Dags för en uppdatering om vad som händer i kursen Svenska 1! Jag har nu haft mina nya ettor på samhällsprogrammet i en månad. Varje vecka ses vi drygt två och en halv timme – ett lektionsupplägg som fungerar bra med dessa elever om jag lyckas skapa variation, dynamik, elevaktivitet och inte är för snål med raster och bensträckare.

Ämnesövergripande samarbete

I år har vi ett nytt upplägg på min skola. Det började med att jag och min kollega, Malin Jonsson, redan i våras önskade att få schematekniska möjligheter för att lättare samarbeta ämnesövergripande i samhällsettorna. Det ledde till att jag undervisar dem i svenska och psykologi och Malin i samhällskunskap och engelska. Utifrån detta hade vi som målsättning att redan från start planera mer tillsammans och helt enkelt ta ett helhetsgrepp om viktiga förmågor och centralt innehåll som berörs i våra kurser. I religion och historia har de fått en tredje lärare, Elisabeth Ennerberg, och vi tre delar i år arbetsrum vilket underlättar arbetet mycket. Tillsammans kan alltså vi tre planera sex av klassens kurser vilket gör att vi får bättre insyn i vad eleverna gör i olika ämnen.

Individen och gruppen

I svenska, engelska och psykologi har vi innehållsmässigt samarbetat kring ett övergripande tema om individen och gruppen. I psykologiundervisningen har vi arbetat fullt ut med socialpsykologi (roller, rollkonflikter, normer, grupper, grupptryck, konflikter, ledarskap, lydnad, konformitet…) och i svenska har vi tangerat ämnet genom att ägna oss åt ett tema om sociala medier. Här har eleverna fått texter som lyfter ämnet ur många olika perspektiv och fokus har legat en hel del på att träna såväl lässtrategier som grundläggande referatteknik. Lite längre ner berättar jag mer om detta!

Uppsatsskrivande och källhantering

I engelska har Malin arbetat med the five paragraph essay, vilket underlättar mycket för mig i svenskämnet när vi nu snart ska skriva den första argumenterande texten, som kommer handla om att ta ställning till en aspekt av användandet av sociala medier. När det gäller skrivandet finns många likheter mellan våra ämnen och planen i år var att verkligen synka oss mer så att detta också tydliggjordes för eleverna. Ämnet som eleverna fick skriva om i engelska var ”A good class” – ett ämne som även det knöt an till svensk- och psykologiundervisningen.

Alla vi tre lärare har inledningsvis även fokuserat mycket på såväl källkritik som källhantering, där någon lärare har tagit extra ansvar för vissa bitar och någon annan för andra delar. Naturligtvis kommer vi att fortsätta att arbeta med båda dessa bitar i flera av kurserna men det känns som att vi redan från start har gett eleverna en bra grund att stå på.

En gemensam uppgift i svenska och psykologi

När mina elever har skrivit sin argumenterande text (vilket de gör i vecka 39), gjort kamratrespons och bearbetat den, så ska vi börja med muntlig framställning. Här blir samarbetet främst mellan svenska och psykologi, eftersom eleverna ska hålla ett informerande tal inom socialpsykologi. Den uppgiften ser preliminärt ut så här:

Din uppgift – instruktion för informerande tal

Vi ingår alla i grupper av olika slag och gruppen är oerhört betydelsefull för människan. I psykologiämnet har vi läst om och diskuterat exempel på att människor kan gå mycket långt för att få tillhöra och accepteras av gruppen. Men på vilket sätt påverkas vi och formas tillsammans med andra och vilka fördelar och nackdelar finns det med att vara delaktig i en grupp? I ditt tal ska du få redogöra för och resonera kring just detta.

I ditt framförande ska du:

• redogöra för några olika sätt som människor påverkas och formas på tillsammans med andra och resonera kring vilka effekter det får (berör åtminstone två av följande socialpsykologiska begrepp: rosenthal-effekt, halo-effekt, grupp, grupptryck, normer, sanktioner, lydnad, roll, rollkonflikt, firo-teorin, social kontroll, vi och dom, konformitet och åskådareffekt).

• ge exempel på detta och relatera till egna erfarenheter.

• resonera kring vilken betydelse det socialpsykologiska perspektivet har för vår förståelse av människor.

Förmågorna redogöra för och resonera kring är centrala i psykologiundervisningen, så det är något vi tränar mycket på. Jag har tidigare skrivit mer om det här.

Helheten!

Många elever i dagens gymnasieskola brottas med stress och prestationsångest. Detta är något vi försöker angripa på många olika sätt, inte minst genom att aktivt fokusera på ett growth mindset i olika avseenden. Men genom att samarbeta ämnesövergripande på det här sättet hoppas vi också kunna bidra till att eleverna inte ska känna sig splittrade utan se helheten i ämnen och förmågor. Vi hoppas verkligen att våra sam-ettor har känt och fortsätter att känna att de har lärare som samarbetar och är engagerade i varandras ämnen.

Svenska 1 – första veckorna

Om vi backar bandet lite och fokuserar på svenskundervisningen under den första månaden så har vi sammanfattningsvis gjort följande:

• Läst och diskuterat texter om sociala medier (tack kollega Karin för bra texter)

• Gjort värderingsövningar för att träna på att ta ställning, argumentera och lyssna på andra (tack kollega Tomas för bra formuleringar – se exempel längre ner.) Då det kan vara svårt att få igång bra diskussioner i helklass i samband med värderingsövningar vill jag tipsa om något som jag kallar reflektionsskrivande. Det gör vi innan själva övningen och jag säger till eleverna att de bara ska skriva ner sina spontana tankar och frågor som dyker upp i huvudet. Det är alltså ett skrivande som syftar till att de ska komma igång och tänka, inte ett skrivande som sker för att bli bedömd. Den här gången valde jag tre av de påståenden som vi skulle göra värderingsövning kring, och läste dem högt ett i taget. Eleverna fick skriva ner sina tankar kring varje påstående i några minuter i sin portfölj. Det blir som enskild betänketid inför övningen.

Ställ dig i JA-hörnet eller NEJ-hörnet i klassrummet.

Sociala medier gör oss lyckliga.

Jag är alltid inloggad.

Jag tittar på sociala uppdateringar i sängen innan jag somnar.

Det känns som om andra lever roligare liv än jag själv på sociala medier.

Nätet är en viktigare social arena än livet OFF-line.

En vän som inte stödlajkar är ingen vän.

Jag känner mig tom ibland inombords när jag scrollar ned för instagram-/facebookflödet.

Jag har drabbats av näthat/blivit utsatt på nätet.

Taskiga kommentarer till personer man inte känner är ok.

Sociala medier är viktigt för att hitta ett jobb idag.

När jag ser coola bilder på instagram känner jag mig misslyckad.

Jag känner mig peppad av sociala medier.

Om jag inte gör en statusuppdatering när jag gör något kul är det som om det inte hänt.

• Noga gått igenom och tillsammans provat närläsning av text med stöd av olika lässtrategier samt referatteknik. Jag har satt ihop den här presentationen, som är något mer fyllig än den jag tidigare använt. Jag saknar ofta läsningsperspektivet i referatgenomgångar, och anser att det kan bli ett problem om instruktioner för hur man skriver ett referat utgår ifrån att eleverna vet hur man går tillväga för att plocka fram det centrala i en text. Förmågan att hitta det viktiga i en text och att sålla och sovra ställer höga krav på läsförståelsen och är något som många har svårt för, speciellt när texterna på gymnasiet blir svårare. Detta har vi fokuserat och tränat på extra mycket.

• Vi arbetade inledningsvis med den här texten noga tillsammans. När vi gemensamt hade tränat på en aktiv närläsning av denna text tillsammans fick eleverna arbeta vidare i grupper med varsin ytterligare text. De läste och följde de här instruktionerna:

Läsa text i grupp

1. Läs texten igen (de hade haft den i läxa också). Ta gärna hjälp av strategierna som vi har tränat på.

2. Sammanfatta kort vad texten handlar om (skriv i din portfölj).

3. Formulera en diskussionsfråga (något som är intressant att diskutera utifrån texten).

4. Formulera vad ni själva tänker kring diskussionsfrågan och andra tankar som texten väcker. 

5. Var och en gör sig beredd på att berätta muntligt i nya tvärgruppen och leda diskussionen.

Eleverna satt i klassrummet så jag kunde gå runt och delta i arbetsprocessen. Redan första lektionen hade eleverna skapat en digital portfölj och när eleverna arbetade tillsammans antecknade de löpande i sin egna portföljer.

Tvärgruppsredovisningar: Presentera och diskutera

Därefter var det dags för tvärgruppsredovisningar. I nya grupper med tre personer i varje fick eleverna i tur och ordning presentera ”sin” egen artikel med det viktigaste innehållet och leda diskussionen utifrån diskussionsfrågan. Jag uppmanade dem att lägga ungefär tre minuter på att sammanfatta texten och ytterligare tre minuter på att diskutera. Det blir väldigt effektivt med lite tidspress, samtidigt som vissa grupper ändå blir klara snabbt. Här fick de ”tvinga sig själva” att hålla igång diskussionen genom att ta hjälp av följande stödfrågor som jag hade skrivit på tavlan: (I vilket avseende håller jag med? I vilket avseende håller jag inte med? Kan vi komma på fler konkreta exempel från vår egen vardag? Vad skulle mina föräldrar tycka i frågan? osv). Jag hade sagt att de inte fick byta person och text förrän jag sa till, helt enkelt därför att jag ville träna dem på att anpassa sig efter en tidsangivelse och inte ha för bråttom (eller ägna för mycket tid åt att sammanfatta). Detta sätt att arbeta gillar jag mycket. Alla blir aktiva och vi kan ta oss an flera texter på samma gång. Eleverna får en god förförståelse kring de texter de inte har läst genom kamratens sammanfattning och diskussion och kommer att klara läsningen bättre.

Därefter skrev de en kort reflektion i sin portfölj utifrån följande ”börjor”:

• Tvärgruppsredovisningarna…

• En ny/fördjupad tanke jag har fått under diskussionerna är…

I den första meningen skulle de berätta lite om hur sättet att arbeta fungerade, det vill säga vad de fick ut av övningen och vilka utmaningar de mötte. Denna del stärker elevernas metakognitiva strategier då de får fundera över sitt eget lärande, men är också viktig återkoppling till mig. Den andra meningen var mer som en ”exit ticket” och syftade till att skriva ner något som de på ett innehållsmässigt plan hade tagit med sig från diskussionerna.

Parsamtal och portföljer

Du som följer inläggen i den här bloggen vet att något jag gör varje lektion är att arbeta med parsamtalet och portföljerna. Målet att skapa elevaktivitet och här tycker jag att parsamtalen (bikuporna) och portföljerna  är centrala. De gör det möjligt för mig att aktivera alla. För dig som vill komma igång med läsloggar/portföljer så rekommenderar jag ”Läsloggen – ett tankeredskap” av Gunilla Molloy.

”Med hjälp av läsloggar kan varje elevs individuella utveckling bidra till klassens kollektiva kunskapsutveckling. Klassrummet kan, med läsloggarnas hjälp, bli en arena där den individuella utvecklingszonen också kan bli en kollektiv sådan för hela klassen” (Molloy, 2007).

Åsa Edenfeldt