Hej!

Terminsstart och dags att starta upp nya kurser! Jag tänkte passa på att berätta mer om hur jag organiserar mina digitala lektionsanteckningar – det är något jag får en del frågor om här på bloggen!  Lektionsanteckningarna är namnet på det google drive-dokument där jag delar lektionsplaneringarna direkt med eleverna. (Jag har tidigare berättat kortfattat om hur jag organiserar detta arbeta här.)

Det är ungefär fyra år sedan jag började arbeta med lektionsanteckningar och för varje år som går så blir det smidigare och smidigare. Innan dess skrev jag ner vad som skulle hända på lektionerna i separata word-/pagesdokument och hade därför ungefär en miljard olika dokument att hålla reda på i datorn. Alla var dessutom döpta på lite olika sätt vilket gjorde att de inte alltid var lätta att hitta. Nu gör jag så här:

• Jag skapar ett dokument per kurs och klass i Google Drive och döper detta enligt samma mall, till exempel “SV3 EK3B Lektionsanteckningar Ht 2014-Vt 2015”.

• Detta är mitt och klassens gemensamma kursdokument. Eleverna har dock inte redigeringbehörighet men kan se och ta del av all information.

• I lektionsanteckningarna samlar jag på ett systematiskt sätt allt material som rör kursen – det vill säga det som eleverna behöver för att kunna vara delaktiga på lektionstid och arbeta hemifrån. Här finns alltså:

• Information i punktform om vad som händer på lektionen

• Länkar till genomgångar, presentationer, flippfilmer…

• Länkar till texter vi ska läsa, youtube-klipp…

• Frågor vi ska fundera på och/eller diskutera

• Uppgiftsinstruktioner och övningar

• Skärmdumpar från tavelanteckningar, tankekartor och ordmoln i wordle

• Gemensamma dokument från exempelvis gruppdiskussioner

• Information om läxor eller vad eleverna ska tänka på eller repetera till nästa gång

• Jag skriver datum som rubrik och har alltid den nyaste lektionen överst och terminens första lektion längst ner i i dokumentet.

• Utöver lektionsanteckningarna har eleverna varsin digital portfölj där de samlar sitt lärande och varsin utvecklingsmatris där jag dokumenterar min bedömning. Detta har jag skrivit mer om i blogginlägget jag länkade till längst upp i detta inlägg.

• Jag skapar dokumentet lektionsanteckningar och delar det med eleverna i respektive klass vid kursstart. På lektionstid skapar de sedan varsin portfölj, delar med mig och skapar en hyperlänk längst upp i sin portfölj till lektionsanteckningarna. På så sätt är det egentligen bara sin egna portfölj i svenska de behöver hålla reda på – därifrån kan de klicka sig vidare till relevanta dokument. Detta tar lite tid första lektionen men eftersom jag arbetar med gymnasieelever går det ändå snabbt och efter första lektionen är alla dokument skapade och delade – jag behöver alltså inte sitta och trixa med detta själv utanför lektion.

• Lektionsanteckningarna är sedan ett levande dokument som uppdateras vecka för vecka. Jag har ett pass per vecka med mina klasser (en lång lektion) och ibland skriver jag in en hel vecka i förväg vad som händer på kommande lektion, ibland blir det dagen innan. Ibland blir det mer utförligt och ibland mer kortfattat, men jag skriver i punktform och ganska ”rent och avskalat”. Uppgifter, presentationer, flippfilmer, texter och så vidare finns alltså i länkform. En lektion fyller i genomsnitt en halv – en sida, men det varierar.

• Lektionsanteckningarna har en kort introduktionstext som är det första klassen ser när de öppnar dokumentet. Till exempel så här:

• Jag uppdaterar lektionsinnehållet främst före, men ibland även under och efter lektionen. Under lektionen fotar jag tavlan innan jag suddar och lägger snabbt in bilden i lektionsanteckningarna, till exempel. Här sparar jag också skrämdumpar av till exempel ordmoln i wordle, undersökningar i answergarden eller digitala tankekartor. Efter lektionen plockar jag bort sådant vi inte hann med och gör andra ändringar, som att skriva in vad vi behöver fortsätta med eller repetera nästa lektion, till exempel.

• Jag har en rutin att för det mesta, nästan alltid, börja lektionen med att ta upp lektionsanteckningarna på projektorn. Vi kikar på vad vi ska jobba med under lektionen och vilka mål vi har. Att inledningsvis få en överblick över lektionen uppskattas av väldigt många elever.

• Lektionsanteckningarna är alltså en vanlig lektionsplanering – den ”enda” skillnaden är att jag har alla separata dokument i ett enda och att mina elever har direkt tillgång till dokumentet, medan jag tidigare hade lektionsinnehållet/planeringen för mig själv. Det finns flera fördelar med att eleverna får tillgång till dokumentet!

• Vilka fördelar ser jag själv med att arbeta så här? För mig personligen är det här inget extrajobb, eftersom jag ändå strukturerar upp lektionsinnehållet i förväg – det är alltså något jag ändå gör. Jag samlar allt på samma ställe, vilket är skönt exempelvis om man kommer från en lektion till en annan och har lite bråttom. När det är dags för att planera en ny kurs och ett nytt läsår, som nu, har jag hela förra årets kursarbete i ett enda dokument att utgå ifrån. Smidigt!

• För eleverna är det skönt att ha allt samlat på ett ställe. För många är det en trygghet att kunna gå in i dokumentet och se vad som ska hända på lektionstid kvällen innan eller på rasten. Det är inte något alla gör, men några per klass brukar tycka att det är affektsänkande att få lite koll. Jag och eleverna slipper allt mejlande om borttappade instruktioner och texter – allt finns här. Sjuka elever ser direkt vad de har missat och kan jobba ikapp inför nästa lektion. Tidsbesparande!

• Min enda farhåga när jag började jobba så här var den här: Om jag lägger in och delar allt som händer på lektionen – tänk om eleverna känner att de inte behöver komma på lektionen då? Jag kan säga att jag hade helt fel och att om något så är det tvärtom. Det blir tydligt att det händer mycket på lektionerna och att man missar en hel del om man inte är närvarande.

• Här är några skärmdumpar från min mina lektionsanteckningar med S2b – bilderna visar anteckningarna från när vi arbetade med att bearbeta uppsatser. Lektionen innan hade de skrivit sina utredande texter. Till den här lektionen hade eleverna i uppgift att repetera ett texthäfte och svara på frågor kring sådant vi sedan arbetade med och tillämpade i uppsatsredigeringen. Det är inte alltid jag lägger ut tider för raster och olika moment, men i det här fallet ville jag vara säker på att vi hann allt och att klassen såg hur lektionen skulle användas. Exempelmeningarna fanns i lektionsanteckningarna i förväg men var ingen läxa. Vi arbetade med dem gemensamt på lektionen.

Hoppas att detta kunde inspirera!

Åsa – en aning galen i organisation och struktur 😉

PS – Under sommaren har jag fått många mejl om det går bra att använda materialet jag delar på bloggen. Det gör det självklart, glöm inte att hänvisa till mig bara. Tack för att du läser!