En guide till textläsningen i kursen Svenska 3

Hej!

Nu har kursen Svenska 3 dragit igång på många skolor runt om i landet och det är en utmanande kurs på flera olika sätt. Detta gäller inte minst textläsningen. I kursen ska eleverna kunna samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och med utgångspunkt från detta skriva texter av vetenskaplig karaktär och andra texter. Texterna vi arbetar med håller en hög nivå och har ofta anknytning till svenskämnet. I arbetet med dessa är det en stor fördel om eleverna behärskar att både skumläsa och närläsa texter på ett strategiskt sätt, samt om de har god anteckningsteknik (med penna och digitalt).

På våren ska ju eleverna göra nationella prov och de får då ett texthäfte som de ska läsa och bearbeta till största delen själva. Det ställer stora krav på att de har goda lässtrategier! Om eleverna dessutom ska lyckas med sitt skrivande i kursen räcker det inte att skumläsa texterna utan för att referaten och slutsatserna i ett PM ska hålla hög nivå behöver man ha närläst texten på djupet. Med detta i åtanke börjar jag redan nu att träna mina elever i att använda lässtrategier på mer avancerad text, samt göra sammanfattningar och synteser av det lästa.

Jag har elever som tycker kursen är mycket svår, men även de som har ”seglat fram” genom Svenska 1 och Svenska 2 och nu för första gången under skolgången möter motstånd i läsningen. Därför tycker jag det är viktigt att lägga vikt vid att introducera denna delvis nya textvärld och påminna om goda lässtrategier. Texter som behöver förstås på en djupare nivå bör inte läsas enbart en gång ”rakt upp och ner” – men hur kan man göra i stället? Det ville jag försöka förklara lite närmare för mina elever den här veckan.

Jag och mina kollegor har valt att inleda kursen med språkhistoria och i samband med detta använder vi olika texter, bland annat ”Vad är svenska?” och artikeln om språkhistoria på NE. Dessa texter ska eleverna sedan referera i sina första PM och vi viker därför en del lektionstid till att läsa och diskutera texterna tillsammans. Fokus ligger både på det språkhistoriska innehållet och hur vi går tillväga när vi läser.

Inför lektionen igår satte jag ihop en liten mini-föreläsning om hur jag själv gör när jag läser texter på lite mer avancerad nivå. Jag valde att exemplifiera med NE-texten som vi sedan skulle arbeta vidare med och därefter fortsatte lektionen med att eleverna fick prova själva med samma text. Vi hann inte hela utan de får fortsätta med läsningen hemma – något som förhoppningsvis kommer att gå lite lättare efter gårdagens aktiva läsundervisningspass. Nästa vecka kommer att inledas med att de får reflektera kring följande i sina digitala portföljer:

  • Hur gick det att läsa resten av texten hemma?
  • Hur gick du tillväga?
  • Hade du nytta av något från vår förra lektion när du arbetade med texten? På vilket sätt?
  • Vill du göra något annorlunda nästa gång? Vadå, i så fall?

Reflektionsfrågorna är naturliga inslag på lektionen – de gör att elevernas metakognitiva förmåga stärks vilket är viktigt för läsförståelsen. När eleverna läser själva, i skolan eller hemma, försöker jag följa upp läsningen på olika sätt. Jag ser att detta sätt att arbeta fördjupar elevernas förståelse för vad läsning faktiskt innebär. Dessutom gynnar det deras skrivande i det långa loppet, eftersom de utvecklar goda skrivstrategier när vi pratar om kärnmeningar och självbärande texter, till exempel.

Vill du låna mitt material går det bra om du hänvisar till mig! Här finns genomgången och nedan finns den inspelade versionen på youtube (Obs! En mycket enkel och oredigerad sådan gjord lite i hast under förmiddagen 🙂 men som någon annan kanske ändå kan ha nytta av!) Jag kom i efterhand på att jag kunde definierat begreppen ögna igenom och skumläsa lite närmare i inspelningen, vilket jag gjorde på lektionen.

Här kan du läsa mer om hur jag arbetar med digital läsning med treorna.

Åsa Edenfeldt

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s