Intertextualitet, spotify-listor och läsupplevelser

Läsupplevelser

Ett syfte med svenskundervisningen på gymnasiet är följande:

”Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv.” (Skolverket)

Jag möter ibland elever som menar att de enbart vid ytterst få tillfällen, eller aldrig, har känt läslust eller inte har erfarenhet av att på riktigt känna sig engagerade i en text, oavsett om det handlar om en dikt, en roman eller en debattartikel. För att litteraturen ska vidga elevernas vyer och berika dem med nya perspektiv behöver de, tänker jag, känna något kring de texter vi läser. Men hur når jag dit med alla elever? Det är något som jag funderar på ofta och ibland känns det som det svåraste i svenskundervisningen.

Skärmavbild 2015-10-16 kl. 10.56.24

Den här bloggen handlar i stor utsträckning om att ge elever goda strategier – ämnesspecifika och allmändidaktiska. Jag tror att goda strategier ökar förståelsen för hur man kan arbeta mot ett mål, och att arbetet med dem förmedlar känslan av att alla kan nå längre – inte bara de som från början är goda läsare eller skribenter. Jag har exempelvis flera gånger haft elever som berättat och upplevt att läslusten har kommit när de förstår hur man ska göra, när de lär sig ta kontroll över läsningen och texterna.

Jag försöker i alla tre svenskkurser skapa utrymme för olika slags läsupplevelser, både gemensamma och enskilda sådana. Genom att introducera eleverna för texter som de inte annars hade valt själva, som har viktiga och allmänmänskliga budskap vi kan diskutera tillsammans, och genom att låta dem hitta egna texter tror jag ändå att jag lyckas ganska bra med detta. Samtalet fyller alltid en viktig funktion – oavsett om vi läser samma text eller inte.

Skärmavbild 2015-10-10 kl. 20.42.02

Hjalmar Söderbergs Doktor Glas

En roman som jag gärna återkommer till är Doktor Glas och den har jag skrivit om tidigare här på bloggen. Men arbetet kring romanen ser lite olika ut från år till år och klass till klass och i förra veckan bestämde jag mig för att prova något nytt. Jag är generellt rätt dålig på att använda mig av musik i klassrummet men försöker att bli bättre. Av någon anledning har detta till och med blivit sämre med åren – det är så mycket annat som ska hinnas med inom ramen för undervisningen. Det är synd, för det är ju trots allt ofta till musiken som eleverna själva vänder sig för att uppleva, söka tröst, slappna av, fly bort eller identifiera sig.

Jag introducerar romanen

I slutet av den lektion som vi inledde romanarbetet på ägnade vi en timme åt att komma igång med Doktor Glas. Jag delade ut romanen och innan läsningen fick eleverna några frågor om etik och moral att diskutera, bland annat dessa, som jag har fått av en kollega:

  • Vad innebär moral?
  • Om man i alla situationer följer lagen och etiken, handlar man då alltid rätt? Vad innebär det egentligen att handla rätt?
  • Hur tror ni det känns att ha ett brott att ångra?

Skärmavbild 2015-10-16 kl. 10.42.30

Ovan: Fanny och Lina.

Jag berättade också lite kort om hur romanen och dess protagonist togs emot av den samtida publiken. Vi pratade om Söderberg och hans påstådda affär med Maria von Platen och hur det sägs att Söderberg har baserat flera av sina kvinnliga karaktärer (Helga i Doktor Glas, Lydia i Den allvarsamma leken och Gertrud i pjäsen Gertrud) på just henne. Vidare samtalade vi om namnet ”Glas” och att karaktärers namn ofta är symboliska eller representativa för deras personligheter. Eleverna hade läst både Dvärgen och Candide i tvåan så den diskussionen hade vi även haft tidigare. Jag bad eleverna associera fritt kring ”glas” – ”vilka tankar väcks och vilka associationer gör ni när ni hör ordet”? De fick spåna två och två och kom bland annat fram till följande:

  • glas är skört, ömtåligt och behöver behandlas varsamt
  • glas kan gå itu om man inte är försiktig
  • glas kan också vara vasst, man kan skära sig, skada sig, göra sig illa
  • glas är genomskinligt – ”att se igenom människor”
  • en glasruta kan avskärma, stänga inne eller stänga ute, man kan titta in eller ut genom glasrutan, man kan betrakta något
  • ett glas kan fyllas eller tömmas

Vi läste sedan romanens exposition: till att börja med bara de första sexton raderna:

Skärmavbild 2015-10-11 kl. 21.18.48

(Källa: Litteraturbanken).

Jag frågade eleverna vilket intryck de fick av doktorn så här initialt. ”Han har inte bråttom någonstans, han har ingen att träffa, ingen att gå hem till”, ”han går kvällspromenad varje kväll efter jobbet, han verkar vara en man med rutiner” och ”han betraktar sin omgivning, han verkar vara en funderare, en grubblare” var några av de tankar som eleverna lyfte. Vi fortsatte att närläsa romanen gemensamt fram till sida 18, och jag släckte ner och tände ljus. Efter det diskuterade vi igen: Vilka är kvinnorna som besöker doktor Glas på mottagningen? Varför hjälper han dem inte? Vad menar doktorn när han tänker:

Och plikten. Hvilken förträfflig skärm att krypa bakom för att slippa göra det, som bör göras.

Jag är bara rädd att jag läser upp mitt pliktformulär ofta, att jag till sist tror det själf. Potemkin bedrog bara sin kejsarinna, hur mycket föraktligare är det icke att bedraga sig själf.

Ställning, anseende, framtid. Som om jag icke hvar dag och hvar stund vore beredd att packa dessa kollyn ombord det första skepp, som kommer lastadt med en handlingEn verklig handling.

Enskild läsning och uppföljning

Till veckan efter fick eleverna i uppgift att läsa 60 sidor, ungefär tio sidor om dagen alltså. När vi inledde det andra lektionspasset fick de först två och två diskutera:

Innan vi började läsa romanen Doktor Glas pratade vi om symboliken i namnet. Hur tänker ni kring detta nu? Kommer ni ihåg vad vi sa och hur kan vi koppla dessa tankar till det vi har läst i romanen hittills? Diskutera gärna utifrån specifika scener, tankar, dagboksinlägg…

Eleverna fick diskutera två och två under en stund, dels för att repetera det vi gjorde sist men också för att koppla gemensamma tankar till den enskilda läsningen hemma. De fick också beskriva doktorns natur.

Skärmavbild 2015-10-10 kl. 20.16.00

Därefter ville jag att eleverna skulle få tänka kring sidorna de hade läst hemma och hur läsningen hade fungerat. De fick ta upp sina digitala portföljer och skriva kring följande:

  • Inledande reflektion – skriv i din portfölj i 15-20 minuter.
    • Hur har läsningen gått och varför?
    • Vilka tankar har romanen väckt hos dig hittills? Vad har du fastnat för/vad undrar du över? Välj tre citat eller tre datum och skriv om dessa:
      • Det första jag har fastnat för/funderar på är… därför…
      • Det andra jag har fastnat för/funderar på är… därför…
      • Det tredje jag har fastnat för/funderar på är… därför…

Innan vi gick vidare fick de välja ut en av de saker som de hade skrivit om och berätta om för klasskamraten bredvid.

Intertextualitet

Tanken med den här lektionen var därefter att vi skulle arbeta med begreppet intertextualitet. Jag berättade inledningsvis vad detta var för något och använde mig av NE:s definition:

Skärmavbild 2015-10-10 kl. 19.47.36

Eftersom eleverna redan hade lagt märke till att förra terminens romaner, Den unge Werthers lidanden och Thérèse Raquin, hade flera likheter/paralleller med Doktor Glas både i komposition och tema, kunde vi koppla det till diskussionen. Jag berättade också att jag tyckte det var häftigt att få vara med om att eleverna nu sitt sista år har läst så pass mycket att de börjar se hur teman och motiv hänger ihop, över tid och rum. Och det är ju faktiskt så att Söderberg hade just Émile Zola som en av sina förebilder!

Vi tittade också närmare på det dagboksinlägg från augusti där doktorn funderar på hur han rent praktiskt skulle gå tillväga om han genomför mordet på Gregorius. Han kontemplerar kring olika alternativ och tänker till slut uppgivet att ”jag kan ju inte slå ihjäl honom med en yxa” – en referens till Dostojevskijs Brott och Straff som är lätt att missa. Jag berättade lite kort om Raskolnikov och pantlånerskan och intrigen i romanen och kunde utifrån detta förstärka idén om att all litteratur ingår i ett samtal som går bortom tid och rum – ett samtal som vi kan få vara delaktiga i när vi läser, tänker och diskuterar.

Skärmavbild 2015-10-11 kl. 21.34.55

(Källa: Litteraturbanken)

Vi arbetar med musik

Därefter gav jag eleverna följande uppgift:

Skärmavbild 2015-10-10 kl. 19.00.07

Tänk er in i situationen att man ska göra en modern filmatisering av Doktor Glas. NI har blivit utvalda att bestämma filmmusiken. Ni ska nu välja ut två låtar tillsammans i grupper om tre som ni tycker passar till specifika scener/situationer i romanen. Närläs de dagboksinlägg som ni väljer och försök välja musik som verkligen speglar doktorns stämningsläge. Ni ska också välja en låt som ni skulle vilja spela för doktorn om ni fick chansen att träffa honom personligen. Vad skulle ni vilja säga till honom? Vilket budskap skulle ni vilja förmedla – något han behöver lära sig om livet eller tänka på, till exempel?

Eleverna gick in för uppgiften med hull och hår. Spotifylistorna åkte fram och rummet fylldes av musik från de olika grupperna. De fick ungefär femton minuter på sig och sedan gick vi ”laget runt” i klassrummet och eleverna fick berätta vilka låtar de hade valt och varför. Jag måste säga att jag blev riktigt imponerad över deras val och motiveringar. De var otroligt genomtänkta och variationen i låtval var enorm, samtidigt som vissa grupper lyckades pricka in exakt samma låt till samma scen. Vissa hade stort allvar i sina motiveringar och andra hade en humoristisk infallsvinkel. Extra populära val av scener var doktorns kvällspromenader och de minnen han har av ”midsommarflickan”. Jag tycker att i denna stund möttes den enskilda och gemensamma läsningen!

Skärmavbild 2015-10-10 kl. 20.15.43

Ovan: Kasper och Marissa läser och lyssnar.

Skärmavbild 2015-10-10 kl. 20.14.48

Skärmavbild 2015-10-10 kl. 20.15.07

Skärmavbild 2015-10-10 kl. 20.15.30

Ovan: Sofia och Linn.

Några exempel på låtar som valdes var dessa:

Ulrik Munther – Jag vet inte hur man gör

The Band Perry – If I die young

Passenger – Let her go

The lonely island – I just had sex

Monica Zetterlund – Sakta vi gå genom stan

Bill Medley och Jennifer Warnes – I’ve had the time of my life

Swedish House Mafia – Don’t you worry child

Ed Sheeran – Give me love

Bobby McFerran – Don’t worry be happy

Jag avrundade vår musikstund med att knyta ihop säcken och sammanfatta vad vi hade gjort, nämligen koppla romanen till oss själva och våra referensramar för att förhoppningsvis öka förståelsen för hur texter kan kopplas samman och olika textförfattares röster kan påminna om eller inspireras av varandra. Eleverna tyckte övningen var väldigt kul, men det är viktigt att de också förstår att den hade ett syfte.

Fin de siècle Skärmavbild 2015-10-10 kl. 20.24.56

Till sist berättade jag att ungefär hundra år efter att Hjalmar Söderbergs roman kom ut, skrev en recensent att låtskrivaren i en svensk musikgrupp skrev på “samma fin de siècle-tema om ‘köttets lust och själens obotliga ensamhet’” som Hjalmar Söderberg.

Jag berättade att albumet släpptes 1997 och att bandets låtskrivare jämfördes med Söderberg. Sedan fick de i grupper gissa vilket band det kunde vara frågan om – och flera kom på det. Vi pratar självklart om Jocke Berg och Kent.

Utdrag ur recensionen (du kan läsa hela här):

Skärmavbild 2015-10-10 kl. 20.40.11

Sedan pratade vi om fin de siècle och lyssnade på 747.

Tack för att du läste och ha en fin dag!

Åsa Edenfeldt

PS. Här har jag skrivit mer om hur jag har arbetat med Doktor Glas tidigare år.

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

One thought on “Intertextualitet, spotify-listor och läsupplevelser

  1. Tack för inspirerande blogginlägg (både det här och de andra jag läst). Sena 1800-tals romaner på samma tema (fin de siècle) finns det ju dessutom så många bra att välja mellan, jag tänker på exempelvis Dr Jekyll och Mr Hyde, Dracula eller Dorian Gray. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s