Vi förbereder oss för att skriva PM i kursen Svenska 3

Att undervisa i att skriva PM

Snart är det dags för mina treor att skriva sina första PM i kursen Svenska 3. I detta inlägg tänkte jag dela med mig av en förberedelselektion som i all sin enkelhet blev lyckad och som eleverna tyckte var lärorik! Att undervisa i PM-skrivande är inte alltid det enklaste. Kursen i sig är minst sagt utmanande och att skriva utredande texter på en vetenskaplig nivå är inget som man lär sig från en dag till en annan. Progressionen genom gymnasiesvenskans tre år är central för att eleverna i årskurs 3 ska vara mogna för att anamma det vetenskapliga förhållningssättet. Som lärare får jag ständigt reflektera över hur jag kan inspirera eleverna till att vilja anstränga sig för att utveckla sitt skrivande. Jag tror att det är viktigt att eleverna förstår vad det är som förväntas av dem och att undervisningen innehåller övningar som engagerar alla och syftar till att träna på strukturen och språket i ett PM. Utöver detta anser jag att ett nära samarbete mellan svensklärarna på skolan är en viktig framgångsfaktor.

I mina treor har vi arbetat med språkhistoria i tre veckor och det är också inom detta område som de ska skriva sina PM. Tanken är att de ska få utreda frågeställningen ”Hur har det svenska skriftspråket förändrats historiskt?”. I uppgiften ingår att välja ut och skriva om tre viktiga händelser/personer/texter som har influerat svenska språkets utveckling och redogöra för varför och på vilket sätt dessa har utvecklat språket. Eleverna kommer alltså att referera och citera ur olika källor, bland annat de texter som jag har skrivit om tidigare i september (”Vad är svenska?” och artikeln om språkhistoria på NE) men även de texter som vi arbetade med på den här förberedelselektionen.

PM-instruktionen ska jag inte ta åt mig äran för utan det är min proffsiga kollega Jenny Bergman som förra året utformade en uppgift som jag sedan har utgått ifrån. När vi hade vårt avslutande utvärderingsmöte i ämnesgruppen i våras kom vi fram till att denna uppgift fungerade mycket bra som inledande PM i kursen. Jag, som arbetade med språkhistoria senare under terminen, har tänkt om inför detta läsår.

Skärmavbild 2015-09-23 kl. 14.57.27

Förberedelselektionen

Den här lektionen använde jag mig av följande textmaterial:

Som läxa till den här lektionen hade eleverna fått i uppgift att läsa en lite svårare text på egen hand. På föregående lektion hade jag nämligen slumpvis fördelat Strindberg-texten och Gustav Vasa-texten i klassen så att hälften av eleverna fick den ena texten i läxa och andra hälften den andra texten. Elevernas läxa var att läsa texten noga, gärna flera gånger, tills de förstod vad den handlade om. I övrigt gav jag inga speciella riktlinjer för hur läsningen skulle gå till utan tanken var att de skulle få prova sig fram och använda de strategier de behärskade. För några lektioner sedan arbetade vi dock med strategier för textläsning i kursen Svenska 3 (läs gärna mer här) så detta kunde de luta sig mot.

Förberedelser kring innehållet

Förberedelselektionen inleddes med en kortare enskild reflektion – en uppföljning på läxan. I sina digitala portföljer fick de skriva kring följande frågor:

  • Du hade i läxa att läsa en text. Vad handlar den om?
  • Hur har du gått tillväga när du har läst?
  • Finns det några oklarheter i texten som du inte har kunnat reda ut?

Skärmavbild 2015-09-18 kl. 16.02.25Jag tycker inte att det är så dumt att inleda mina långa lektionspass med en kort, enskild reflektion – det blir ett lugnt sätt att starta lektionen på och eleverna får samla sina tankar och bli fokuserade. Eleverna blir koncentrerade på det vi ska göra, vilket bäddar för god arbetsro.

Efter ungefär tio minuter delade jag in eleverna i diskussionsgrupper (fyra till fem personer i varje grupp, där alla hade läst samma text) och i dessa grupper fick de arbeta vidare med texten på djupet. Det blev alltså några ”Gustav Vasa-grupper” och några ”August Strindberg-grupper”.

I dessa grupper fick eleverna i uppgift att gå igenom ett stycke i taget och sammanfatta stycket med nyckelord eller en kort anteckning. Sedan skulle de tillsammans svara på frågan: Vad handlar texten om? Detta blev en avstämning för eleverna som kunde kontrollera sin förståelse av det lästa med varandra. Alla i gruppen skulle läsa och delta aktivt genom att skriva i marginalen på sitt papper eller anteckna digitalt i google drive. Eleverna hade själva fått välja om de ville närläsa på papper eller skärm när de gjorde läxan hemma, vilket gjorde att vissa satt med en utskriven text framför sig och andra hade datorn.

Skärmavbild 2015-09-18 kl. 16.02.37

Nästa steg blev att skapa nya grupper – denna gång skulle de vara två och två och tillsammans med någon som hade läst den andra texten. I dessa par skulle de redogöra för varandra vad texterna handlade om. Tanken med denna uppgift var att träna referatteknik muntligt. De fick formulera innehållet med egna ord, lyfta fram vem som säger vad i texten samt välja ut ett centralt citat. De övade på att sammanfatta och göra en syntes av det lästa. Samtidigt fick de också ta del av ett referat av den andra texten vilket förhoppningsvis skulle underlätta läsningen av den texten senare. Att på ett skickligt sätt sammanfatta en text är svårt, speciellt om innehållet är avancerat, och att träna på detta både muntligt och skriftligt, i olika konstellationer, tror jag är nyttigt.

Skärmavbild 2015-09-18 kl. 16.04.20

Ovan: Marissa och Danier sammanfattar sina lästa texter för varandra.

Skärmavbild 2015-09-18 kl. 16.05.03

Ovan: Lina går igenom sin text och Fanny lyssnar.

Förberedelser kring texttypen PM

När eleverna ska bekanta sig med en ny texttyp, som i det här fallet, finns det få saker som tydliggör så mycket som textexempel, tycker jag. Dylan Wiliam (Att följa lärande, 2014) menar att en av fem nyckelstrategier för läraren handlar om att klargöra vad som är god kvalitet och varför. Vad är målet med undervisningen och vad behöver eleverna uppnå för att lyckas i sitt lärande? Att använda textexempel kan vara ett sätt att lyckas med detta.

Nu när eleverna snart ska skriva sitt första PM ville jag därför visa upp flera olika exempel på just texttypen PM. Jag hade tagit med mig ett gott exempel på hur ett lyckat PM kan se ut, men även ett PM i behov av bearbetning. På den resterande delen av lektionen varvade jag min genomgång kring PM-skrivande med att vi tillsammans analyserade textexempel. De textexempel som jag använde mig av är sådana jag har fått tillstånd av tidigare elever att låna i undervisningssyfte.

Här är en enkel presentation som jag baserade min genomgång på. I denna delade version har jag dock tagit bort mina textexempel eftersom jag inte har frågat eleverna om jag får publicera deras texter på bloggen. Om du däremot vill använda presentationen kan du ju komplettera med egna exempel. Jag började med att gå igenom sida 1-7 i presentationen, som innehåller följande delar:

  • Vad är ett PM?
  • Vad är syftet med ett PM?
  • Hur struktureras ett PM?
  • Hur ser en typisk PM-instruktion ut? (Jag använde Skolverkets material).
  • Vilka språkliga krav ställs i ett PM?

Under genomgången fick eleverna anteckna i sina portföljer i google drive. Direkt därefter fick de följande uppgift:

Tänk dig följande scenario: Du är lärare i svenska på en gymnasieskola i norra Stockholm. Nästa vecka ska eleverna i årskurs 3 skriva sina första PM! Nedanstående mejl dimper ner i din inkorg:

Hej ärade lärare!

Jag missade vår svensklektion och har därför inte förstått vad ett PM är och vet inte heller hur man skriver ett sådant eller vad man behöver lära sig för att klara av det. Kan du förklara? Tack på förhand!

/Sara Skrivkramp

Skriv brevet till Sara och svara så utförligt du kan. Ta hjälp av den gemensamma genomgången!

Eleverna fick skriva i drygt tio minuter i sina portföljer och därefter diskutera sina brev och innehållet i dem med bänkgrannen. Min tanke med denna övning var att de direkt skulle få omsätta det de (förhoppningsvis :-)) lärt sig under genomgången och ”kolla av” sina egna kunskaper genom att jämföra sina svar med kompisen bredvid.

Efter den här övningen var det dags att börja analysera textexempel. I följande del av lektionen växlade jag mellan att använda den välskrivna texten (Exempel-PM 1) och texten i behov av bearbetning (Exempel-PM 2). Vi började med exempel-PM 1, som eleverna fick tillgång till i sin helhet och som jag hade skrivit ut och delat ut. Jag läste inledningen högt. Eleverna fick sedan två och två gå igenom vad inledningen innehöll och checka av mot det de hade lärt sig om inledningar i denna texttyp. Vi kunde konstatera att inledningen introducerade ämnet, innehöll en tydlig frågeställning och motsvarade kraven för inledningar.

Därefter tog jag fram sida 8 i presentationen. Här hade jag klistrat in inledningen i exempel-PM 2. Vi läste och eleverna fick diskutera: Vilka styrkor och svagheter fanns med denna inledning? Vi kunde dra slutsatsen att texten hade vissa förtjänster men att en tydlig frågeställning saknades och att språket var alldeles för målande för texttypen. Vi kunde titta på vilka ordklasser eleven hade använt – många verb och adjektiv. Sedan gick vi tillbaka och jämförde med inledningen i exempel-PM 1 och kunde konstatera att denna text innehöll betydligt fler substantiv. Jag fick ett tillfälle att repetera nominaliseringar vilket vi hade tränat på i årskurs 2.

Därefter läste jag det andra stycket i exempel-PM 1 (första stycket i den utredande delen) högt för eleverna och de fick återigen i par diskutera hur denna del fungerade. Jag bad dem att titta på stycket mening för mening och se om innehållet följde en logisk struktur. Vi kunde tydligt se att denna del var väldigt klar och hade god textbindning. Vi studerade kärnmeningen och hur eleven använde sig av förtydliganden, exemplifieringar, referat och citat. Eleverna fick läsa igenom resterande stycken i texten och vi kikade extra noga på avslutningen som ett tydligt exempel på hur en sådan kan se ut. Efter det visade jag upp en avslutning (s 11 i presentationen) som fungerade mindre bra. Eleverna fick peka på styrkor och svagheter i denna avslutning och skriva förslag på hur texten skulle kunna förbättras. Därefter jämförde vi med avslutningen ur det lyckade exemplet.

Referatmarkörer och sambandsord

När vi hade läst och diskuterat hela den utskrivna texten (exempel-PM 1) fick eleverna i uppgift att gå igenom texten på nytt och ringa in alla referatmarkörer de hittade och stryka under alla sambandsord. Tanken med denna övning var att eleverna skulle bli påminda om hur sambandsorden fungerar som logiska skyltar i texten. Vi kunde se att exempel-PM 1 innehöll rikligt med både sambandsord och referatmarkörer. Som läsare upplever man texten som klar och saklig. Det är hela tiden tydligt vem som säger vad. I exempel-PM 2, å andra sidan, blir man som läsare förvirrad, det är luddigt vem som säger vad och man tvingas läsa om och undra. Utifrån detta kunde vi prata vidare lite mer om vetenskaplighet i språket. Vi såg också att skribenten hade varierat sina sambandsord och referatmarkörer på ett skickligt sätt.

Det här lektionspasset var två timmar och fyrtiofem minuter långt (minus raster) och vi hann med en hel del, tycker jag. I slutet av passet fick eleverna skriva några rader kring lektionens olika delar och förklara vilken del av lektionen de lärde sig mest på och varför. De fick också skriva hur det kändes inför nästa veckas skrivlektion och beskriva hur de skulle förbereda sig hemma. Dessa reflektioner läste jag igenom efter passet och på så sätt fick jag viktig information om hur lektionen hade upplevts och om det är något jag kan tänka på i undervisningen framöver.

Nästa vecka ska eleverna alltså få skriva sina PM på lektionstid. Därefter kommer vi ha ett bearbetningspass där vi tillsammans tittar på olika aspekter av det vetenskapliga språket, gör konkreta språkövningar och process-skriver.

Skärmavbild 2015-09-18 kl. 16.03.52  Max och Anton letar sambandsord och referatmarkörer.

Skärmavbild 2015-09-18 kl. 16.00.12Jessica förklarar för Johanna vad ”Strindberg tog in verkligheten i språket” handlar om.

Åsa Edenfeldt

PS! Nu finns Strategier för lärande på Instagram. Följ mig gärna där för glimtar ur undervisningen, försteläraruppdraget och skolvardagen! (strategierforlarande)

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

8 thoughts on “Vi förbereder oss för att skriva PM i kursen Svenska 3

  1. Fantastiskt! Underbart! Så jäkla bra, rent ut sagt! Tusen tack för att du delar med mig. Jag är relativt nyexad och ska för första gången ha Sva3-kursen. Detta var precis vad jag behövde.

    Mvh
    Emelie

  2. Underbart! Jag är en elev som går i SVA3 och ska snart skriva ett PM utan att få veta mycket om det men tack vore din inlägg har jag fått lära mig en hel del om det som kommer stötta mig under mitt arbete. Det skulle vora bra om du kan länka de två om exempel som du har pratat om så att jag kan också jämföra med. Vilken bra jobb du har gjort! Tack!
    Med vänlig hälsning,
    Mai

  3. Var är exempel-PM 1 och exempel-PM 2 ?
    Utan exempel blir det som att lära ut sparka boll med papper och penna.

    1. Hur menar du, Jan? För dig eller för eleverna?

      Jag skriver: ”Nu när eleverna snart ska skriva sitt första PM ville jag därför visa upp flera olika exempel på just texttypen PM. Jag hade tagit med mig ett gott exempel på hur ett lyckat PM kan se ut, men även ett PM i behov av bearbetning. På den resterande delen av lektionen varvade jag min genomgång kring PM-skrivande med att vi tillsammans analyserade textexempel. De textexempel som jag använde mig av är sådana jag har fått tillstånd av tidigare elever att låna i undervisningssyfte” och ”Efter den här övningen var det dags att börja analysera textexempel. I följande del av lektionen växlade jag mellan att använda den välskrivna texten (Exempel-PM 1) och texten i behov av bearbetning (Exempel-PM 2). Vi började med exempel-PM 1…”

      Det var alltså elevers texter som användes anonymt tillsammans med eleverna i denna klass och just dessa har jag inte tillstånd att dela här på bloggen men om du gillar upplägget kan du ju hitta/skriva egna sådana.

      Åsa

  4. Hej Åsa,
    jag har jobbat som lärare i 20 år och har blivit väldigt inspirerad av din blogg. Stort tack! Jag har också läst din bok med stor behållning och ser fram emot att du kommer och föreläser för oss till våren.
    //Marie Svärd
    Bäckängsgymnasiet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s