Akademiskt läsande och skrivande

När jag var på Skolforum för ett antal veckor sedan hade jag anmält mig till en workshop med universitetslärarna och författarna Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg, något jag är mycket glad för. Där fick jag tips om bra övningar för att träna vetenskapligt skrivande på universitetsnivå. Dessutom fick jag nys om föreläsarnas bok Akademiskt läsande och skrivande:

Boken passar för både Svenska 3 och för universitetsstudier och beskrivs så här på baksidan:

”Hur utvecklar man lässtrategier som leder till att man på djupet förstår innehållet i en vetenskaplig text? Och hur gör man för att förbättra sitt eget skrivande i riktning mot ökad anpassning till den akademiska genren och stilnivån?

Genom sina resonerande textavsnitt och praktiska övningar ger boken tydlig vägledning i hur man kan utveckla läs- och skrivförmågan i akademiska sammanhang.”

Just dessa frågor är något jag funderat på extremt mycket de senaste tre åren, eftersom jag har haft som målsättning att utveckla kursen Svenska 3 i detta avseende. Boken gav mig en rejäl bekräftelse på att jag är på rätt spår i hur jag organiserar min undervisning. Jag har inte läst hela från pärm till pärm än men jag har läst delar, bläddrat och plockat lite övningar här och där, varav jag berättar om några i det här inlägget.

Jag gillar speciellt hur boken lyfter fram både läsandet och skrivandet eftersom dessa två delar är sammanflätade med varandra i svenskundervisningen. När jag föreläste på konferensen Vetenskapligt skrivande häromveckan var en genomgående röd tråd i allas föreläsningar just hur läsandet och skrivandet hänger ihop för att eleverna när de når årskurs 3 ska nå en akademisk nivå. Jag har faktiskt saknat en bok som lyfter fram detta. Personligen känner jag att den största förändringen som jag har gjort i min undervisning, nämligen att förändra läsundervisningen i grunden, har haft väldigt positiva effekter på elevernas skrivande. Numera är det akademiska läsandet ett viktigt inslag i min Svenska 3-undervisning, vilket jag också vill lyfta fram i detta inlägg.

Dags för PM 2

I veckan skrev mina treor terminens andra PM. Denna gång hade vi ett litteraturvetenskapligt fokus och eleverna fick, utifrån en given (och ganska begränsad) frågeställning, jämföra två romaner med varandra. Jag har läst Doktor Glas med alla mina treor den här terminen och i jämförelsen använde vi oss av de romaner vi läste innan sommarlovet i Svenska 2. Här hade vi läst olika romaner i olika klasser så det blev olika jämförelser och olika instruktioner. Romanerna vi arbetade utifrån var följande:

• Den unge Werthers lidanden och Doktor Glas

• Thérèse Raquin och Doktor Glas

• Det går an och Doktor Glas

Vi använde dessa frågeställningar (inledningen känner ni ju igen från NP):

Förberedelser kring innehållet

Vi hade ju naturligtvis arbetat med romanen Doktor Glas under ganska många veckor (läs gärna mer om det här) och eleverna har bland annat gjort denna uppgift – precis som eleverna förra året. Vi använde utöver det en vecka till att förbereda oss innehållsmässigt inför PM-skrivandet efter att de var klara med romanen, men då hade vi haft både bokcirklar och skrivit i portföljerna under själva läsningen. På förberedelsepasset fick eleverna arbeta med texterna utifrån den givna frågeställningen (som de alltså fick i förväg), diskutera med varandra och samla citat ur romanerna och de sekundära källor vi använde oss av (artiklar och vetenskapliga uppsatser av olika slag).

Eftersom det var några månader sedan de läste en av romanerna repeterade vi en del kring dessa också, vilket i och för sig är ganska lätt när eleverna har sparade digitala portföljer med läsloggar, anteckningar och relaterade skrivuppgifter och uppgifter i muntlig framställning. Genom åren har jag lärt mig att det är viktigt att eleverna känner sig så säkra/trygga med stoffet som möjligt när de ska skriva sina PM, eftersom det är så mycket att hålla i huvudet ändå när det gäller vetenskapligt skrivande. Det är med andra ord väl investerad tid att ägna lektionen åt sådana här förberedelser.

Förberedelser kring strukturen

När eleverna har fått förbereda sig rent innehållsmässigt gick vi vidare till strukturen. Eftersom eleverna redan hade skrivit och bearbetat ett PM hade de en förförståelse för strukturen, framförallt den yttre strukturen. Utifrån elevernas skrivuppgifter och reflektioner kring det egna lärandet, och utifrån de övningar vi hade gjort på lektionstid, kunde jag konstatera att:

Det som de flesta kände sig säkra på var:

• hur och var en frågeställning presenteras (det har vi jobbat med sedan åk 2)
• på vilket sätt en frågeställning besvaras (det har vi jobbat med sedan åk 2)
• styckeindelning (det har vi jobbat med sedan åk 1)
• kärnmeningar (det har vi jobbat med sedan åk 1)
• vilken information som ska finnas med i en källhänvisning (det har vi jobbat med sedan åk 1)

Det som de flesta behövde träna mer på efter PM 1 var följande:

• använda fler och mer varierade referatmarkörer
• använda fler och mer varierade sambandsord
• strukturen i ett stycke
• hur källhänvisningar infogas på ett smidigt sätt
• hur citat infogas på ett smidigt sätt

Eftersom de i sitt förra PM skulle dra slutsatser och i detta PM göra en jämförelse ville jag också lyfta fram:

• vad det innebär att göra en jämförelse
• hur jämförelser kan uttryckas rent språkligt

För att repetera det som de flesta kände sig hyfsat säkra på och förstärka det som de flesta behövde träna mer på använde jag mig av Camilla Lindskougs exempel-PM som du hittar på hennes blogg, här (tack för att du delar!). Camillas exempeltext handlar om mottagandet av romanen 50 nyanser av honom – ett innehåll som mina elever tyckte var lite roligare att läsa om än mina tidigare exempeltexter om språkförändring :-). Tack för det, Camilla! 😉 Vi gjorde ungefär samma övningar som Camilla gjorde med sina elever, alltså:

• Stryk under frågeställningen med rosa färg
• Stryk under källhänvisningarna med grön färg
• Stryk under referatmarkörerna med gul färg
• Stryk under citat med orange färg
• Stryk under sambandsord med lila färg
• Markera alla jämförande signaler i blå färg.

Jag har även tidigare arbetat så här med mina elever och det är en bra påminnelse om hur ett PM egentligen är uppbyggt och hur det akademiska språket ser ut. Jag har också märkt att det är givande att eleverna som ”steg två” får göra sådana här analyser av sina egna texter under processen.

Att identifiera vad vi behöver arbeta med

Inför vårt första PM hade jag en genomgång med mina klasser som hette ”Att skriva PM”. Den finns kvar för dem att gå tillbaka till. Här finns den mest nödvändiga informationen samlad rörande ett PM:s innehåll, struktur och språk. Inför denna omgång satte jag ihop en ny genomgång som passande nog fick heta:

I denna genomgång hade jag samlat övningar och exempel som syftade till att ta eleverna till nästa steg. Samtidigt befinner sig alla på olika nivåer och för de som fortfarande är osäkra på det mest grundläggande kan det vara bra att fokusera på den första genomgången hemma som repetition och träning inför själva skrivtillfället. På lektionstid deltog dock alla elever i övningarna som jag hade satt ihop. Generellt sätt försöker jag tänka så här inför varje ny skrivuppgift:

• Var befinner vi oss nu? Vad behärskar de flesta och vad behöver vi öva mer på för att ta oss till nästa nivå?

• Hur kan jag skapa konkreta övningar där eleverna får träna på det de är osäkra på?

Nedan berättar jag lite om några övningsexempel!

Att träna strukturen i ett stycke

Jag har fått följa dessa klasser genom Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3 och nu har vi kommit långt. Det jag ville finslipa med dem var det här med strukturen inne i ett stycke. Till att börja med ville jag att de skulle repetera det här med kärnmeningar och prova på att skriva ett stycke med god vetenskaplig struktur. Övningen och skrivmallen fick jag från Akademiskt läsande och skrivande:

Eleverna fick sedan analysera sina egna stycken, kontrollera källhänvisningen och fylla på med referatmarkörer och sambandsord. Jag skrev även ihop ett förslag på lösning (gick väldigt snabbt, går säkert att utveckla) som eleverna fick titta på:

Därefter ville jag gå vidare genom att synliggöra hur stycken som jämför romaner med varandra kan vara strukturerade. För att ge ett tydligt exempel valde jag ett exempel ur en litteraturvetenskaplig uppsats från digitala arkivet, DiVA (se källhänvisning i bilden). Jag läste stycket högt för eleverna med tydliga pauser medan de följde med i texterna på projektorsduken. Sedan fick de diskutera styckets uppbyggnad och meningarnas funktion (se nedan).

Vilket syfte fyller de olika meningarna i exempelstycket ovan? Diskutera med bänkgrannen och ta en mening i taget och kommentera vilken information den innehåller. Hur förhåller sig meningen till meningarna före och efter? Framgår detta språkligt på något sätt?

Det händer att mina elever skriver för mycket både på ord- och meningsnivå. Två meningar i rad kan upprepa samma innehåll eller en mening kan vara alldeles för ordrik. Övningen ovan syftade till att synliggöra att i vetenskaplig text fyller varje mening en viss funktion och varje mening förhåller sig till den föregående på ett tydligt sätt, vilket ofta uttrycks språkligt. I stycket ovan kunde vi identifiera följande struktur:

”Att hämma det som kommer naturligt för människan är ett genomgående tema i de tre dystopiska verken” – En tydlig kärnmening där temat i alla tre romanerna (att hämma människans naturliga impulser) presenteras. Fokus på vad romanerna har gemensamt.

”Den totalitära staten skapar en mekanisk och teknologisk värld där de flesta mänskliga egenskaper är överflödiga””. Kärnmeningen utvecklas/förtydligas. Fokus på vad romanerna har gemensamt.

”Människan och naturen skulle kunna sägas vara den totalitära statens fiender på grund av deras oberäknelighet.” Kärnmeningen utvecklas/förtydligas ytterligare. Fokus på vad romanerna har gemensamt.

”I Du sköna nya värld kontrolleras denna oberäknelighet från fosterstadiet, men i Karin Boyes Kallocain och George Orwells 1984 är det andra metoder som används.” Skribenten ger exempel på hur detta tar sig uttryck i romanerna. Du sköna nya värld särskiljs från de två andra. Fokus på romanernas skillnader utifrån ett gemensamt övergripande tema.

… och så vidare.

Det blir tydligt för eleverna att varje mening har en tydlig funktion och hur jämförelser kan uttryckas. Vi kunde också se att en fungerande metod var att ta avstamp i det gemensamma, för att sedan gå vidare till och belysa skillnaderna.

Att infoga citat

Som jag skrev ovan börjar mina elever bli väldigt säkra på vilken information som ska finnas med i källhänvisningar. Det de däremot behöver träna på är att infoga citaten på ett smidigt sätt, och inte lämna citat okommenterade. Ibland har jag märkt att de använder citat men att läsaren lämnas med att göra jämförelsen/slutsatsen själv – citatet blir lite hängande i luften, helt enkelt. Jag valde att lyfta fram ett antal exempel (två ser du nedan) ur samma uppsats som ovan och vi tittade på hur citatet kommenteras och hur detta uttrycks språkligt. Genom att tillsammans titta på flera goda exempel på hur eleverna kan göra, och låta eleverna provskriva meningar själva innan själva PM-skrivandet, upplever jag att deras skrivande utvecklas.

Jämförande fraser

Till sist pratade vi om att eleverna behöver lyfta fram både likheter och skillnader för att det ska räknas som en jämförelse. Eftersom förmågan att jämföra är central för att eleverna ska klara kraven lyfte jag fram ett antal språkliga fraser som uttrycker jämförelse – dessa kommer också från Akademiskt läsande och skrivande:

Eleverna fick inleda dialoger med varandra (i par) där de skulle välja en fras i taget och på så sätt uttrycka en jämförelse mellan romanerna. Den ena personen fick börja och sa då exempelvis:

”I jämförelse med Söderberg anser Almqvist att ….”

… och så fick den andra personen välja en fras och infoga valfritt innehåll:

”En likhet mellan Zola och Söderberg är att..”

… och så vidare ända till de hade använt alla fraser.

Genom att jobba med dessa fraser muntligt och träna tillsammans tror jag att chansen är större att de kommer klara att göra detta skriftligt. I boken Akademiskt skrivande och läsande finns också tydliga lösningsexempel (exempeltexter) där just jämförelser uttrycks – rekommenderas för er som har elever som behöver träna ytterligare på detta!

Tack för att du läste!

Åsa Edenfeldt

Vill du läsa mer om hur jag har arbetat med PM-skrivande? Kika här.

Här är ett inlägg om läsundervisning och akademiskt läsande i Svenska 3.