Att lyckas med undervisningen i vetenskapligt skrivande – mina bästa tips!

Den 30 november förra året deltog jag som föreläsare på Lärarfortbildnings fördjupningsforum i vetenskapligt skrivande på gymnasiet tillsammans med Suzanne Parmenius Swärd (lektor i pedagogiskt arbete med inriktning svenska språket, Linköpings Universitet), Yvonne Hallesson (forskare vid Uppsala universitet) och Pia Visén (lektor och gymnasielärare i Ovanåkers kommun). Utbildningen riktade sig till gymnasielärare och hade specifikt fokus på kursen Svenska 3. Under dagen fokuserade vi på hur vi kan förbereda eleverna inför studier på universitetet, hur läsande kan ligga till grund för ett mer vetenskapligt skrivande och hur vi i klassrummet kan skapa engagerande lärmiljöer där eleverna känner att de kan och vill utvecklas.

Under den här konferensdagen, då jag mötte cirka 110 engagerade lärare i publiken, märkte jag att det finns ett enormt sug efter att diskutera och lära sig mer om dessa aspekter av Svenska 3 (och läs- och skrivundervisning med äldre elever i allmänhet). Samma sak har jag noterat här på bloggen – inlägg som berör just undervisning i vetenskapligt skrivande tillhör de mest lästa för tillfället och det är också något som jag får många frågor om av er läsare.

Kursen Svenska 3 är utmanande – inte bara för eleverna utan också för oss lärare. Hur ska vi arbeta för att på ett framgångsrikt sätt kunna utveckla elevernas förmåga att läsa och skriva med ett vetenskapligt förhållningssätt? Grunden till de förmågor inom läsande och skrivande som förväntas av eleverna behöver ju läggas redan i Svenska 1, så snabba quick-fix lösningar är det ofta inte tal om – även om det kan vara oerhört effektivt att börja i det lilla. Efter fortbildningsdagen den 30 november är det många som har hört av sig och önskar att jag skriver mer om detta – något jag verkligen vill försöka. Dessutom är det just i kursen Svenska 3 som jag undervisar i år, så detta är frågor som jag engagerar mig i och brottas med personligen varje vecka. I min tjänst har jag avsatt tid för både ämnesledarskap och förstelärartjänst, vilket ger mig utrymme att fortbilda mig på egen hand men också att skriva kring frågorna här på bloggen och planera arbetet i ämnesgruppen på min skola.

I det här inlägget tänkte jag sammanställa några av de tips och strategier som jag lyfte fram under de tre föreläsningar/workshops som jag höll den 30 november, men som också är viktiga för mig när jag planerar min egen undervisning. Inlägget riktar sig alltså till dig som vill utveckla din undervisning i vetenskapligt skrivande och kanske hitta nya sätt att arbeta och undervisa på! Vissa tips kräver ett gemensamt och långsiktigt arbete och andra är sådana som du kan börja med direkt i klassrummet. Vissa tips är mer generella förhållningssätt, medan andra är väldigt specifika och konkreta klassrumsaktiviteter. Tipsen presenteras utan inbördes ordning 🙂

Skärmavbild 2016-01-15 kl. 13.32.50

Tips 1: Börja ”smått”

Det kan vara nyttigt för både oss lärare och för eleverna att börja i det lilla. För det första tror jag att om man vill utveckla sin undervisning på ett effektivt sätt, kan det vara bra att inte sätta ribban för högt så att förändringsarbetet blir övermäktigt. Risken är då att man inte orkar med att göra någon förändring alls. Detta är något jag ofta lyfter i de utbildningar jag håller i: Vad är mest relevant för mig att börja med i mitt klassrum just nu? Kan jag välja en del det vetenskapliga skrivandet att konkret utveckla/förändra i klassrummet redan nästa vecka? Sedan kan man också fundera på vad man har för långsiktiga mål, och gärna dela dessa reflektioner med varandra i ämnesgruppen.

För det andra tror jag att det kan vara värdefullt att tillsammans med eleverna fokusera på begränsade aspekter av det vetenskapliga skrivandet och inte har för bråttom med de stora uppgifterna, som att till exempel skriva ett helt PM. Att istället arbeta språkutvecklande och stötta elevernas lärande, gärna med stöd i cirkelmodellen, skapar förutsättningar för alla elever att lyckas. Vi behöver inte angripa hela texttypen PM på en gång utan kan börja med de små delarna, som att träna styckestruktur och göra språklaborationer. Detta skriver jag mer om nedan. Om vi kan planera svenskkurserna så att progressionen blir tydlig i detta avseende har eleverna förhoppningsvis goda förkunskaper när det är dags för Svenska 3.

Tips 2: Jobba ”nära” språket

Med detta menar jag att vi ska arbeta aktivt med specifika aspekter av det vetenskapliga språket. I stället för att bara tala om för eleverna vad de ska göra (”försök skriva mer formellt”, ”ditt språk behöver bli mer vetenskapligt” eller ”variera dig mer”) behöver vi, tror jag, visa hur man gör och låta eleverna prova dessa språkliga aktiviteter – först med gemensamma övningsmeningar tillsammans med mig eller i grupp, sedan självständigt på sina egna texter.

De elever som jag nu har sista terminen i årskurs 3 har jag följt sedan deras första dag i gymnasiet. Vi har haft portföljer i alla tre svenskkurserna vilket innebär att alla deras texter och all respons finns samlat. Här finns också de konkreta språkövningar vi har gjort, vilket innebär att eleverna kan gå tillbaka och repetera. Jag märker att mina elever utvecklas genom att arbeta med språkliga övningar och portföljer. Vi pratar bara inte om vad vi ska göra utan vi tränar tillsammans i klassrummet.

För att språkövningarna ska bli effektiva behöver jag använda mig av den kunskap jag har om elevernas skrivande. Olika elever behöver naturligtvis träna på olika saker men ofta kan man urskilja vissa språkliga aktiviteter inom det vetenskapliga skrivandet som många behöver öva sig i. På min skola har vi lärare slagit våra hyfsat kloka huvuden ihop och försökt identifiera vanliga fallgropar i språket i de olika kurserna. Utifrån dessa har jag satt ihop konkreta språkövningar till mina klasser. Jag brukar ta ett tips då och då, ofta i samband med textbearbetning, och exakt vilka aspekter vi tränar på mest kan skilja sig från klass till klass. Det kan handla om övningar där eleverna får byta ut vaga ord mot mer specifika, lära sig laborera med olika slags meningsbyggnad eller utveckla textbindningen. Här och här är några exempel på inlägg där jag visar hur sådana här övningar kan gå till.

Skärmavbild 2016-01-15 kl. 14.18.46

Tips 3: Fokusera på språkhandlingen

Under Lärarfortbildnings fördjupningsforum var det flera av oss föreläsare som lyfte fram att det är viktigt att fokusera på just själva språkhandlingen – alltså det verb i uppgiftsformuleringen som signalerar hur eleverna ska skriva. Suzanne Parmenius Swärd betonade i sin föreläsning att själva texttypen PM inte säger något om språkhandlingarna i sig, det vill säga ordet ”PM” uttrycker ingen språklig hantering. Därför behöver vi lyfta fram dessa i våra instruktioner, precis som i instruktionerna till nationella proven där dessa är fetstilade:

Skärmavbild 2016-01-15 kl. 16.14.35

Skärmavbild 2016-01-15 kl. 16.14.42(Ovanstående exempel är hämtade härifrån).

Men för att få alla med på tåget tycker jag inte det räcker med att fetstila orden. Vi behöver diskutera vad de egentligen betyder och vilket språk som kan användas för att utföra språkhandlingen. Vad innebär det att jämföra och att dra en slutsats? Genom att visa textexempel och låta eleverna själva studera närmare hur andra skribenter gör, fördjupas deras förståelse. De kan till exempel få diskutera hur en viss artikelförfattare gör för dra en slutsats om ett ämne, eller titta närmare på hur ett begrepp förklaras i en akademiskt text. Eleverna behöver också få upp ögonen för att språkhandlingarna kan uttryckas speciella fraser:

Skärmavbild 2016-01-15 kl. 14.22.05.png

I boken Akademiskt läsande och skrivande av Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg, som jag har tipsat om tidigare, finns många bra övningar och exempel kring just detta. Författarna behandlar bland annat verbet beskriva, vilket ofta används synonymt med verbet redogöra:

”Det är vanligt att man i beskrivande och redogörande textavsnitt återger händelser och förlopp i dåtid (preteritum), men även nutid (presens) kan förekomma. Exempel på vanliga verb i beskrivande texter är finns, har, är, består av, visar, blir, utgör.” (s. 96).

I samband med detta ger författarna också exempel på användbara fraser för att beskriva och redogöra:

  • ”En konsekvens blev…”
  • ”Som en reaktion på…”
  • ”…vilket visade sig…därmed kom…”
  • ”En av de främsta företrädarna inom…”
  • ”X är till exempel inte… utan snarare…”

(s. 96).

Utöver detta går de in på språkhandlingarna argumentera, diskutera och resonera, motivera och värdera, analysera, tolka och dra slutsatserHär har jag skrivit mer om hur vi i höstas arbetade med att synliggöra och öva på språkhandlingar i mina treor.

Tips 4: Arbeta med styckestruktur

I Svenska 1 brukar jag lägga fokus på att eleverna ska lära sig att behärska korrekt styckeindelning (om de inte redan kan det) och börja använda sambandsord. I Svenska 2 känns det angeläget att prata ytterligare om kärnmeningar och hur ett stycke är uppbyggt. De får också träna på att skriva logiskt uppbyggda stycken med hjälp av skrivmallar (till en början). Även här tror jag alltså att det är viktigt att inte stanna vid att beskriva styckets struktur utan också låta eleverna träna aktivt. Detta är ett exempel på vad jag skrev om under ”tips 1” – nämligen att börja med de små delarna. Om eleverna behärskar styckets struktur blir det lättare att skriva ett helt PM. Här och här finns inlägg om arbetet med text- och styckestrukturer.

Skärmavbild 2016-01-15 kl. 14.14.10

Följande tydliga exempel är från Suzanne Parmenius Swärds föreläsning:

Skärmavbild 2016-01-15 kl. 17.41.04

Tips 5: Läs gemensamt och synliggör goda lässtrategier

Den här bloggen handlar i stor utsträckning om läsundervisning och startades till en början i och med att jag förändrade min läsundervisning i grunden, något som jag bland annat har skrivit om här, här, här, här och här. I detta avseende ser min undervisning helt annorlunda ut än för fem år sedan. Idag börjar jag redan i årskurs 1 med att arbeta formativt även med läsförståelsen och inkludera alla elever genom att synliggöra och använda goda lässtrategier i klassrummet.

Läsningen har helt enkelt fått ta större utrymme, och detta gäller framförallt faktatexterna som ofta kan skapa hinder i läsningen. Att samtala om hur en text kan läsas och visa vad det innebär att läsa aktivt, är viktiga inslag i undervisningen numera. I grunden lutar jag mig mot de fyra strategierna i reciprok undervisning: att förutspå, reda ut, ställa frågor och sammanfatta, men naturligtvis finns det även andra. Att utveckla elevernas digitala läsförståelse har också varit en målsättning.

Skärmavbild 2016-01-15 kl. 14.10.09

Läsande och skrivande är sammanflätade aktiviter och om alla elever inkluderas i arbetet med lässtrategier kommer det att gynna deras skrivande också. I bloggens kategorier hittar du fler blogginlägg om läsundervisning.

Tips 6: Arbeta språkutvecklande – på hela skolan

Det ska hända otroligt mycket med elevernas skrivande under gymnasietiden. Följande sammanställning ur Bedömning av elevtext av Anne Palmér och Eva Östlund-Stjärnegård  (Natur och Kultur) förtydligar detta:

Skärmavbild 2016-01-15 kl. 13.38.05.png

I gymnasiets svenskkurser ska eleverna alltmer gå ifrån de berättande och beskrivande texttyperna och mot de diskursiva texttyperna (dock ingår ju ofta språkhandlingen att beskriva i sådana). På gymnasiet möter de kanske också nya ämnen som psykologi, filosofi, juridik och retorik och behöver därför anamma ämnenas specifika språk. Samtidigt blir texterna i samhällskunskap och historia allt mer utmanande. Genom att arbeta språkutvecklande kan vi stötta eleverna i att lära sig skolspråket i respektive ämne. Att skriva vetenskapligt ställer stora krav på läs- och skrivförmågan och om alla lärare arbetar för att stötta elevernas språkutveckling vänjer de sig redan i årskurs 1 vid att skolspråket är något annat än det personliga språket. (Här har jag skrivit om hur jag har lagt upp de språkutvecklande utbildningarna på min skola och här har lärare fått skriva gästinlägg om hur de har inlett och vidareutvecklat arbetet i sina respektive ämnen).

Tips 7: Sträva efter en dela-kultur

Som lärare tycker jag det är fascinerande och stimulerande att tänka på vilken stor roll min undervisning spelar. Just lektionen är den viktigaste resursen och mitt sätt att undervisa påverkar naturligtvis elevernas resultat. Detta är för mig en drivkraft att hela tiden utvärdera och förfina. Samtidigt så tror tror jag att det vi på min skola kallar för en dela-kultur är oerhört viktigt. För mig är min ämnesgrupp (med tolv svensklärare) central. Genom att fortbilda oss tillsammans varje läsår, arbeta ”nära varandra” både genom regelbundna möten (på fasta mötestider) och i planerings-, uppgifts- och bedömningsarbetet kan vi utveckla undervisningen tillsammans.

Det konkreta förändringsarbetet underlättas också av att vi delar med oss till varandra: Om alla lärare gör varsin flippfilm inom ett område inom svenska, eller varsin språkutvecklande övning inom vetenskapligt skrivande – och vi sedan delar dessa med varandra, sparar vi tid och får tips på nya infallsvinklar. Om vi arbetar på detta sätt kontinuerligt har vi snart en bank av material. I slutet av läsåret reflekterar vi tillsammans kring vad som har fungerat bra och vad vi behöver utveckla. Men för att ämnesgruppen ska få en chans att arbeta nära tillsammans behövs tid för gemensamma möten avsättas. Detta behövs kanske styras från ledningsnivå och att ha en skolledning som stöttar läs- och skrivutveckling är en förutsättning.

Den externa dela-kulturen är också viktig – kanske ännu viktigare för de som inte har en ämnesgrupp på skolan att luta sig mot. Jag får mycket inspiration från bloggar, twitter och ämnes- och bedömningsgrupper på facebook. Dessutom har jag genom dessa hittat ”nya” kollegor i landet som jag har ett enormt givande utbyte med. Två av mina favoriter som jag numera även träffar ”i verkliga livet” känner ni igen från gruppen Svensklärarna på facebook, nämligen Charlotta Aspelin och Maria Bivesjö.

Tips 8: Arbeta med portföljer

Jag har vid flera tillfällen skrivit om hur mina elever sedan flera år tillbaka arbetar med portföljer i svenska. Här samlar de allt sitt lärande och här finns också min respons till eleverna, samt deras egna metakognitiva reflektioner kring sitt egna lärande. Portföljerna möjliggör arbetet med process. Jag kan framförallt vara delaktig i elevernas arbete redan innan det är dags för en slutbedömning. Google Drive gör det möjligt för dem att också vara delaktiga i varandras arbete, och på effektivt sätt arbeta med kamratrespons.

Tips 9: Bygg upp en bank med flippfilmer/inspelade genomgångar

De inspelade genomgångarna (som kan användas som en kort flipp) är extremt uppskattade av eleverna. Personligen kände jag nästan skräck inför att spela in min första, men när man väl provat är det inte så farligt. Dessutom är det extremt värdefullt för eleverna att kunna gå tillbaka och lyssna på en genomgång om hur man varierar meningsinledningar eller skriver korrekta källhänvisningar i löpande text flera gånger. Detta arbete behöver vi lärare dela på, för hur ska vi annars hinna? Det betyder att när mina elever lyssnar på en inspelad genomgång är det inte säkert att det är jag som håller i den, utan det kan lika gärna vara Jenny eller Kalle som undervisar i parallellklasserna. I det här inlägget hittar du en inspelad genomgång om att lyckas med textläsningen i Svenska 3 som jag har gjort.

Tips 10: Fokusera på referattekniken

Referattekniken är grunden för vetenskapligt skrivande. Genom åren har jag lärt mig att man inte kan träna detta för mycket och att det absolut inte räcker att göra som ett enskilt moment på hösten i Svenska 1. Att referera är ju mycket komplicerat. Det kräver en god källhänvisningsteknik och inte minst en god läsförståelse. Att se vad som är viktigast i en text är nämligen en förmåga på ganska hög nivå. I takt med att texterna blir allt mer avancerade behöver både referattekniken finslipas och övas. Men hur vi gör detta kan variera mycket! Till en början kan det vara värdefullt att använda skrivmallar:

Skärmavbild 2016-01-15 kl. 19.00.46.png

Men för att eleverna ska bli självständiga i sitt skrivande får man inte fastna i skrivmallarna så att eleverna blir beroende av dem. De är en brygga över till det självständiga skrivandet – ett sätt att synliggöra struktur och språk. Att referera muntligt kan också vara effektivt, och även här kan skrivmallar till en början finnas som stöd för att hjälpa eleverna att hålla sig till ämnet och referera fokuserat och språkligt medvetet. Nedan ser ni Lina och Fanny som har läst varsin avancerad text ur Språktidningen och här refererar dessa muntligt för varandra med stöd av anteckningar och skrivmallar. Resten av klassen arbetar också i par.

Skärmavbild 2016-01-15 kl. 14.11.48Skärmavbild 2016-01-15 kl. 14.12.07

Tips 11: Använd exempeltexter

Att använda exempeltexter kan lyfta undervisningen enormt. De synliggör för eleverna vad de ska göra och hur de kan göra det. Genom att gemensamt läsa och diskutera exempeltexter (det vill säga malltexter som jag själv har skrivit, eller gamla elevtexter som används anonymt) kan vi förbereda oss inför att skriva egna texter. Vi kan få syn på textstrukturer och språkliga uttryck. Dessutom tycker jag att jag kan förklara vad som förväntas av eleverna på ett tydligt sätt utifrån exempeltexter, snarare än att enbart fastna i de ibland för eleverna svårtillgängliga kunskapskraven.

Tips 12: Närläs akademisk text tillsammans

Detta tips hänger egentligen ihop med ovanstående tips, eftersom det ofta är just exempeltexter vi läser gemensamt. Men även annan akademisk text, som kan lära eleverna vad de ska göra, kan vara användbart. Jag använder ibland textutdrag från Digitala vetenskapliga arkivet, men generellt behöver man vara försiktig och medveten i användandet av texter från högskolor och universitet, då dessa riskerar att både innehållsmässigt och språkligt ligga på en för hög nivå för våra gymnasieelever. Men om vi hittar en lämplig text kan den gemensamma och reflekterande läsningen tillsammans i klassrummet utveckla eleverna mycket. De kan närma sig texten språkligt och undersöka hur citat infogas, vilka ordklasser som dominerar eller lista sambandsord som används.

Tips 13: Ta vara på återkopplingen från eleverna

Precis som vanligt finns det inga helt färdiga recept när det gäller en undervisningen. Ovanstående tips är sådana som jag upplever fungerar i mina klasser och som utgår ifrån den forskning och den litteratur som jag läser inom formativ bedömning och läsundervisning. Men att vara lyhörd för var just mina elever befinner sig och vilka undervisningsmetoder som fungerar med dem, är centralt. Därför är återkopplingen viktig. Vi behöver komma ihåg att  återkoppling inte enbart är något som jag ger till eleverna utan något som eleverna ger mig i den dagliga verksamheten. Här gäller det att hitta effektiva sätt för att få den att fungera. Analoga och digitala verktyg kan skapa variation, och metakognitiva reflektioner i portföljen kan ge mig värdefull information på en individuell och icke anonym nivå. Här har jag skrivit ett långt inlägg om hur jag arbetar med återkoppling och synligt lärande.

Skärmavbild 2016-01-15 kl. 14.27.28

Avslutningsvis…

Sammantaget handlar ovanstående tips om att använda lektionstiden effektivt, synliggöra goda strategier, träna mycket, samtala på en metanivå om vad vi gör och varför. Språkutvecklande undervisning och arbetet med lässtrategier lägger grunden för en god läs- och skrivutveckling för alla under gymnasietiden. Att gå från tydlig stöttning till självständighet och tro på att alla elever kan utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt är viktigt för mig. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att inte enbart fokuserar på formen och strategierna. Dessa är ju verktygen för att hjälpa eleverna komma åt eller föra fram innehållet i de texter vi läser och skriver.

Jag önskar dig en fin vårtermin!

Åsa Edenfeldt

Sugen på att läsa mer? Här är lite litteraturtips som jag använder mig av:

Skärmavbild 2016-01-15 kl. 20.15.52.png

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

3 thoughts on “Att lyckas med undervisningen i vetenskapligt skrivande – mina bästa tips!

  1. Tack igen för att du delar med dig. Några av lärarna på min skola gick på detta och berättade för oss vad de hade fått med sig. Mycket intressant och lärorikt. Jag rekommenderade också alla att gå in på din blogg och läsa.

    Jag följer inte många lärarbloggar, men din försöker jag ta mig tid att läsa. Som ny lärare är detta en guldgruva! Tack åter igen!

    Emelie

  2. Hej Åsa!

    Tusen tack för att du delar med dig. Jag är en elever som inte har svenska som modersmål. Vi som studerar på ett arbetsmarknadspolitiska program.

    Efter jag har studerat några månader som extream intensiv kurs, tycker jag att mitt språk är in få utveckling på grund av lärares undervisning men det är jag som utvecklar mig själv som har läst mycket igenom skol uppgifter samt böcker. Jag får ofta kommentarer från läraren som liknande som du skriver övanför ”ditt språk behöver bli mer vetenskapligt” ; , t, ex. ett PM. hur gör man då ???????? och så vidare.

    Tusen tack igen, jag har mycket imponerade dig. Tack för att du har uppmärksamhet för språkutvecklande undervisning alltid.

    Jag gillar att läsa din blogg och jag ska rekommendera detta till mina vänner. Det är värdefullt för mig. Jag ska köpa de böcker som du rekommenderar också.
    Tack så hemskt så mycket igen. ^v^

    Aeh

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s