Föreläsning med Adrienne Gear: Att läsa faktatexter

Skärmavbild 2015-04-22 kl. 22.00.03I onsdags fick jag möjligheten att delta i kanadensiska Adrienne Gears workshop ”Nonfiction Reading Power – Linking thinking with reading information”. Det var proffsiga Toura Hägnesten, utvecklingslärare på utbildningsförvaltningen och bloggare på Pedagog Stockholm, som hade ordnat föreläsningen.

Adrienne Gear är författare till boken Att läsa faktatexter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning som Natur och Kultur ger ut. Hon är verksam lärare i British Columbia och hennes böcker baserar sig på David Pearsons forskning – ett namn som ni som har läst Barbro Westlund kanske känner igen. Pearson har undersökt vad goda läsare (”highly proficient readers”) gör i olika lässituationer. Även Gears namn finns omnämnt i Westlunds forskning, men det var först när Toura Hägnesten började blogga om Adrienne och hennes bok (läs här, här och här om du är nyfiken) som jag fick lite bättre insikt i hennes arbete. Föreläsningen handlade alltså om hur hon undervisar elever och lärare utifrån David Pearsons forskning om vad goda läsare gör:

Skärmavbild 2015-04-22 kl. 22.17.05

Adrienne Gear arbetar som lärare på en grundskola i Kanada, men som lärare på gymnasiet är det ändå ”hög igenkänningsfaktor” att lyssna på henne. Varför? Jo, därför att jag kan relatera till de hinder som hon har stött på i sin undervisning och för att sättet att arbeta med läsundervisning inte skiljer sig åt speciellt mycket även om hennes elever är yngre än mina. Eleverna på gymnasiet möter allt mer avancerade texter och behöver ofta stöd i att hitta sätt att ta sig an dessa. Goda lässtrategier är en förutsättning för att gymnasieelever ska kunna ta sig an utmanande texttyper, komplext ämnesinnehåll och stora textmängder. Finns inte dessa strategier kan vi ju inte luta oss tillbaka och tänka att ”de borde lärt sig det i grundskolan” utan i stället bör vi visa vägarna in i våra ämnestexter.

Skärmavbild 2015-04-22 kl. 22.18.29

Adrienne Gear berättade om vad hon kallade för ”The Big Shift” i British Columbia och hur lärarna har gått ifrån ”comprehension questions” till ”comprehension instruction”, det vill säga från att mäta läsförståelse till att verkligen på djupet undervisa i läsförståelse. Bland annat berättade Adrienne om hur hon i början av sin yrkeskarriär mestadels undervisade i den del av läsning som handlade om avkodning, flyt och fonologi. Men så la hon märke till att vissa elever ibland råkade hoppa över en hel rad i läsningen utan att de märkte det. Det verkade saknas en förståelse för det lästa. Det är yngre elever hon pratar om men det var i en liknande insikt som mitt eget intresse för reciprok undervisning och explicit läsundervisning tog fart för ett antal år sedan. Dels märkte jag att vissa elever kunde läsa en text utan att ha någon egentlig uppfattning om de hade förstått den eller inte, dels märkte jag att jag själv som lärare saknade tydliga verktyg för att undervisa de elever som uttryckte att de inte förstod. Adrienne menar att de elever som inte märker om de förstår eller inte saknar förmågan att kontrollera sin förståelse (”monitor comprehension”), något som även Westlund trycker på löpande i sina böcker.

När Adrienne tidigare i sin lärarkarriär uppmärksammade dessa elever ställde hon sig frågan: Vad är det som gör att vissa elever läser men inte förstår? Svaret, menar Adrienne, är att det har med undervisningen att göra. Eftersom läsning handlar om tänkande och metakognition, måste vi undervisa eleverna i hur man tänker kring sin läsning. Men hur undervisar man i tänkande? Adrienne delade med sig av många konkreta lektionstips som passar yngre barn, som har knäckt läskoden och ska vidare i sin läsförståelse. Hon berättade bland annat om hur svårt det kan vara för barn att visualisera vad tänkande är, och därför räcker det inte att tala om för eleverna att de ska tänka när de läser. Man måste visa hur man gör genom att tänka högt (läs mer om detta i mitt förra inlägg).

Adrienne berättade om en övning som hon använde med yngre elever för att diskutera vad som händer i oss när vi läser. Hon bad eleverna att rita en bild av ett äpple, vilket de så klart klarade utan problem. Därefter bad hon dem rita en bild av ”tänkande”. Det tyckte ju eleverna var betydligt svårare, men många valde att rita en tankebubbla. Smart, tyckte Adrienne, men en tankebubbla signalerar att tänkandet är något som händer utanför personen och inte inom personen. Detta blev en utgångspunkt för diskussion med eleverna. Adriennes arbete med att försöka illustrera vad tänkande är resulterade i fina posters som hon har i sitt klassrum:

Skärmavbild 2015-04-22 kl. 22.01.00

Adrienne Gear menar att läsning händer på två ställen, i texten och i huvudet. Detta talar hon också med sina elever om, även de yngsta! Att förklara och visa vad det innebär att tänka kring läsningen är alltså en stor del av hennes undervisning i alla ämnen. Utöver detta använder hon och eleverna, precis som jag och mina elever, ”tankelappar”, det vill säga tankar på post-it-lappar. Här kan frågor och funderingar samlas med sammanfattningar, begrepp och viktiga ord. Lapparna tydliggör, tycker jag, att läsning faktiskt handlar om att gå tillbaka och läsa igen och att formulera tankar på lappar under läsningens gång blir ett sätt att samtala med texten. Läsning ska vara inte vara en envägskommunikation utan en dialog mellan läsare och text, påpekar Adrienne.

Skärmavbild 2015-04-23 kl. 19.59.11

En annan framgångsfaktor i undervisningen hos lärare i British Columbia använder ett gemensamt och korrekt språk för att samtala om och sätta ord på vad läsning innebär. Ett språk för de metakognitiva strategier som används vid läsning har varit av yttersta vikt för lärarna i utvecklingen av läsundervisningen, menar Adrienne. Här tycker jag att hon gör en fantastisk liknelse till matematikämnet och matematiklärarnas språk. Hennes ord åkte direkt upp på twitter:

Skärmavbild 2015-04-23 kl. 20.11.13

Adrienne menar att en elev som läser matematik i skolan kan känna igen ”mattespråket” oavsett årskurs och lärare. Att addera och subtrahera är ju samma sak i alla matematiklärares klassrum. Att lärare och elever delar ett gemensamt språk är oerhört centralt för den metakognitiva utvecklingen, hävdar hon. Det borde vara samma sak när vi svensklärare ska tala om läsförståelse och läsundervisning. Kanske är det så i grundskolan numera? Det är först de senare åren jag har hittat fram till detta språk och den här bloggen blev från början ett sätt att fokusera på och sprida detta. Personligen tycker jag att ett språk om läsning och läsundervisning har saknats på gymnasiet och att integrera dessa och andra begrepp i min ämnesgrupp (och även i hela lärargruppen på min skola) har varit en del av mitt försteläraruppdrag. Att använda ett språk för läsundervisningen stärker lärarens känsla av att faktiskt kunna undervisa i läsförståelse, menar Adrienne.

Varför är det viktigt att eleverna tar del av begreppen? Adrienne anser att många barn använder effektiva strategier utan att veta om det. De har inte heller språket för att tala om vad de gör. Och om de inte vet vad de gör när de förstår vet de kanske inte heller vad de ska göra när de inte förstår – och där har vi det problematiska. En läskompetent elev vet när han eller hon förstår eller inte förstår. Att sätta ord på strategierna gör det lättare för eleven att få syn på vad man kan göra när man inte förstår eller när man måste prova en annan strategi. Sedan lärare i British Columbia har börjat använda ett gemensamt språk har de märkt skillnad i elevernas läsförståelse.

Skärmavbild 2015-04-22 kl. 22.18.56

Adriennes senaste bok handlar enbart om läsning av faktatexter, och hon ger helt fantastiska exempel på hur man kan arbeta med sådana i yngre åldrar. Många av hennes exempel går också att omarbeta och använda med äldre elever. Hennes workshop blir extra givande eftersom vi i publiken hela tiden får testa hennes uppgifter – vi får prova på att vara elever.

En god stund av föreläsningen ägnas åt de tre nivåerna av läskraft (reading power) som också beskrivs mer ingående i boken (se bild nedan). Mycket påminner om det som Astrid Roe presenterar för äldre elever i Läsdidaktik. Adrienne är övertygad om att de två sista nivåerna (interactive och integrated) bara utvecklas om eleverna får explicit undervisning i dem, genom till exempel tänka högt-övningar. Läsning är inte bara den första nivån utan när alla tre nivåerna fungerar. Här citerar hon Pearson: ”No matter how important code is, it is not the point of reading”.

Skärmavbild 2015-04-23 kl. 20.26.46

Skärmavbild 2015-04-22 kl. 22.00.22

Det som också intresserade mig mycket var hennes fantastiska arbete med multimodala texter. Hon lägger mycket tid på att diskutera hur diagram, tabeller, faktarutor och bilder ska läsas. Hon menar att många av eleverna tror att de enbart är där av ett dekorativt syfte! Hon gav exempel på hur hon lät eleverna skapa egna sådana utifrån icke multimodala texter. Superbra övning! Eftersom jag just nu läser Maria Rasmussons Det digitala läsandet tänker jag att liknande övningar och diskussioner borde gå att genomföra med äldre elever. Att förstå bilderna som tillhör texten är en viktig del av den digitala läskompetensen.

Skärmavbild 2015-04-22 kl. 22.00.43

Utöver allt detta fick vi massor av tips på övningar som ”What? So What?” (Vad säger texten? Vad tänker du?) och  ”A Knew – New” (Berätta en sak du redan visste – Berätta något nytt) för att nämna några. Adrienne Gear var verkligen en engagerad, ödmjuk och humoristisk föreläsare som jag var väldigt glad över att få lyssna till. Tack Toura Hägnesten för att du ordnade föreläsningen!

Här har jag gjort en väldigt kort sammanfattning av några punkter från föreläsningen att ha som utgångspunkt för diskussion eller reflektion i svensklärargrupper:

Adrienne Gears föreläsning 22/4: Nonfiction Reading Power

Låna gärna! Här är direktlänkar till några blogginlägg som jag har skrivit om arbete (läsande och skrivande) med faktatexter:

Språkutveckling och återkoppling – vi tränar på strukturen i en debattartikel

Om att utveckla elevers språk och skrivande i kursen Svenska 2

Om att ”få alla med på tåget” och komma igång med att skriva debattartikel

Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier

Strategier för att arbeta med källor på ett gemensamt och strukturerat sätt

Från skrivmall till självständighet och om att ta sig till nästa nivå

Själv står den här boken näst på tur för mig att läsa!

Åsa Edenfeldt

Skärmavbild 2015-04-23 kl. 22.28.37

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

One thought on “Föreläsning med Adrienne Gear: Att läsa faktatexter

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s