Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier

Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg!

Jag nämnde inte för klassen att vi skulle fördjupa oss i debattartikeln som genre utan skrev ut och delade ut (ja, ibland är det skönt med papper trots att vi är en 1-1-skola) debattartikeln ”Hjälp unga att hantera sina uppkopplade liv” och la på deras bänkar under rasten. När de kom tillbaka in klassrummet blev de indelade i par och så fick de i uppgift att komma fram till följande: ”Vad är det här för texttyp och hur vet vi det?”. Utmaningen blev att de bara fick fem minuter på sig, vilket innebar att ingen grupp skulle hinna närläsa texten utan skulle tvingas att använda andra strategier. Jag skrev på tavlan:

Skärmavbild 2015-01-27 kl. 14.32.03

De skulle alltså i paren, på fem minuter, försöka bestämma texttyp och enas om tre anledningar till varför de ville kategorisera texten på detta vis. (Klassen har skrivit argumenterande text i Svenska 1, så de har ju en del förförståelse.) Efter fem minuter fick de berätta vilken texttyp de kommit fram till och många grupper sa just ”argumenterande text” men var inte mer specifika än så. Dock var de väldigt eniga här, kanske eftersom vi arbetat ingående med utredande text under hösten. Vi stannade upp och de fick på nytt i bikuporna försöka komma på vilka olika argumenterande texttyper som finns i en dagstidning och detta sammanfattade vi tillsammans:

Skärmavbild 2015-01-27 kl. 14.40.24

Vi ägnade lite tid åt att diskutera vilka likheter och skillnader som finns mellan dessa texttyper i en tidning och hur vi känner igen dem. Det blev en hel del skratt när vi kom in på klassiska insändare i lokaltidningarna:-)  Efter denna korta diskussion fick de uppgift att bestämma vilken av dessa texttyper som passade in på texten de precis hade läst och nu kunde de ange att det faktiskt var en debattartikel. Fördelen med upplägget var att alla fick komma fram till detta på egen hand i paren, istället för att jag sa ”Nu ska vi läsa en debattartikel”. Det aktiverar deras kunskaper om texttyper och fördjupar det de redan vet om skrivande. Förhoppningsvis blir de också nyfikna på att lära sig mer!

Nu kunde vi gå vidare till del två, som handlade om att de skulle komma på tre anledningar till varför detta är en debattartikel. Observera att eleverna fortfarande inte hade närläst texten utan skummat valda delar och tittat på bilder och rubriker. Nu hade de lite mer förförståelse i ryggen och de fick en kort stund till att bestämma tre anledningar per grupp till varför detta är en debattartikel. Sedan fick de parvis föreslå anledningar (”argument”) och vi sammanfattade på tavlan:

Skärmavbild 2015-01-27 kl. 14.46.09

Mina anteckningar blev väldigt kortfattade men vi pratade om vilka krav som ställs på en debattartikel och hur det märks i den här texten. (”Anledning 3” handlar om att några elever såg att det fanns en bakgrundsbeskrivning och att skribenterna tryckte på att debatten var akut). Vi skakade liv i begreppen tes och argument och ringade på detta sätt in ganska mycket information om hur en debattartikel är uppbyggd. När de diskuterade texttyp och förklarade varför fick de indirekt träna argumentationsteknik enligt följande:

  • Tes: ”Det här är en debattartikel” (därför att…)
  • Anledning 1
  • Anledning 2
  • Anledning 3
  • Slutsats: ”Därför är det här en debattartikel”.

Nästa steg blev att börja läsa vissa delar i texten lite mer noggrant. Först fick de läsa första meningen i varje stycke för att se om det finns ett sammanhang trots att man inte läser hela stycket. (Här fungerar det bra att låta den ena eleven läsa rubriken och första meningen i varje stycke högt för den andra eleven som bara lyssnar, och kanske till och med blundar). Efter detta kunde vi diskutera om det gav oss något sammanhang att läsa på detta sätt, diskutera begreppet kärnmeningar och vilken funktion dessa fyller i en text. Gav första meningarna i varje stycke oss information om debatten och argumenten? Eller var det någon annan mening som var central?

Skärmavbild 2015-01-27 kl. 14.57.35

Efter detta kan man gå vidare till att närläsa och granska innehåll och styckestruktur i varje enskilt stycke, men vi gjorde bara detta tillsammans med det första stycket. Vi utgick ifrån meningen ”Våra ungdomar mår inte bra” och funderade på om och hur den sammanfattade resten av stycket. På vilket sätt hänger den ihop med efterföljande mening? I denna klass arbetar jag mycket just nu med att synliggöra hur strukturen inne i stycken ser ut och hur de själva i sitt skrivande kan förstärka textbindningen med hjälp av övergångar och sambandsord, till exempel. Sista meningen i detta stycke var också intressant att lyfta! Vad fyller denna mening för funktion?

Efter detta är klassen redo att närläsa texten och arbeta vidare med den, för att så småningom ha den som källa i en egen debattartikel. De kommer att läsa klart den hemma och jag tror att de flesta fick med sig en bra förförståelse inför denna läsning. Jag har också delat ett dokument med eleverna med mina kommentarer till texten, för att synliggöra sådant som vi arbetade med på lektionstid.

Debattartikel med mina kommentarer (Hoppas kommentarerna syns, annars får ni mejla!)

Skärmavbild 2015-01-27 kl. 15.06.55Nästa steg för denna klass blir att lyssna på en femton minuter lång flipp om debattartikelns språk och struktur. Här går jag o
ckså igenom hur retoriken blir viktig när man ska skriva för att övertyga… Sedan kommer de att vara redo för att börja skriva själva! Dagens lektion fungerade bra, tycker jag, eftersom alla aktiverades. De fick en god inblick i debattartikeln som texttyp utan att det behövdes en traditionell genomgång från min sida. De fick också träna på och finslipa sina lässtrategier och berätta för varandra och mig hur de gick tillväga. Dessutom gav det mig som lärare återkoppling kring var klassen som grupp, och enskilda individer, befinner sig och vad som kan bli mitt nästa steg i undervisningen.

Åsa

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

5 thoughts on “Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier

  1. Vilket bra upplägg, Åsa! Det ska bli spännande att följa ditt arbete genom bloggen. Du är så klok! 🙂 Ha det gott så länge.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s