På vår skola har vi precis varit iväg på kick-off och förhoppningsvis mjukstartat lite och välkomnat såväl nya som gamla lärare. Förutom att vi hade fokus på att ha roligt tillsammans och lära känna varandra så arbetade vi med temat reflektion och kommunikation, vilket vi kommer att ha extra fokus på detta läsår. Ett uppskattat upplägg som vi kör sedan ett par år tillbaka på just våra kick-offer är stationer, eller ”teach meets”, kring olika områden. I år var det förstelärarna som höll i dessa, men en station hade jag hand om. Syftet med min station var att berätta om hur jag (och svensklärarna) sedan flera år tillbaka arbetar med portföljer/loggar i undervisningen, något som jag vid flera tillfällen har skrivit om här på bloggen (bland annat här och här).
Är du intresserad av att ta del av materialet från min station? Det går jättebra, kika i så fall här.
Att arbeta med reflektioner kring lärandet är något jag definitivt kommer att fortsätta med eftersom eleverna år efter år i utvärderingar uttrycker att de uppskattar detta, inte enbart reflektionerna i sig utan också att samla allt det vi gör på lektionerna i portföljer (som alltså är ett google drive-dokument med senaste datumet längst upp).
De stora vinsterna med reflektionerna (se exempel på hur dessa kan se ut i länken längre upp), enligt mig, är att jag verkligen får syn på hur lektionen har ”landat” – vad som fungerade bra och mindre bra – både på en individuell och kollektiv nivå. Detta blir värdefull information för mig när jag ska planera kommande lektioner – en direkt återkoppling kring hur undervisningen fungerar, helt enkelt! Dessutom lär jag ju känna eleverna bättre. Många introverta elever uppskattar detta, även om det inte är så att användandet av portföljerna ersätter den muntliga kommunikationen i klassrummet. Exempelvis kan några minuters enskilt skrivande/reflekterande i portföljen fungera som betänketid innan ett parsamtal eller en grupp- eller helklassdiskussion.
Förutsättningen för att få arbetet att fungera över tid är att organisera arbetet så att det blir tidseffektivt – reflektionerna kring lärandet ska ge mycket och ta lite tid. Under de senaste åren har jag hittat ett bra sätt att organisera arbetet på, så att det bara tar drygt tio minuter att läsa igenom elevernas reflektioner efter lektionen. När jag startar upp reflektionsarbetet med en klass frågar de nästan alltid om de blir bedömda på sina reflektioner. Mitt svar är att det inte blir det, men att reflektionerna är viktiga för deras eget lärande men också för mig i planeringen av undervisningen.
Reflektioner kring lärandet tränar elevernas metakognitiva förmågor, något som är centralt när det gäller elevers läsförståelse. I min bok Läskompetens finns ett helt kapitel om just hur läsande och tänkande hänger ihop, och hur vi kan arbeta med detta i svenskundervisningen.
Hoppas du har haft en fin terminsstart!
Åsa Edenfeldt