man läser är målet med de flesta läsaktiviteter /…/ Läsförståelse är förmågan att förstå och använda de skriftspråkliga former som krävs av samhället och/eller värderas av individen samt förmågan att kunna reflektera och engagera sig i texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och sin potential. Det innebär att läsaren kan skapa mening från en mängd olika texter” (s. 3).

Rasmusson refererar bland annat till Günther Kress rekommendationer för vad som bör inbegripas i en multimodal litteracitetsteori:

”När det gäller digital läsning betonas de digitala redskapens multimodala karaktär. De innehåller exempelvis musik, skrift och bild, varför läsningen kan ta olika vägar. Navigation på internet sker inte på samma sätt i spatial bemärkelse som i en traditionell bok. De digitala resurserna är dessutom utformade för ett läsande styrt utifrån vad som är relevant för läsaren. Förvisso kan den här mer fria navigationen, enligt Kress, delvis även förekomma i exempelvis veckotidningar med många bilder och olika textrutor. Kress huvudpoäng är dock att bilder och symboler som semiotiska resurser blir allt vanligare och förmågan att kunna skapa mening av dessa blir allt viktigare i takt med att läsning ofta sker på skärmar” (s. 8).

I avhandlingens sista studie tydliggör Rasmusson att det krävs ytterligare förmågor än de traditionella för att läsa på nätet, vilket vi bör reflektera över i vår undervisning:

  • Traditionell litteracitet, det vill säga förmågan att läsa och förstå texter på papper.
  • Multimodal litteracitet, det vill säga förmågan att skapa mening av den digitala textens multimodala uttryck, så som bilder, länkar, ljud och symboler, och förståelsen för att en digital text är mer än själva texten.
  • Navigationsförmåga, det vill säga en förståelse för hur olika webbsidor är uppbyggda och en förmåga att på ett strategiskt sätt hitta det man söker.
  • IT-förmåga, det vill säga förmågan att hantera en dator eller ipad och söka efter information.
  • Förmåga att hantera information, det vill säga kunskap om textstrukturer och texttyper men även källkritisk förmåga och förmåga att tolka innehållet i texterna.

Skärmavbild 2015-08-20 kl. 22.36.54

Förändrade läsvanor och digital kompetens

Ett kapitel i avhandlingen som jag fastnade för var det om förändrade läsvanor (s. 16 ff). Här skriver Rasmusson om en annan studie, utförd av Hillesund 2010, som undersökte akademikers läsvanor. Intervjupersonerna beskrev att de vid läsningen av digitala texter frestades att klicka på länkar och att det finns en större risk att man tappar bort sitt ursprungliga syfte. Fördelen med att läsa digitalt upplevde man vara möjligheten att snabbt hitta nya intressanta webbsidor. Båda dessa två aspekter upplever jag att mina elever beskriver när de samtalar med mig om sin läsning.

Vidare beskrev intervjupersonerna att annonser och länkar distraherade läsningen och därför är det svårt att bli ”fängslad” eller ”uppslukad” av en text digitalt (s. 16). Digital läsning verkar fungera bäst för att ”få översikt, söka, få tillgång till, ladda ner och skumma igenom texter” (s. 17). I en annan studie utförd av Keller (2012) beskriver intervjupersonerna att de har ”utvecklat strategier för att hantera distraktionsmomenten” (s. 17). Även detta känns intressant att ha i åtanke och kanske som diskussionsunderlag med eleverna.

Kapitlet IKT-vanor är ytterligare ett intressant avsnitt i boken. Här fördjupar sig Rasmusson i digital kompetens, det vill säga ”förmågor som krävs för att använda informations- och kommunikationsteknik”. Intressant är att digital läsning bör ses som en del av den digitala kompetensen (s. 18). Viktigt att diskutera, alltså!

Att undervisa i digital läsning

Jag försöker numera hela tiden att hitta nya vägar att undervisa i digital läsning. Att ta upp texten på projektorn och kladda i den (texten, inte projektorn 😉 ) med whiteboard-penna samtidigt som vi läser, är ett sätt. Jag har en whiteboard-tavla bakom projektorsduken så drar jag upp den fungerar detta bra. Då tar vi oss tid att studera rubriker, länkar, bilder och andra mulitmodala uttryck. Men jag försöker också diskutera med eleverna: Vad upplever de när de läser digitalt respektive på papper? Vilka fördelar och nackdelar ser de själva med de olika sätten? Om vi tar oss tid att diskutera i klassrummet kan eleverna sätta ord på sin egen läsning. De blir medvetna om vad de gör i vissa situationer och varför. Elevernas upplevelser skiljer sig åt. Vissa tycker si och vissa tycker så. Men jag är övertygad om att om vi ska rusta eleverna inför studier och yrkesliv behöver de kompetensen att läsa både digitalt och på papper. Jag känner att jag personligen kan utveckla detta arbete ännu mer. Genom att fundera och diskutera frågor som rör olika aspekter av läsförståelse med kloka kollegor kan jag utveckla min undervisning till det bättre och möjliggöra detta lite mer för varje termin.

Digital läsning med treorna

På onsdag ska jag träffa Svenska 3-gruppen och jag har tänkt att vi ska kicka igång läsåret med språkhistoria. Efter en inledande diskussion utifrån följande frågeställning: ”Vad är svenska?” ska vi läsa den här texten med samma namn ur Språktidningen. Jag planerar att läsa första biten högt för att sedan låta eleverna skriva ner några punkter, diskutera och sammanfatta. De ska sedan få skumläsa/ögna igenom texten lite snabbt för att bilda sig en uppfattning om vad den handlar om. De kommer bara att få några minuter på sig och samtidigt anteckna lite kort i sina portföljer. Vi skumläser alltså bara och funderar på:

  • Vilka nyckelord hittar vi?
  • Går det att hitta någon slutsats?
  • Verkar författaren göra några huvudpoänger?
  • Får vi reda på svaret till frågan ”Vad är svenska?” och vad kan vi hitta det i så fall?

Syftet med denna övning är att visa att de genom att förutspå och skumläsa kan bilda sig en god uppfattning om källans innehåll eller relevans. Efter en kort diskussion anlägger vi metaperspektivet och funderar på hur vi gjorde:

  • Hur gick ni tillväga när ni skummade texten?
  • Vilka ord fångade din uppmärksamhet?
  • Hur scrollade ni upp och ner?
  • Hur rörde sig ögonen över skärmen?
  • Tittade ni på några bilden längst upp?
  • La ni märke till vad som fanns på sidan utöver själva texten?
  • Klickade ni er vidare på några länkar?
  • Hade ni aktiverat AdBlock?
  • Hur upplevde du att det fungerade att skumläsa denna text idag?

Detta steg, reflektionen, tycker jag uppmärksammar eleverna på att det finns goda strategier att tillämpa när man rör sig bland digitala texter. Under kursen Svenska 3 kommer eleverna få större ansvar att söka källor på egen hand och hantera allt större mängd information. Det ställer större krav på deras förmåga att förutspå, sökläsa, skumma, hitta nyckelord, värdera och kritiskt granska. De behöver också en god kunskap om textstrukturer: Om de ska leta upp källor att använda i ett arbete underlättar det om de vet var den viktiga informationen finns när de söker runt efter lämpliga källtexter på nätet. Om eleverna behöver det så är det bra om jag som lärare ägnar några minuter åt att visa hur jag själv brukar gå tillväga.

Digital läsning med ettorna

I veckan kom drygt tvåhundra nya ettor till vår skola. Hos oss börjar ettorna en vecka innan tvåorna och treorna och de har skolan för sig själva under den första introveckan. Under introveckan gör vi teambuildningövningar och lär känna olika aspekter av skolan. De får lära sig Google Apps, ta del av inspirationsföreläsningar, hänga med klassen, gå på fikabuffé och bekanta sig med elevhälsan, likabehandlingsteamet och skolans föreningar. En station som alla ettor deltog i stod jag och svensklärargruppen för:

Skärmavbild 2015-08-20 kl. 22.04.10 Skärmavbild 2015-08-20 kl. 22.01.39

Tanken med vår station var att introducera eleverna för vårt sätt att se på läsundervisning och de texter de kommer att möta på gymnasiet. Passet byggde i huvudsak på övningar och diskussioner, men vi lärare berättade även lite om hur läsningen och skrivningen förändras under gymnasietiden. De ska läsa helt nya ämnen som psykologi och filosofi, samtidigt som texterna i många ämnen blir allt mer avancerade. De får varsin dator och kommer att läsa en hel del på datorn. Vi träffade en klass åt gången och de var verkligen engagerade i ämnet och diskuterade enormt. Undervisningen i läsförståelse ska inte vara isolerad från övrig undervisning men det här passet såg vi som en ”kick-off” för läsningen under gymnasietiden. Framförallt ville vi förmedla det härliga i att de kommer att utvecklas enormt i sitt läsande och skrivande under dessa tre år, samt att vi lärare kommer att guida dem in i de texter de kommer att möta – på papper och på skärm.

Eleverna fick också veta att vi har en bokklubb på skolan och bekanta sig med vårt gemensamma dokument som vi kallar för ”TEG Guide till läsning”. Dokumentet sammanfattar olika lässtrategier och förmedlar det sätt vi strävar efter att arbeta med texter i klassrummet. Dessutom gjorde vi en liten övning baserad på den här fantastiska texten av den finlandssvenska läsambassadören. Hur klockren och mitt i prick är den inte? Eleverna fick helt enkelt fundera på vilka likheter det kan finnas mellan att läsa en text och att titta på en fotbollsmatch. Diskussionen efteråt ringade in det mesta som finns att säga om hur man läser en text på ett skickligt sätt, tack vare liknelserna i blogginlägget. Här är vår presentation som vi utgick ifrån:

Läs rätt, lär mer!

Skärmavbild 2015-08-21 kl. 14.20.24

Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete

Ja, det är titeln på en bok som jag vid några tillfällen rekommenderat på twitter. Författarna är Kristina Danielsson och Staffan Selander och i kapitlet ”Att tala om text i undervisningen” fastnade jag för följande:

Lärare arbetar inte sällan med elevernas förförståelse då ett nytt innehåll ska introduceras i klassen. Det kan handla om att ge en allmän överblick över det innehållsliga området eller gå igenom centrala begrepp, eller att på olika sätt försöka knyta an till elevernas tidigare kunskaper. Att arbeta med förförståelse på det här sättet kan vara ett stort stöd för många elever, inte minst för att underlätta förståelsen av ett komplext innehåll. Men tänker man enbart på att innehållsmässigt koppla arbetet till de texter som ska läsas kan det få konsekvensen att eleverna inte alls behöver gå i närkamp med text, och därmed får de kanske inte med sig de nödvändiga redskap som behövs för att på egen hand möta texter av olika slag (s. 40).

Författarna uppmuntrar till fler så kallade metatextuella samtal, det vill säga samtal där lärare och elever diskuterar hur ämnets texter är uppbyggda och varför. I ett sådant samtal kan de multimodala uttrycken diskuteras och hur de kopplas till texten. Det blir en vägledning i hur man läser olika texter – även efter att man lärt sig läsa. Forskning visar att den här typen av samtal förekommer för sällan, skriver författarna. Genom att arbeta fokuserat med multimodala texter kan eleverna utveckla en så kallad textrörlighet vilket innebär att de lär sig förhålla sig till olika slags texter och deras funktion (s. 41).

Något annat jag tar med mig speciellt är bokens modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Syftet med den är att ge läraren verktyg för att upptäcka potentiella svårigheter i digitala texter. Det kommande året vill jag fortsätta fördjupa mig i området, och kanske skriva lite mer konkret om hur jag provar mig fram i klassrummet.

Tack för att du läste!

Åsa Edenfeldt

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s