Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset

Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal.

I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i kuSkärmavbild 2015-03-31 kl. 16.39.05rsen Svenska 2. I samband med detta arbetar vi med och utvecklar läsförståelse-strategin ”questioning” – att ställa frågor (Barbro Westlund Att bedöma elevers läsförståelse s. 48). Lektionen syftar även till att utveckla elevernas metakognitiva tänkande och förmåga till reflektion.

Forskningsanknytningen 

Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. Ni som mest vill kika på uppgifterna får leta er fram till länkarna. Jag tänker mig också att det jag skriver om i detta inlägg kan fungera som diskussionsunderlag för ämnesgrupper i svenska som vill resonera kring hur arbetet med aktiv läsundervisning kan utvecklas, eller för gymnasielärare som vill se möjligheter i att utveckla arbetet med texter.

Skärmavbild 2015-03-31 kl. 20.22.05

När jag planerar mina lektioner som innehåller läsning utgår jag en hel del ifrån Reciprocal
teaching
(Palinscar & Brown, 1984) och hur Barbro Westlund beskriver multistrategiprogrammet i Att bedöma elevers läsförståelse. RT utgår ju i stor utsträckning från de fyra strategierna att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta och Westlund förklarar att begreppet multistrategiprogram här betyder att ”läraren aktivt undervisar sina elever i att använda flera förståelsestrategier på ett flexibelt sätt i ett kontextuellt sammanhang och att de ska ge överföringseffekter till läst text i andra sammanhang” (Westlund s 48). För mig innebär att jag inte lyfter alla strategier vid varje läsning utan vi anpassar oss efter behov och texttyp.

Ytterligare en central utgångspunkt inom RT är att ”eleven utvecklas på två sätt: först i ett socialt sammanhang och sedan på individnivå” (Westlund s. 47). För att detta ska ske måste jag i min undervisning, i mitt klassrum, skapa tillfällen för eleverna att arbeta med text tillsammans – både med mig och med varandra. Läsning är alltså inte längre något som enbart sker tyst, eller hemma, på egen hand, utan i stor utsträckning tillsammans i klassrummet – på olika sätt.

Gemensam läsning ger resultat – ett steg i taget

Skärmavbild 2015-03-31 kl. 19.51.58I min ena samtvåa läser vi just nu Det går an av Carl Jonas Love Almqvist. Den här gången läser hela klassen samma roman och det finns många fördelar med detta, tycker jag. Den främsta är att vi på många olika sätt kan arbeta med gemensam aktiv läsning i klassrummet, vilket i sin tur fördjupar elevernas förståelse för romanen. Det är av yttersta vikt, betonar Westlund, att läraren, för att undervisningen inte ska bli mekanisk, ska sätta in strategierna i ett större ramverk vilket bland annat innebär att läraren demonstrerar och stöttar och på så sätt successivt för över ansvaret på eleverna. Detta är något jag hela tiden försöker att ha i åtanke. Klassen har läst flera romaner inom ramen för undervisningen tidigare och fått aktiv läsundervisning under gymnasietiden. De är bekanta med lässtrategier och kan till exempel genomföra gruppläsning utan stöttning från mig. De har också fått tillfällen att reflektera kring på vilket sätt vi läser i olika situationer och varför. De är förhållandevis läskompetenta och tränas kontinuerligt i det Barbro Westlund kallar för eftertänksam läsning – att ”kunna lösa problem de stöter på i olika texter, det vill säga bli metakognitiva läsare” (s. 47). Jag kan verkligen se att sättet att arbeta på ger fantastiska resultat!

Lektionsupplägget 

Nu till lektionsupplägget! För att väcka elevernas intresse introducerar jag en sådan här lektion med att de snabbt får tänka ut en idol eller en förebild som de aldrig har träffat. De får max en minut på sig att bestämma sig för en person. De kan gärna också fundera på varför de valde just den här personen (det kommer att underlätta nästa steg). Efter detta får de följande uppgift:

Skärmavbild 2015-03-30 kl. 19.56.08

Här tycker jag att just tidsbegränsningen skapar en effektivitet och intensitet i klassrummet och de flesta ”går igång” på detta. Utan vidare diskussion får de sedan nästa uppdrag:

Skärmavbild 2015-03-30 kl. 22.04.07

Olika typer av frågor

Syftet med denna uppgift, förutom att väcka ett initialt intresse, är att uppmärksamma eleverna på att det finns olika typer av frågor. Astrid Roe, författare till Läsdidaktik – efter den första läsinlärningen, betonar att lärare i alla tider har använt sig av frågor på texter men att dessa ofta ställs för att komma åt ämneskunskap, snarare än läsförståelse. Som lärare är det viktigt att, uttrycker Roe, vara medveten om vad olika frågor och uppgifter mäter. Vad tränar frågorna eleverna i? Hitta faktaupplysningar? Göra jämförelser? Dra slutsatser? Koppla till egna erfarenheter? Göra inferenser? Roe lyfter fram följande (s. 201):

Skärmavbild 2015-03-30 kl. 20.04.35

En viktig poäng här att det är bra om eleverna också är medvetna om ovanstående! Först då kan de ju fullt ut utveckla sin läskompetens, och ta ansvar för sin egen läsning. När vi har kommit så här långt in i lektionen berättar jag för eleverna att de ska få vara med och skapa frågor till vårt kommande litteraturseminarium, och att vi ska tänka aktivt på vilka typer av frågor vi ställer. De tränas i detta genom att diskutera följande:

Skärmavbild 2015-03-30 kl. 20.26.32Skärmavbild 2015-03-30 kl. 20.26.23

Eleverna får först skriva ner sina egna tankar kring dessa två frågor i sina digitala portföljer, för att sedan diskutera i grupper om fyra personer. Syftet med detta delmoment är att eleverna ska tränas i att se sitt eget ansvar i utvecklingen till läskompetens. Att samtala om strategin att ställa frågor, och därmed fördjupa förståelsen för vad det innebär att läsa en text, är utvecklande.

Efter detta är eleverna redo att börja skriva frågor till vårt kommande litteraturseminarium – som alltså är det tillfälle då vi diskuterar romanen i sin helhet. Ofta föregås detta av flera boksamtal på lektionstid under läsningens gång också. Det är viktigt att betona att den här lektionen då vi skapar frågor är en del i ett större lektionssammanhang där vi arbetar med romanen på många olika sätt. De får även en retorikuppgift i samband med läsningen, till exempel.

Här är uppgiftsinstruktionen som eleverna får när de ska skapa frågor.

Den här uppgiften har jag utformat lite som en ”mall” så att den kan användas med olika klasser och vid olika tillfällen. Som lärare kan jag styra vilka typer av frågor eleverna ska skapa med genom att ge kompletterande information vid sidan om (på tavlan, muntligt eller i lektionsanteckningarna). Detta kan jag göra om jag vill att eleverna inriktar sig på något speciellt som till exempel en karaktär, kopplingen till samtiden eller miljöbeskrivningarna. Jag kan också byta ut exempelfrågorna beroende på klass. Just den här klassen läste Dvärgen i höstas så jag tyckte det passade med frågor om den romanen.

Jag får ofta frågan om det går bra att använda de uppgifter jag delar, och det gör det självklart (bara roligt!) så länge du källhänvisar till mig. I utformningen av den här uppgiften har jag även använt Toura Hägnestens inlägg ”På, mellan och bortom raderna”, och i viss utsträckning Marie Trapps Läsförståelsestrategier i praktiken.

Att utveckla och inte bara mäta – då blir undervisningen formativ

Om vi tränar eleverna i att se vilka typer av frågor som finns, och vilka förmågor som behövs för att svara på frågorna, kan läsförståelseundervisningen bli formativ. Med detta som utgångspunkt har jag till exempel använt Skolverkets exempel på provuppgifter och bedömningsexempel i läsförståelse formativt i undervisningen. Det viktiga är då att uppmärksamma eleverna på vilka olika typer av frågor som ställs och hur de förväntas svara. Detta gjorde jag med berörda klass redan i årskurs ett och elevernas förståelse för läsningen och frågorna blir betydligt bättre än om man enbart använder testet för att mäta elevernas läsförståelse. Genom att använda provuppgifterna som underlag för diskussion av läsförståelseprocesser, och jämföra och diskutera olika elevers svar tillsammans, och sedan låta dem skriva svar på liknande frågor igen för att få till stånd en utveckling, blir undervisningen formativ. Att enbart använda testet för att mäta ger mig visserligen ett underlag, och eleven en förförståelse för provtypen, men säger eleven inte mycket om vilka strategier som behövs för att utvecklas. Barbro Westlund sa på en av de föreläsningar jag deltog på att ”man går inte ner i vikt för att man ställer sig på vågen flera gånger per vecka” för att uttrycka just detta. Klockren jämförelse, tycker jag!

Att formulera frågor

Ibland kommer eleverna igång väldigt bra med att skapa frågor och ibland kan det vara värdefullt att under arbetets gång även ta sig an följande:

Skärmavbild 2015-03-30 kl. 20.29.57Skärmavbild 2015-03-30 kl. 20.30.07

Här kan eleverna utgå från de frågor de skrev till sin idol, och med fördel sitta i något större grupper om kanske fyra personer, för att få ihop så många förslag på frågor som möjligt. För att arbetet inte här ska bli för mekaniskt låter jag elevernas intresse för olika aspekter av romanen styra en hel del.

Här är presentationen med alla diskussionsfrågor om du också vill prova detta lektionsupplägg.

Att låta elever skapa frågorna

Astrid Roe menar att…

”Frågor som sporrar elevernas nyfikenhet och engagemang tvingar dem att reflektera mer över vad de läser. Detsamma gäller frågor som fokuserar på vad texten egentligen kommunicerar och där eleverna medverkar till att utveckla kriterier för vad det innebär att ha förstått texten bra. Sådana frågor gör att de läser mer koncentrerat och engagerat och får en bättre förståelse för innehållet”. (s. 202).

Ur detta perspektiv finns det alltså också en poäng i att låta eleverna vara med och skapa frågorna. För att detta ska bli lyckat tycker jag personligen att förarbetet med uppgifterna och diskussionerna ovan är viktiga. Det sista jag gör innan eleverna sätter igång att skapa frågor är att repetera vad som skiljer faktatexterna från de skönlitterära texterna. Här behöver ju inte varenda detalj tas upp, utan det som är centralt just nu. Det kan vara bra att betona att den skönlitterära texten innehåller element där det krävs tolkning för att texten ska förstås på ett djupare plan, samt att språket kan innehålla språkliga bilder som kan vara intressanta att diskutera.

Roe skriver vidare: ”Att ställa bra frågor är en lässtrategi som eleverna själva ska utöva. Något av de första de då måste lära sig är vilka frågor som är relevanta i vilka situationer. Läraren kan till exempel förklara att det finns många anledningar att ställa frågor, till exempel för att få information, för att förstå vad texten egentligen handlar om” (s. 120).

Min upplevelse är att eleverna också blir engagerade när de får lyfta det de fastnar för eller undrar över i romanen. Tanken med vårt arbete med litteratur är ju inte enbart att arbeta med lässtrategier utan faktiskt att eleverna ska utvecklas som människor. I Skolverkets beskrivning av ämnet svenska står det att eleverna ”ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv.” Eleverna måste på något sätt knyta an till romanen och här tror jag att deras delaktighet är viktig för engagemanget.

Samtidigt tycker jag att arbetet med lässtrategier och skönlitteraturen hänger ihop. I sin bok Språk i alla ämnen beskriver Hanna Stehagen det så här: ”Läsförståelse innebär någonting mycket mer komplext än att kunna läsa. Det handlar om att förstå, kunna reflektera över, resonera kring och ta till sig innehållet i olika typer av texter för att utveckla nya insikter och kunskap”. (Språk i alla ämnen, s. 41)

I början av inlägget skrev jag om Reciprocal teaching och inom detta multistrategiprogram betonas det att ”det främst är eleverna som ska lära sig att ställa frågor som utmanar tankarna; det är inte läraren som ska ställa frågor som kontrollerar läsförståelsen” (Att bedöma läsförståelse, s. 48). Detta, menar Westlund, styrks även av andra läsforskare.

Ytterligare ett stöd för läraren kan här vara Astrid Roes beskrivning av olika frågetyper, som finns tydligt beskrivna på s. 120-121 i hennes bok:

Skärmavbild 2015-03-31 kl. 20.13.08

Återkoppling till mig

I Språk i alla ämnen skriver Hanna Stehagen:

”Att låta eleverna jobba med egna frågeställningar övar dem i att skilja viktigt från oviktigt i texten. Tack vare frågorna blir elevernas kognitiva nivå synlig vad gäller deras bearbetning av informationen. Har eleven förstått texten? Kan eleven tillämpa sin kunskap från texten på andra områden eller i andra situationer? Kan eleverna hitta de bärande tankarna och idéerna i texten? Kan eleven utvärdera dem?” (s. 45).

Skärmavbild 2015-03-31 kl. 17.19.33Det är precis detta jag upplever när jag arbetar på detta sätt. Det handlar inte bara om att eleverna ska skapa frågor, utan via arbetet får jag också syn på var de olika eleverna befinner sig i sitt lärande just nu. Handlar det om att eleven har svårt att formulera frågor, eller svårt att ta till sig texten? Jag och eleverna själva får syn på vilka styrkor de besitter och vad vi behöver träna mer på.

Vad har Carol Dweck och growth mindset med saken att göra? 

Om eleverna väljer böcker själva, har jag märkt att de ganska ofta väljer romaner som är precis det de alltid brukar läsa annars, både till innehåll och form. De väljer ofta romaner som är ganska enkla. Detta blir i längden inte så utmanande eller utvecklande för varken sättet att läsa eller det som ovan uttrycks i beskrivningen av syftet med ämnet svenska. Därför tror jag att det finns en stor poäng med att jag som lärare ibland väljer romaner med omtanke och noggrannhet. Jag upplever också att eleverna tenderar att ha en inbyggd bild av sig själva som ”läsare” elller ”icke läsare” och detta är en fixed mindset-uppfattning om sig själv, anser jag. Alla elever behöver få en chans att utveckla sina lässtrategier för att lyckas i skolan.

Om du inte ännu är bekant med Carol Dweck så har jag en kategori med just hennes namn som du kan klicka dig vidare inom. Här är också ett youtube-klipp som beskriver skillnaden mellan fixed och growth mindset:

Stort tack för att du läste. Dela gärna inlägget vidare med dina kollegor så att vi kan hjälpas åt att sprida diskussionen kring läsning och läsförståelse i svensk skola idag!

Ha en fin dag!

Åsa Edenfeldt

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

7 thoughts on “Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset

  1. Superbra text om vikten av att ställa frågor på flera nivåer och använda som en del av det strategibygge som alla elever behöver! Det här blir automatiskt ett inkluderande förhållningssätt. Vi behöver tala mycket mer om formativ bedömning och vad det egentligen innebär. Just nu finns en tendens att just använda begreppet för att ”mäta mer” eller iallafall oftare. Det gör ingen klokare om man inte vet man ska göra med informationen man får i mätningen.

    Roligt Åsa att vi kan samarbeta om dessa viktiga frågor. Bloggar som denna bidrar till att göra våra elever mer förberedda för framtiden. Det finns ju forskning som beskriver hur man bör göra, det är bara att läsa på och diskutera och tillämpa som du gör!

  2. Närf mina elever använder svenska ord vid engelskundervisning blir de rättade. När lärare i svenska använder engelska ord vid svenskundervisning har de kanske inte orkat …. Eller är det bristande kunskaper?

  3. Hej hej! Du får gärna förtydliga lite hur du menar. Är det ”growth mindset” du tänker på eller något annat? I så fall är det för att jag inte stött på någon bra svensk formulering, vet du? Det irriterar mig att skriva den på engelska så jag det vore toppen i så fall. Jag tror säkert att det finns en i hennes bok från Natur och kultur. Hälsningar Åsa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s