I förmiddags var det dags för mig att köra igång en av mina Svenska 2-kurser som jag undervisar detta läsår och vi har inlett kursen med grammatik. Just grammatikdelen är en del av kursen som jag reviderar och omarbetar extra mycket från år till år, hela tiden med syftet att allt mer försöka knyta samman grammatikundervisningen med undervisningen i (vetenskapligt) skrivande. I år fortsätter jag att undervisa de klasser som jag hade i Svenska 1 föregående läsår och jag har därmed koll på flera av de utmaningar och styrkor som gruppen och individerna har. Något som många kämpade med i Svenska 1 var att utveckla just skrivandet, och då framförallt att skriva mindre talspråkligt och ordrikt och mer formellt och koncist. För mig som lärare är detta en utmaning – hur kan jag visa eleverna hur man praktiskt går tillväga för att under skrivprocessen formulera om sin text så den blir mer vetenskaplig? Vi kan alltid uppmana eleverna att ”skriva mer formellt!” – men hur visar jag dem i praktiken vad det innebär och hur de kan arbeta med formuleringarna?

Grammatiklektion 1

På första Svenska 2-lektionen i morse introducerade jag först kursen och vilket innehåll vi ska arbeta med och vad vi ska lära oss mer om.  Jag förklarade vilka fördelar jag såg med att inleda kursen med att arbeta med grammatik. Sedan inledde jag själva momentet med att de fick göra en uppstartsövning där de fick samarbeta i grupp. Jag gav varje grupp lappar med ord (många ord ska det vara!) och de skulle lägga orden i olika högar beroende på hur de tyckte att orden hörde ihop. Orden som jag använde är exempel på olika ordklasser i svenska språket men det sa jag inte innan övningen. Istället var min förhoppning att eleverna skulle komma in på detta spår på egen hand genom att diskutera och samarbeta i gruppen. Detta brukar bli ganska roligt eftersom eleverna har många olika idéer om hur ord kan höra ihop. Syftet med aktiviteten var att väcka elevernas egna förförståelse men även att ge mig information om deras förkunskaper. Övningen fungerade helt enkelt som en introduktion till den genomgång om ordklasser som jag hade lite längre fram under lektionen.

Efter en stund stannade vi övningen och grupperna fick berätta lite kort om hur de hade resonerat. Lapparna fick sedan ligga kvar på bänkarna, eftersom vi skulle komma tillbaka till dem senare. (Om du vill använda dig av mina ord går det bra, du hittar lapparna färdiga att skriva ut här.)

Efter övningen fick eleverna fundera kring det här med grammatik. Vad är egentligen grammatik och varför är grammatiken användbar? Behöver jag kunna grammatik för att kunna tala ett språk? Blir jag en bättre skribent när jag lär mig grammatik? Eleverna skrev i sina lärloggar (läs gärna mer här om hur jag skapar lärloggar med eleverna första lektionen) vilket innebar att alla får chansen att ”tänka till” kring frågorna. Reflektionsstunden gav eleverna betänketid inför helkassdiskussionen.

Därefter började jag min genomgång om de stora ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Jag använde en google presentation (som eleverna fick tillgång till) som grund men varvade hela tiden med olika övningar och utmaningar. I samband med att jag gick igenom varje ordklass fick eleverna antingen skriva i sina lärloggar, diskutera i bikupor eller använda whiteboard–tavlor, helt enkelt för att inkludera alla och skapa en hög aktivitet i klassrummet.

Efter att jag hade gått igenom varje ordklass och eleverna hade fått träna på ord gick vi tillbaka till de ursprungliga lapparna med ord som fortfarande låg utspridda på bänken. Det fick titta på hur de hade sorterat orden och se efter om…

• 1) … de hade kommit på att skapa en hög med exempelvis substantiv
• 2) … några ord som de ursprungligen hade lagt i högen skulle plockas bort
• 3) … det fanns ord som skulle läggas till i högen (det vill säga ord som de ursprungligen inte hade kunnat kategorisera men som nu, efter genomgången, var lättare)

På så sätt fick de hela tiden mer klarhet kring vilka ord som skulle hamna i vilken hög.

Förutom att att vi tränade enskilda ord gjorde vi övningar som hade koppling till elevernas egna skrivande. Ett försök till en sådan övning var den här, där eleverna först fick se en text (en elevreflektion i en lärlogg i psykologiämnet). De skulle klura ut vad det var för slags text och sedan leta upp substantiven som finns i texten.

Därefter fick de se nedanstående text, som är ett citat ur Skolverkets beskrivning av psykologiämnet. I denna text skulle de också leta substantiv.

Efter att vi hade gått igenom och färgmarkerat substantiven i respektive text fick de så klart dra slutsatser om användningen av substantiv i olika texttyper och vilken påverkan antalet substantiv får på textens stil. Jag introducerade begreppet nominalisering för eleverna och visade hur de kan göra ett vardagligt språk mer formellt eller akademiskt, något som många elever har svårt för.

Vi tränade på några meningar tillsammans på tavlan, och pratade mer om hur vi kan effektivisera informationen i en mening genom att använda eller göra om ord till substantiv:

”Rektorn höll ett tal där han välkomnade de nya eleverna i årskurs ett på ett mycket varmt sätt. Eleverna uppskattade det mycket.”

”Rektorns varma välkomsttal till de nya eleverna var mycket uppskattat”.

Vi fortsatte med att varva genomgångarna kring verb och adjektiv med att använda whiteboardtavlor och papperslapparna med ord.

Det var allt vi hann vårt första pass och nästa vecka går vi vidare till övriga ordklasser!

Trevlig helg!