”En författares försvar!” – Om arbetet med skönlitteraturen och samhället i kursen Svenska 2

Hej!

I det här inlägget tänkte jag berätta lite mer om hur jag arbetar med skönlitteraturen i kursen Svenska 2. Som flera av er redan vet skrev jag och Charlotta Aspelin en artikel i Svenskläraren som handlade om dramatik och dramatisering i gymnasiets svenskkurser. Du kan läsa hela artikeln, som heter ”Fördjupad förståelse med sitting drama”, här på Svensklärarföreningens hemsida. Stort tack för respons och ”gillanden”! Några av er som läste artikeln blev nyfikna och ville veta mer om upplägget och uppgifterna kring dramatiseringsövningarna som nämndes i artikeln. I det här inlägget tänkte jag berätta hur hela upplägget såg ut i en av klasserna. Vi täckte in följande (under många veckors tid):

Skärmavbild 2015-05-08 kl. 21.13.21

  • Epokerna romantiken, realismen och naturalismen
  • Författarna Goethe och Zola
  • Romanerna Den unge Werthers lidanden och Thérèse Raquin
  • Retorik (argumenterande tal)

Kanske är någon sugen på att prova något liknande nästa läsår? Det går jättebra att använda uppgiftsinstruktionerna och källhänvisa till mig.

Litteratur och retorik

Skärmavbild 2015-05-08 kl. 10.48.55I artikeln i Svenskläraren berättar jag under rubriken ”I Åsas klassrum” lite kort om en övning där vi i klassen dramatiserar utifrån författarens perspektiv (se urklipp till vänster). Den här uppgiften föll väldigt väl ut och eleverna i klass S2c var positiva till taluppgiften, som jag kallar ”En författares försvar”, och i efterhand var de väldigt imponerade av sina egna och klassens prestationer. Både jag och eleverna kunde se hur de utvecklades. Uppgiften blev i mina ögon ett bra sätt att arbeta med relationen mellan skönlitteraturen och samhällsutvecklingen och utvärdera elevernas förmåga att se samband mellan romanerna och idéströmningar i samhället. Jag blev också väldigt nöjd med elevernas retoriska utveckling under arbetet med detta uppdrag. Jag länkar till uppdragsinstruktionen längre ner och berättar om vi förberedde oss – men först lite om bakgrunden och uppstartsarbetet!

Den här klassen har fått två retoriska uppdrag tidigare i kursen så det här blev deras tredje tal. De har skrivit och framfört två utredande tal, ett om antika begrepp och ett om språksituationen i Norden. Båda dessa har involverat användandet av ett presentationstekniskt hjälpmedel och varit ganska lika varandra till utformningen. Innehållet har förstås skiljt sig åt, men i övrigt var förväntningarna på strukturen och språket i talsituationerna väldigt lika. Inför tal nummer två fokuserade vi extra mycket på memoria och publikkontakten, samt användningen av det presentationstekniska hjälpmedlet (läs gärna mer här).

Introduktion till epokerna

Klassen som jag har gjort det här med i vår har alltså, efter en introduktion av epokerna romantiken, realismen och naturalismen, och av författare och romaner, fått välja om de ska läsa Den unge Werthers lidanden eller Thérèse Raquin. Epokerna introducerade jag bland annat genom en kortföreläsning då eleverna fick anteckna under tiden, uppblandat med olika övningar, som exempelvis den här:

Jag delar upp eleverna i par och säger att halva klassen (en i varje par) ska blunda helt och hållet en stund. De andra ska få se ett konstverk under ungefär en minut och jag visar då en målning av den tyske romantikern Caspar David Friedrich (1774-1840). (Bilden är lånad från Wikipedia).

Skärmavbild 2015-05-08 kl. 16.31.36

Sedan stänger jag av projektorn och de som har sett bilden får beskriva den för sin klasskamrat som de sitter bredvid. De ska utgå ifrån följande frågor och de har cirka fem minuter på sig:

  • Vad föreställer konstverket?
  • Vilka känslor väcker konstverket?
  • Välj tre ord som beskriver konstverket?

Skärmavbild 2015-05-13 kl. 12.34.55I helklass får sedan de som har lyssnat återge svaret på frågorna – dels för att detta aktiverar alla och dels för att det blir en övning i att lyssna uppmärksamt och på ett rättvisande sätt återge vad någon annan har sagt med egna ord. Eftersom eleverna uppmärksammar olika saker när de betraktar målningen fokuserar de också på olika saker. Någon hade sett att mannen stod framför forsande vatten, någon annan framför stark dimma. Vad var det egentligen?! Nyfikenheten är väckt och eleverna blir sporrade att veta mer och granska verket lite mer noggrant. Detta blir också ett exempel på hur vi ibland drar förhastade slutsatser och att det därför kan vara bra att exempelvis titta eller läsa igen för att förstå verket på ett djupare plan.

Efter en stund tar jag fram bilden så att alla får se, och diskussionen fortsätter. Den blir dessutom ganska engagerande och spännande: Vem är mannen på bilden? (”Det ser ju ut som Strindberg!” konstaterar någon) Vad tänker han på? Varför står han vid klipporna? Vad känner han – fridfullt lugn eller ångestladdad oro? Vi samlar upp några av orden som eleverna valde i punkt nummer tre på tavlan (se bild på tavlan ovan). Utifrån detta kopplar jag elevernas egna tankar och slutsatser till romantiken som tidsperiod. Jag berättar om Goethe, Werther och Sturm und Drang. Därefter byter vi roller i paren och gör samma sak med realismen. Det finns ju självfallet mängder av bilder att välja mellan och den här gången föll valet på Stenbrytarna av Gustave Coubert (1849). (Bilden är lånad ifrån Lillholmsskolans Bildakademi).

Skärmavbild 2015-05-08 kl. 16.45.44

Skärmavbild 2015-05-13 kl. 12.36.14Eleverna blundar, tittar, beskriver och diskuterar utifrån detta konstverk på precis samma sätt fast med ombytta roller. Vi skriver upp deras ord på tavlan och kopplar detta till realismen, och så småningom även naturalismen. Eleverna får sedan jämföra konstverken och orden med varandra och på så sätt upptäcka det gemensamma och det särskiljande i de litterära epokerna. Eftersom vi arbetade med Upplysningen i höstas passar det även bra att blicka tillbaka och försöka se pendelrörelsen i litteraturhistorien. Jag tycker att det fungerar bra att introducera epoker på det här sättet, eftersom eleverna engageras och får komma fram till slutsatserna själva. Under läsningens gång kan vi sedan fördjupa kunskaperna och i takt med detta koppla samman romanens tema och budskap med samhälle och tidsanda.

Jag berättar om romanerna, karaktärerna och konflikterna och läser några valda delar högt. I något sammanhang visade jag även trailern till Young Goethe in Love för att förstärka och förtydliga:

Efter det får eleverna välja vilken av romanerna de vill läsa. När vi sätter igång med en roman brukar jag lägga lite tid på att eleverna verkligen ska komma in i romanen på lektionstid (läs gärna mer här om hur en sådan uppstartslektion av en roman kan se ut).

Läsläxor som följs upp och gemensam läsning i klassrummet

Under några veckor har eleverna läsläxor till varje lektion. Läsningen följs upp av gruppdiskussioner, lärarledda eller elevledda, eller fortsatt gemensam läsning i grupp. Hur dessa samtal ser ut skiljer sig lite åt, ibland får eleverna vara med och skapa frågor och ibland skapar jag uppgifter som jag tror kan engagera klassen ifråga. I klass S2c, vars upplägg jag i huvudsak berättar om här, inledde vi passen med en stunds bokdiskussion i grupper. Eleverna fick frågor i förväg som de kunde fundera på under läsningen. Om du är nyfiken på hur jag brukar arbeta med gemensam läsning i klassrummet kan du kika på nedanstående inlägg:

Om gemensam läsning av skönlitteratur i grupp, läskompetens och läsengagemang

Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning

Om lektionen tar vid på den sida där läsläxan slutar känner eleverna att det är värdefullt att läsa sidorna hemma för att hänga med. Jag har lärt mig att det är viktigt att inte ge för många sidor åt gången och att diskutera med eleverna hur man kan lägga upp sin läsning för att hinna med antalet sidor.

Introduktion till författarna

Eftersom den här romanläsningen ska mynna ut i ett litteraturseminarium och ett försvarstal är det viktigt att eleverna förstår vem som har skrivit romanen och varför. Jag har redan berättat om hur vi närläste förorden till romanen i detta inlägg. Här är det en stor fördel att göra närläsningen i mindre grupper så att alla får chans att tänka, reflektera och fråga högt. Jag tycker helt enkelt försvarstalen håller högre kvalitet om jag inte slarvar med detta steg! Utöver närläsningen av förordet får eleverna se Hej Litteraturen: Romantiken och Hej Litteraturen: Realismen som en fördjupning av epokerna.

Dags för retorik!

I takt med att läsningen av romanerna fortlöper växer också elevernas försvarstal fram. Instruktionen till taluppdraget får de nämligen ganska tidigt i läsningen, just för att de ska kunna ha detta i bakhuvudet under läsningen, men även för att vi arbetar med manusskrivandet på lektionstid. Som jag nämnde in inledningen till detta långa inlägg så har eleverna framfört två tal tidigare i kursen och inför varje tal fokuserar vi extra mycket vissa aspekter. Inför den här uppgiften la vi vårt retoriska fokus på elocutio (framförallt stilfigurerna), och actio (framförallt röstanvändningen). Eleverna har redan ett gemensamt delat dokument med stilfigurerna samlade, men de behövdes repeteras! Eftersom många i S2c gillar (förlåt, älskar) Twilight utgick jag ifrån det här talet:

Faktum är att jag använder just det här klippet i retorikkursen också ibland, just därför att talet är kort och intressant att diskutera språkligt.  Vi diskuterar vad vi lägger märke till och går sedan över till att fundera på vilka stilfigurer som kan lämpa sig i ett försvarstal, och varför. Syftet med det är att eleverna ska bli påminda om att olika stilfigurer har olika syften och kan fungera olika väl i olika sammanhang. Vi sammanställer på tavlan:

Skärmavbild 2015-05-08 kl. 10.39.59

Ett annat tal som jag flitigt använder i retorikkursen är Zack Wahls tal. I detta avseende valde jag att visa talet för att repetera diskussionen om hur man som talare kan använda ethos, pathos och logos för att nå ut med sitt budskap. Innan vi tittar på klippet repeterar vi begreppen, och eleverna får i uppgift att uppmärksamma hur Wahls går tillväga för att övertyga. Eleverna får skriva rubrikerna ethos, pathos och logos i sina digitala portföljer och anteckna stödord medan vi tittar. Efteråt får de dela med sig vad de har lagt märke till i mindre grupper, och till sist samlar vi upp tankarna i helklass.

Skärmavbild 2015-05-23 kl. 09.24.44Det sista jag gör inom ramen för retorikdelen av detta moment är att träna röstanvändningen, och då framförallt betoningar och pauser. Detta gjorde vi ganska nära inpå att eleverna skulle framföra sina försvarstal, kanske en vecka innan. I den här klassen använde vi oss av Skolverkets text om ämnet svenska (”Ämnets syfte”). Jag skrev ut delar av texten och varje person fick ansvara för ett stycke var. Allra först fick de stryka under vilka ord som de tyckte var nyckelord och därmed viktiga att betona. Därefter fick de fundera på var det kan passa att ta kortare och längre pauser. Vi diskuterade också vad man kan göra för att skapa variation med rösten. Därefter fick eleverna träna läsningen av ”sin” del både enskilt och i par (med respons) för att sedan i grupper om fem framföra en tydlig och elegant uppläsning av texten. Det går ju naturligtvis att välja vilken text som helst! Det viktiga är att eleverna blir påminda om att denna del av förberedelserna är viktiga när man ska framföra ett försvarstal. Jag ville också ge eleverna några strategier för hur man kan förbereda sig inför ett framförande.

Skärmavbild 2015-05-23 kl. 09.24.32

Efter det här var eleverna redo för att framföra sina tal inför publik, och det gjorde de veckan efter i halvklass. Om du också vill göra ett försvarstal i samband med romanläsning, kan du använda min instruktion nedan. Den går ju att göra om så den passar olika romaner.

Instruktion till argumenterande tal i Svenska 2: ”En författares försvar”

Tack för att du läste!

Åsa Edenfeldt

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

5 thoughts on “”En författares försvar!” – Om arbetet med skönlitteraturen och samhället i kursen Svenska 2

  1. Wow, imponerande! Det här ska jag definitivt ta med mig inför nästa läsår. Tusen tack för att du delar med dig!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s