Om att prova ”sitting drama” och mer Astrid Roe

Skärmavbild 2015-02-09 kl. 09.43.23

Varför ”sitting drama” i kursen Svenska 3?

Som jag har berättat om i tidigare inlägg arbetar jag med romanen Kallocain i min klass Ek3b. Läsningen ska mynna ut i att de skriver en kortare vetenskaplig text där de jämför romanen med Brave New World, som de har läst utdrag ur i engelska, och med en valfri dystopisk film. Till lektionen häromdagen skulle eleverna ha läst ut Kallocain. De gjorde det mesta av läsningen hemifrån även om vi under tiden tagit ytterligare ett lektionspass till att diskutera och bearbeta texten. Eleverna hade också fått med sig lite frågor att fundera på under läsningen och skrivit på egen hand i sina portföljer. Den här klassen går ju sin sista termin och jag försöker pusha dem att träffas i studiegrupper någon gång per vecka (vi har lite avsatt tid för den typen av arbete på onsdagar mellan halv fyra och halv fem). Detta är ett universitetsförberedande sätt att plugga, tänker jag.

Innan det är dags att skriva PM ville jag göra något kreativt kring läsningen och genom detta dels få ytterligare bedömningsunderlag och information om vad eleverna nu hade fått ut av romanen, dels fördjupa förståelsen av boken tillsammans. Att gå direkt från självständig läsning till PM-skrivande kändes för avancerat, och inspirerad av Charlotta Aspelin bestämde jag mig därför att prova ”sitting drama”. Jag visste inte så mycket om detta tidigare men blev nyfiken när Charlotta skrev om detta på sin blogg – läs gärna om det här. Svenska 3 är dessutom en intensiv och avancerad kurs och en lättsam (men inte lätt!) och kreativ övning var helt enkelt välbehövligt. Dessutom tänkte jag att övningen nog kunde ge mig en del information om vilka som är funderat på vad i samband med läsningen, och att jag kunde få med mig dem som eventuellt inte blivit entusiasmerade av romanen. Eftersom jag just nu läser Astrid Roe arbetar jag extra medvetet efter hennes slutsatser, vilket jag kommer till lite längre fram.

Jag brukar passa på att ”samla underlag” både muntligt och skriftligt om eleverna har läst en hel roman. De har olika styrkor och behöver träna på olika saker, samt ska få chans att visa sina kunskaper på flera olika sätt. Detta ska inte betyda att de blir bedömda hela tiden i allt det gör, och det ska naturligtvis finnas tid till att öva och träna. Dock kan jag ju inte bortse ifrån att vissa briljerar i sådana här övningar, men har svårare att skriva utredande texter om samma innehåll. Variation, alltså!

Förberedelser inför dramatiseringen

Hur gjorde jag då på lektionen? Jo, när eleverna kom in i klassrummet fick de följande information:

Skärmavbild 2015-02-09 kl. 09.47.24

Klassen enades om att gästerna skulle bli:

Skärmavbild 2015-02-07 kl. 22.20.41

Efter detta delade jag in klassen i grupper med sex personer i varje. Grupperna fick i uppgift att fundera på följande:

Skärmavbild 2015-02-07 kl. 22.22.52

Eleverna fick fundera och anteckna tillsammans. De skulle sedan koppla detta till relevanta scener i romanen och skriva ner dessa. Detta gjorde vi för att de skulle träna på att identifiera centrala scener i romanen och ha konkreta frågor att använda i dramatiseringen. Här är några av de scener som en grupp kom fram till:

  • När Leo Kall håller talet på festen
  • När Leo Kall använder Kallocain på Linda
  • När Leo Kall anger Rissen
  • När Linda får reda på att Leo och Rissen ska arbeta ihop
  • När Rissen ska få en spruta Kallocain
  • När Linda berättade vad hon tyckte om sina barn

Efter detta förarbete berättade jag om att vi ska göra ”sitting drama” och vad det innebär. Jag gjorde min egen lilla variant av upplägget utifrån Charlottas beskrivning. Varje grupp, som alltså bestod av sex personer, fick nu utse en Leo, en Linda och en Rissen. Övriga tre personer skulle alltså vara utfrågare. Eleverna behövde förbereda sig lite mer för att dramatiseringen skulle bli så bra som möjligt och därför fick nu alla som skulle spela Linda sitta tillsammans en stund, medan alla som skulle spela Leo fick förbereda sig tillsammans och så vidare… De fick gemensamt fundera på vilka frågor de kunde tänkas få, om de skulle bli ifrågasatta för något speciellt och hur de då kan förklara eller försvara sig. De som skulle vara utfrågare fick också ”brainstorma” tillsammans och fundera ut mer specifika frågor och följdfrågor. (Arbetet med att ”leva sig in i” en karaktärs känslor och handlande har vi arbetat med förut då eleverna skrev försvarstal utifrån Doktor Glas. Jag har bloggat om detta här).

Sitting drama-dags

Jag valde att inte köra ”sitting drama” i helklass utan i fyra mindre grupper. Vi ställde upp stolarna så att karaktärerna satt på rad ”redo att försvara sig”, och utfrågarna mitt emot. Jag hade inte hela lektionen på mig och ville aktivera alla. Sedan fick de börja med rollspelet och jag var lite rädd att det skulle bli stelt och tyst men det blev det absolut inte. Förarbetet gjorde att eleverna var ”på G” och de som eventuellt kände sig lite osäkra på om de hade förstått romanen hade även de ett frågebatteri att utgå ifrån. Vid sådana här övningar är det otroligt smidigt att arbeta i google drive eftersom eleverna bara kan dela på ett dokument och skriva tillsammans. Alla har tillgång till det och ser hur det uppdateras! Det kändes som att alla var delaktiga. Några var mer iakttagande än andra och lyssnade mer, men jag tror att de också lärde sig genom att just lyssna. Fördelen är att jag i deras individuella reflektioner i slutet av passet även kan se vad de mer tystlåtna eleverna har fått med sig efter en sådan här övning.

Jag tycker att det här blev en jättebra närläsningsövning, och eleverna fick verkligen träna sig i att ställa frågor till romanen, något som även Charlotta reflekterade över. Eleverna tyckte det var ett roligt och annorlunda sätt att ta sig an en roman. Om syftet hade varit att använda detta som ett formellt bedömningstillfälle hade jag fått styra upp det på ett annat sätt, så att jag noggrannare hade kunnat ta del av varje individs delaktighet och insats. Nu ville jag som sagt hitta en kreativ övning som förberedelse inför skrivandet, men det blev också ett tillfälle för mig att ”checka av” hur långt eleverna hade kommit i sina tankar. Jag är glad att vi la lite tid på att utgå från vissa specifika scener, och att eleverna själva skulle välja dessa, då jag annars tror att rollspelet hade blivit för övergripande och vagt och dialogen hade kanske inte hade kommit in på samma djupa nivå.

Faktorer som påverkar läsförståelsen i högre åldrar

I förra inlägget skrev jag om Astrid Roe som jag läser för tillfället, och hon menar att i högre åldrar är bra läsförståelse ”beroende av ett visst engagemang, som i vissa sammanhang styrs av läslust och läsglädje – men inte alltid. Ofta handlar det lika mycket om den drivkraft som skapas när vi förstår varför det finns ett syfte med läsningen varför det är viktigt för oss att förstå en text” (Läsdidaktik, s. 54). Roe har intervjuat norska elever i nian i samband med sitt sitt PISA+-projekt, 2007. Där visade det sig bland annat att elevens egna intresse ibland är viktigare för läsengagemanget än hur svår eller enkel texten är. Roe drar slutsatsen att ”läraren både kan bidra till att motivera eleverna och hjälpa dem förbi vissa svårigheter”. Hon delade upp eleverna som hon har intervjuat i åk nio i tre olika grupper (detta beskrivs i kapitlet ”Motivation och engagemang” (s. 51 ff) som är ett underkapitel till ”Faktorer som påverkar läsförståelsen”). Hon kunde se att elever från gruppen med genomsnittselever har svårt att koncentrera sig på texten om stoffet upplevs som ointressant, hur lättläst texten än är (s. 55).

Det borde ju betyda att jag inte ska vara rädd för att välja utmanande texter, som klassiker, så länge vi arbetar med dem tillsammans på exempelvis sättet jag beskrev i förra inlägget. Att få eleverna engagerade genom förförståelse och övningar som ”sitting drama” kan väcka intresse och då även få eleverna med på tåget med mer utmanande och svåra texter. Jag tror att jag med tydliga mål och ramar, mycket stöttning, gemensam läsning och lagom utmanande uppgifter så kan vi ta oss an allt svårare texter under åk 2 och 3 på gymnasiet, som till exempel klassikerna. Självfallet kan dock utmaningarna behöva se olika ut beroende på vilket program och vilka elever man undervisar, det gäller att hitta något som blir lagom utmanande för individerna man har framför sig i en viss klass. Att tydliggöra syftet med texterna så att eleverna förstår varför de läser, var ju också centralt. Roe skriver att ”även om många upplever läsning som ett hårt och krävande intellektuellt arbete , går det mycket lättare när det är lustbetonat eller när de inser nödvändigheten av det för att uppnå något som är viktigt för dem” (s. 55). 

Två mål för läsningen, enligt Roe, är alltså att göra eleverna engagerade inför läsningen (här betyder lärarens egna engagemang jättemycket, speciellt när det gäller faktatexter) och att visa eleverna att läsning ibland är nödvändigt, även om man inte omedelbart blir intresserad eller fängslad. Varför är detta då centralt? Jo, Roe betonar att dessa två bitar måste ”gå hand i hand, för om eleverna inte är motiverade att läsa kan arbetet med lässtrategier bara bli tekniska övningar som eleverna inte förstår överföringsvärdet av. Om eleverna inte förstår nyttan av att läsa får de svårt att koncentrera sig på innehållet. Då hjälper det inte ha goda läsfärdigheter” (s. 51). Jag rekommenderar alla ämnesledare och förstelärare i svenska att beställa ett exemplar av Roes bok. Den finns här!

På återseende!

Åsa

Förresten, jag blir lycklig när elevernas böcker ser ut så här:

Skärmavbild 2015-02-09 kl. 09.43.40

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s