Läsårsreflektion i ämnesgruppen

Ämnesgruppens arbete

I veckan har vi haft läsårsreflektion i min ämnesgrupp. Det betyder att vi, alla skolans svensklärare, tillsammans under en förmiddag går igenom vår undervisning i de tre svenskkurserna och ser över vad som har fungerat bra och vad vi vill utveckla inför nästa läsår. Det blir alltså både reflektion och framåtblick. Vårt underlag för diskussionen är i första hand vad vi själva har upplevt under året, men också elevernas resultat och deras kursutvärderingar under och efter läsåret. Vi är åtta svensklärare på min skola, men vi har också en lärare i svenska som andraspråk som ingår i gruppen. Jag är ämnesledare vilket innebär att jag bland annat har ansvar för svenskämnets utveckling och kvalitetsarbete och den här typen av möten tycker jag är viktiga i det avseendet. Som ämnesgrupp arbetar vi under läsåret kontinuerligt tillsammans mot följande mål:

  • Att öka kvaliteten på undervisningen i ämnet för den enskilda eleven.
  • Att utveckla ämnet utifrån aktuell pedagogisk forskning (att läsa forskningen är främst mitt ansvar i egenskap av både ämnesledare och förstelärare).
  • Att utmana varandra i lärarrollen och därmed utveckla oss själva och skolan.

Syftet med läsårsreflektionen

Vad ger en sådan här läsårsreflektion oss?

  • Det är aldrig så tydligt som vid den här tiden på året, tycker jag, vad som har fungerat och vad man vill göra annorlunda eller utveckla inför nästa läsår. Därför passar det tidsmässigt väldigt bra att se över arbetet och samtidigt blicka framåt inför nästa läsår. På samma gång som vi kanske arbetar för att ”skapa det perfekta kursupplägget” är didaktikens frågor starkt knutna till situation och elever, vilket gör att undervisningen är och bör vara föränderlig. Att gemensamt sätta ord på den här reflektionen är viktig både för ämnets och den enskilda lärarens utveckling.
  • Diskussionen bidrar till en ökad helhetssyn inom ämnet, tycker jag. Nu arbetar vi väldigt tajt tillsammans i vår svenskgrupp, både i informella och formella sammanhang, vilket innebär att ett sådant här möte blir väldigt effektivt. Vi har redan god insyn i vad vi har gjort och kan fokusera på reflektionen. Fördelen med att arbeta på en lite mindre skola med tydliga tider för ämnesmöten, kanske? I år har jag undervisat i Svenska 2 och Svenska 3 men att ta del av diskussionen om Svenska 1 är ändå givande eftersom jag möter elever som precis har läst den kursen eller själv kommer att undervisa den längre fram. Diskussionen bidrar till att skolans alla svensklärare får en ökad helhetssyn, men även en fördjupad kunskap om kursernas särart. På vilket sätt arbetar vi med progressionen och hur skiljer sig kurserna från varandra?
  • Genom att dokumentera vad vi kommer fram till under ett sådant här möte finns diskussionen kvar och blir lättillgänglig när vi är på plats i augusti igen. För de lärare som kommer nya blir det också ett enkelt sätt att snabbt skaffa sig en överblick över ämnesgruppens arbete, och när jag idag hade uppstartsträff med min nya kollega Karin blev detta ett mycket smidigt underlag. Fördelen är också att reflektionerna kommer från alla svensklärare. I min ämnesgrupp har vi en ämneslogg i ett google-dokument, som är ständigt levande och som alla svensklärare har tillgång till. Här finns arbete och diskussioner från flera år sparat. Smidigt!

Skärmavbild 2015-06-11 kl. 21.43.54

Hur lägger jag upp läsårsreflektionen?

Jag valde att i förväg skriva in frågorna vi skulle diskutera i det gemensamma dokumentet. På mötet tar vi en kurs i taget och börjar med Svenska 1. De lärare som vill skriver in tankar och synpunkter i förväg, men annars antecknar vi löpande under mötets gång. Jag valde väldigt övergripande frågor som:

  • Vad har fungerat bra och varför?
  • Vad kan utvecklas och varför?

Det är ju inte alltid så lätt att sortera in uppgifter, upplägg eller moment under rubrikerna ovan och därför går diskussionerna hela tiden in i varandra. Det är samma sak med kurserna – även om vi försöker ta en kurs i taget går även dessa in i varandra i samtalen.

Vad kom vi då fram till angående läsåret 2014/2015?

Här är en sammanfattning av några av de punkter vi diskuterade på vårt möte:

  • Digitala portföljer. Bara tumme upp här! Alla vi svensklärare arbetar med portföljsystem i google drive vilket fungerar utmärkt, något som även eleverna lyfte fram i sina utvärderingar. De ser fördelar med att ha allt sitt material samlat och att i portföljerna även ha snabb tillgång till lärarens respons, kamratresponsen och egna reflektioner kring sitt lärande. Vi lärare får en helt annan inblick i elevernas lärande än förut och kan delta mer aktivt under skrivprocessen. Härligt när både lärare och elever trivs med ett sätt att arbeta!
  • Kvantitet och kvalitet. Hur mycket har vi hunnit i de olika kurserna? Vad är rimligt?
    Antalet skrivuppgifter och tal, antalet lästa romaner, till exempel? Diskussionen om kvantitet är viktig eftersom den säger något om vår syn på undervisning. Under hösten har vi arbetat mycket med stöd i cirkelmodellen. Att arbeta språkutvecklande med hjälp av skrivmallar, elevexempel, kamratrespons och självskattning tar mycket tid i anspråk men fördjupar lärandet och blir ett inkluderande sätt att arbeta. Det totala antalet uppgifter blir kanske inte lika många men eleverna utvecklar en förståelse för sin skriftliga produktion och på våren blir skrivandet mer självständigt. Jag har i år bloggat om att undervisa utifrån principen ”I do, we do, you do” (läs gärna mer här) och vi diskuterade att det är viktigt att inte glömma det sista steget – att eleven provar på egen hand. Att eleverna ska behärska olika
    strategier självständigt i olika situationer är ett viktigt mål.

Skärmavbild 2015-06-11 kl. 21.50.14

  • Önskemål om kreativt skrivande. Jag vet inte om det bara är på min skola men här har eleverna önskemål om att skriva noveller, framförallt när de kommer från högstadiet i åk 1. De verkar älska att skriva noveller! Det är ju ganska tydligt att den typen av skrivande inte är i fokus i gymnasiekurserna direkt :-). Men kan vi på något sätt tillgodose detta önskemål ändå? På min skola har vi tidigare ordnat novelltävlingar för att uppmuntra det kreativa skrivandet och att använda novellskrivande som ett sätt att få fördjupad kunskap om litterära begrepp var en annan god idé som delades. I Svenska 2 fungerar det att skriva krönikor inom den argumenterande genren, något som eleverna uppfattar som en mer personlig och fri texttyp. Vi pratade också om att kreativiteten i sig är viktig och att den kan få ta andra uttryck än enbart i skrivandet. Här kom det fram flera fina förslag på olika sätt att arbeta kreativt med romaner, i form av till exempel sitting drama eller andra dramatiseringar. Vi diskuterade också problematiken med att vissa elever gärna vill vara kreativa och personliga i allt sitt skrivande, oavsett genre, och hur vi kan arbeta med detta utan att ta död på lusten att skriva.
  • Livsbejakande ämnen. Sedan några år tillbaka har vi i ämnesgruppen fokuserat på att hitta ingångar i att arbeta med livsbejakande teman, framförallt inom Svenska 1. Eftersom många av de klassiker vi läser handlar om lite tyngre teman har det känts viktigt att hitta en balans. En kollega berättade om ett lyckat upplägg i muntlig framställning som handlade om självkänsla och en annan kollega, Astrid, kom på en fantastisk idé inför nästa läsår. Hon vill arbeta med begreppet ”framgång” och låta eleverna utgå ifrån och ta fasta på de citat om framgång som pryder en av skolans väggar:

Skärmavbild 2015-06-12 kl. 10.03.12 Skärmavbild 2015-06-12 kl. 10.02.57

Att fundera på vad framgång egentligen innebär och koppla detta till olika aspekter i livet… Ja, denna diskussion inspirerade oss alla och de som ska undervisa i Svenska 1 nästa år kom på flera idéer på man kan spinna vidare på temat. Jag tänker också att detta kan kopplas till Carol Dweck och statiskt och dynamiskt tankesätt, något som vi arbetar mycket med på vår skola. (Jag har en Dweck-kategori här på bloggen, läs gärna mer här, och ni har väl inte missat att Natur och Kultur ger ut hennes bok Mindset – du blir vad du tänker?) Jag kommer även att arbeta med detta inom personlighetspsykologin med mina tvåor på sam-beteende nästa läsår.

Skärmavbild 2015-06-11 kl. 16.44.55

Skärmavbild 2015-06-11 kl. 16.45.14

(Bilder lånade härifrån och härifrån.)

  • Ännu mer fokus på referatträning. Vi tycker att vi arbetar mycket med referatskrivande i årskurs 1 men eftersom referattekniken är grunden för att klara skrivandet i Svenska 2 och Svenska 2 vill vi nästa år få in det ännu mer löpande i alla tre kurserna. Vi pratade om att sättet att göra detta på kan varieras ytterligare och att man även kan göra muntliga referat. Snabba referatövningar kan på ett enkelt sätt klämmas in om läraren högläser ett stycke ur en text, eller visar textutdraget på projektorn, och sedan låter eleverna i par referera stycket tillsammans. Att successivt öka svårighetsgraden i texterna i de olika kurserna kan göra övningarna mer utmanande. Det verkar som om denna träning behövs hållas vid liv under alla tre åren och att hela tiden påminna eleverna om hur mycket man faktiskt måste skriva om texten för att den inte ska upplevas som stulen är också centralt.
  • Språkliga laborationer och grammatik. I år har vi ännu mer än förut arbetat med gemensamma språkliga övningar för att utveckla elevernas språk. Jag har skrivit flera blogginlägg om sådana övningar, bland annat här och här. Att visa exempel på tavlan och att som lärare tänka högt och visa hur en mening kan förändras och förbättras stöttar eleverna i att få syn på hur man som skribent kan effektivisera och variera sitt språk. Om kopplingen till deras egna texter sedan blir tydlig, och de får hitta egna liknande exempel ur dessa och bearbeta, blir syftet med övningarna tydligare. Eleverna har beskrivit dessa övningar som ögonöppnare och vi vill arbeta så ännu mer på olika sätt i alla kurser nästa år. Att nästa år koppla det här sättet att arbeta ännu mer till arbetet med grammatiken i Svenska 2 blir ett annat mål. Här är jag väldigt inspirerad av Charlotta Aspelin, Åsa Söderström och Katarina Lycken Rüter. I år har jag gjort den här övningen: Grammatisk granskning – en slags miniversion av ovanstående lärares mer utförliga uppgifter. Vi arbetade intensivt med grammatiken i början av tvåan och försökte sedan hela tiden hålla den levande i samband med läsande och skrivande. Den här övningen gjorde jag i slutet av vårterminen och instruktionen är inspirerad av Charlotta, Åsa och Katarina och jag har haft Skolverkets bedömningsmaterial för Svenska 3 som underlag. Vi började med att fokusera på huvudsatser och bisatser vilket var utmanande men utvecklande. Flera av oss kände att vi ville fördjupa detta arbete nästa år och framförallt träna ännu mer på fundament, nominalfraser och just huvudsatser och bisatser med koppling till deras egna texter.
  • Skriva i skolan eller hemma? I svenskämnet på min skola skriver eleverna det mesta i skolan. Dock får vi titt som tätt bemöta önskemål om att eleverna vill skriva sina längre och betygsgrundande texter hemma istället. ”Jag kan koncentrera mig bättre då” eller ”Jag kan inte skriva på beställning” är exempel på några argument. Kanske är det fler ämnesgrupper som har liknande diskussioner? Kortare skrivövningar, bearbetningar och reflektioner är exempel på skrivande som kan få ske hemma, men i övrigt vill vi att det mesta av skrivandet sker på lektionerna. Det är, enligt oss, att arbeta enligt ”flipped classroom”. Själva skrivandet, det mest utmanande, ska ske i skolan därför att här finns både lärare och klasskamrater att fråga om man kör fast. Lektionerna är den viktigaste resursen och de ska användas rätt. Genom att minska genomgångarna – genom att till exempel spela in korta flippar om skrivande och texttyper eller att sprida ut dessa under själva skrivandet – går det att hitta utrymme för att skriva på lektionen. Jag kan tänka mig att skrivande hemifrån är gynnsamt för de som är ”duktiga” på att skriva, men jag riskerar att tappa desto fler. Dessutom har våra elever varsin dator och sedan vi blev 1:1 och började arbeta i google drive finns alla möjligheter att skriva i skolan! Detta betyder också att vi inte längre har samma problem med att vissa elever inte lämnar in. I klassrummet kan skrivandet både bli enskilt och gemensamt, eftersom de kan arbeta med kamratrespons. Om jag som lärare ser till att skapa arbetsro kan alla få något gjort och de som kör fast kan jag stötta. Dessutom är det ju självklart ett sätt att säkerställa att det är eleven själv som skriver.
  • Språkutvecklande undervisning och fortbildning. Vår fortbildning i år har har bland annat handlat om språkutvecklande undervisning, något jag även har arbetat med i hela vårt lärarkollegium på studiedagar. I ämnesgruppen fick alla svensklärare i uppgift att på ett möte tidigare i vår berätta om ett språkutvecklande arbetsområde som man hade genomfört och utvärderat. Detta sätt att arbeta är toppen, tycker jag! Vi får snabbt inblick i varandras undervisning och man får sådan inspiration av att se hur andra lägger upp sina lektioner.
  • NP. Eleverna tyckte de skönlitterära texterna på läsförståelseprovet (NP) var lättare än faktatexterna. Vi märkte också att vissa elever hade svårt att förstå/upptäcka centrala tankar och budskap i texthäftet i Svenska 3. Vi tycker att vi arbetar en hel del med faktatexter men vi kan utveckla arbetet ännu mer samt fortsätta att tänka högt och visa hur i takt med att texterna blir allt mer utmanande. Vad är det övergripande budskapet? Kan de hitta kärnan i texten? Jag har i år läst Monica Reichenbergs Vägar till läsförståelse som fokuserar just på faktatexter, och jobbat stenhårt med detta i min trea. Att i ämnesgruppen diskutera hur vi undervisar i läsförståelse och dela tankar och konkreta upplägg kring detta är en ständigt pågående diskussion mellan oss svensklärare på Täby Enskilda, speciellt eftersom jag har denna fråga i mitt försteläraruppdrag. Engagemanget bland kollegorna saknas verkligen inte, utan det handlar mer om en nyfikenhet och en vilja att hela tiden utveckla. Det är viktigt för oss att få tid till detta och inför nästa läsår har jag bett om ännu mer tid i kalendern för ämnesgruppsmöten, samt budgeterat för ytterligare fortbildningslitteratur för alla svensklärare inom området.
  • Svenska 3. Ja, denna kurs kan jag egentligen skriva ett par inlägg om separat men det får bli en kortversion. Vi var nöjda med att eleverna skrev fyra PM under kursens gång – det kändes som att det behövdes! Precis som i de andra kurserna blev arbetet under hösten mer djupgående med skrivmallar, kamratrespons, självskattning och bearbetning, medan vi kunde se att eleverna blev alltmer självständiga på våren. Vi var också nöjda med att vi för andra året i rad bjöd in en gästföreläsare i akademiskt skrivande från Stockholms Universitet. Att läsa en hel del akademisk text och faktatexter i kursen fungerade också mycket bra. Nästa år kan vi trycka ännu mer på hur viktigt det är att slutsatserna grundar sig i referaten i textens huvuddel, samt använda lektionstiden ännu mer till språklaborationer och närläsning av avancerade faktatexter.

Utöver dessa punkter diskuterade vi annat smått och gott också. Tack till mina kollegor Jenny, Astrid, Rickard, Tomas, André, Martina, Lotta, Erika och Kalle för ett superbra jobb i ämnesgruppen i år!

Åsa Edenfeldt

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

One thought on “Läsårsreflektion i ämnesgruppen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s