Hej alla!

Nu är det dags för ett nytt gästinlägg inom ramen för hur vi arbetar språkutvecklande på Täby Enskilda Gymnasium. Den här gången är det Martina Åhman, lärare i tyska, svenska som andraspråk, gymnasiearbetet och pedagogiskt ledarskap, som berättar om hur hon använder cirkelmodellen i tyskundervisningen!

Från skrift till tal och från tal till skrift

Forskarna rekommenderar att litteracitetskompetens och -strategi lärs ut genom undervisning och inte genom isolerade övningar (Gibbons, 2009).

Efter att ha haft förmånen att få lyssna på Pauline Gibbons på Nationellt Centrum för svenska som andraspråk på SU kom min entusiasm tillbaka att jobba med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Jag har i flera år använt mig av språkutvecklande aktiviteter och anser att det är ett mycket användbart verktyg inte bara inom SVA. Mina försök att anpassa det till Moderna språk fungerade bra även om man får utgå från ett något annat perspektiv.

När jag undervisar tyska har jag upptäckt att det även här är viktigt att se språk i en social kontext. Eleven måste se språket i något sammanhang och inte i lösryckta övningar. Texter i läroböcker – i alla fall inom moderna språk – tar lyckligtvis ofta upp teman som ungdomar är intresserade av. Här hittar jag som lärare en direkt öppning så att eleven blir intresserad.

Veckans lektion hade jag lagt upp som så att alla i gruppen ska bli engagerade och delaktiga. Därför planerade jag uppgifter som kräver interaktion så att eleverna talar med varandra och i gruppen. Min planering för läsning innehåller aktiviteter före, under och efter läsningen.

Innan vi började med själva textläsningen var det viktigt att förbereda eleverna inför eventuella språkliga svårigheter men samtidigt att aktivera deras förkunskaper. Målet var att de skulle få en uppfattning om vad texten handlar om. Vi gjorde en tankekarta med ord de direkt kunde se genom att läsa titeln och titta på bilderna. Titeln var en ledtråd.

Under högläsningen (med hjälp av ljudfilen) stoppade vi efter varje avsnitt och diskuterade vad de hade förstått av det lästa. Så jobbade vi genom hela texten. På grund av att det var en berättande text gick det väldigt bra att återberätta den. Tal i klassrummet är enligt Gibbons (Stärk språket – stärk lärandet, 2002) viktigt för att skapa sammanhang för språkinlärning.

Vi skapade även en ordbank där de kunde fylla i alla ord de anser vara viktiga och bra att kunna. Vissa skrev till och med fraser i en ny kolumn. (Här fungerar ett delat dokument mycket bra för kollabarativt lärande).

Men vad händer sedan? Vad innebär ”från tal till skrift”? Jo, efter att ha läst texten och sammanfattat den muntligt så återstår bara att gå från tal till skrift. I pararbete sammanfattar eleverna texten med egna ord (och från ordbanken) i olika avsnitt. Nu ska de även reflektera över vad de anser vara viktigt i texten och även här skriva viktiga ord, så att de sedan kan skriva en avancerad text med t.ex konjunktioner (för att kunna ha en varierad meningsbyggnad.) Nästa steg blir alltså att kunna skriva en egen text enligt cirkelmodellen som beskrivs i Gibbons (2002). Mer om detta nästa gång.

Martina Åhman

Källor:

Stärk språket, stärk lärandet (P. Gibbons, 2002)
Lyft språket, lyft tänkandet  (P. Gibbons, 2009)