Samarbete i retorik och affärsjuridik

Kursen Retorik, 100 poäng, lämpar sig ypperligt för samarbeten och roliga upplägg eftersom innehållet på elevernas framställning inte är så styrt i denna kurs. Jag har tidigare skrivit om några lektionsexempel från just denna kurs här på bloggen (Anställningsintervju ”på riktigt” och Retorikkonsult för en dag). I det här inlägget tänkte jag berätta om ett lyckat samarbete som jag och min kollega Linda, lärare i kursen affärsjuridik, gjorde nu på slutet av vårterminen med treorna på ekonomiprogrammet (de som läser juridikinriktningen).

Samarbetet gick ut på att eleverna skulle skriva och framföra egna slutpläderingar i tvistemål. I retorikkursen och i Svenska 3 hade vi tidigare pratat om de tre huvudsakliga taltyperna så som de beskrevs av Aristoteles:

  • Politiska tal (genus deliberativum)
  • Juridiska tal (genus judiciale)
  • Ceremoniella tal (genus demonstrativum)

Eleverna hade redan framfört olika slags tal tidigare under retorikkursen och i Svenska 3 hade de även framfört juridiska tal, det vill säga tal som ofta hålls inför en domstol och som handlar om att anklaga eller försvara. Här är ett exempel på en sådan uppgift som vi har gjort olika varianter av utifrån olika romaner i Svenska 3.

Jag och Linda började med att introducera själva uppgiften för eleverna (här är den instruktion som vi använde oss av!) och därefter diskuterade vi och gick igenom följande frågeställningar för att eleverna skulle förstå ramarna för pläderingen.

  • Vad kännetecknar en slutplädering?
  • Vad är syftet med en sådan?
  • Vilka retoriska syften och metoder är användbara och varför?
  • Vilka slags källor är viktiga för att argumentationen ska bli hållbar?
  • Hur kan en slutplädering läggas upp?
  • Hur ser en rättegång i tvistemål ut (hur är huvudförhandlingen uppbyggd och vilka parter är involverade?)

Skärmavbild 2016-06-08 kl. 09.17.28.png

Eleverna blev indelade två och två och varje par fick ett påhittat fall att utgå ifrån (dessa hade Linda skrivit till eleverna). Eleverna blev antingen kärandens eller svarandens advokat och skulle förhålla sig till fallet utifrån detta perspektiv. Så här kunde ett fall se ut (alla par fick olika):

Skärmavbild 2016-06-08 kl. 12.26.00

Linda gjorde också ett ”facit” med punkter som vad viktiga att eleverna berörde i sina slutpläderingar. Dessa fick ju inte eleverna ta del av förstås, men underlättade hennes bedömning av framförandet:

Skärmavbild 2016-06-08 kl. 12.24.41

På de efterföljande lektionerna fick eleverna arbeta med att sätta sig in i målet, för att finna argument och rättskällor. Detta var ganska utmanande, men alla fall byggde på sådant som Linda och eleverna hade arbetat med tidigare i kursen. När de började skriva sina manus arbetade de utifrån premissen att en väl utförd slutplädering kan påverka domstolen i önskvärd riktning. Vi gjorde lite olika övningar tillsammans för att träna, exempelvis den här:

Skärmavbild 2016-06-08 kl. 09.26.35.png

Vi tittade även på olika exempel på mimik och kroppsspråk. Om man vill kan man i samband med detta låta eleverna träna på att efterlikna olika talare och diskutera effekten. Vi utgick bland annat ifrån dessa, som eleverna brukar tycka är tydliga och roliga:

Vi gick också igenom olika sätt att strukturera slutpläderingen. Jag rekommenderar boken Retorik & Juridik av Mikael Persson för er som undervisar i retorik på juridikinriktningen:

Skärmavbild 2016-06-08 kl. 09.50.59.pngTanken med slutpläderingsuppgiften var att eleverna skulle få använda sig av de kunskaper som de har inhämtat i båda kurserna för att relativt självständigt skapa en slutplädering. Det var också detta som blev ganska utmanande för dem, men samtidigt känns det viktigt att inte ge för mycket stöd i slutet av kursen. Jag vill att eleverna ska känna att de kan fatta egna retoriska beslut, utan att fråga om och detaljkolla varje liten del i arbetet. Framförallt vill jag att de, med stöd i retoriska syften, metoder och modeller, själva ska komma fram till svaren – om än i dialog med mig och Linda. För att nå dit behöver de förstås få många chanser att öva, både lite mer informellt och formellt, och få mycket respons och bekräftelse under kursens gång.

Eleverna fick också göra en emendatio-uppgift, som du hittar här. Den arbetade de med parallellt med slutpläderingen, för att träna sig på att fatta medvetna beslut i de olika delarna av partesmodellen. Använd gärna!

När det var dags för framföranden hade vi bjudit in klasser som läser juridikinriktningen i åk 1 och 2 som publik. Detta blev en liten extra utmaning för retorikgruppen så här i slutet av kursen. Många var mycket mer nervösa än vanligt men samtidigt blev det en bekräftelse efteråt att de vet att de klarar av att hålla tal inför en större, främmande publik och inte ”bara” klassen. Resultaten på talen blev jättebra!

Skärmavbild 2016-06-23 kl. 20.05.31

Åsa Edenfeldt

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s