Så här arbetar jag under höstterminen i kursen Svenska 3!

Hej!

Ska du undervisa i kursen Svenska 3 i höst? Det är enligt mig både den roligaste och mest utmanande av svenskkurserna på gymnasiet! Den är utmanande på så sätt att den ställer höga krav på eleverna och därmed på oss lärare. Hur ska jag organisera undervisningen så att eleverna får en möjlighet att utvecklas i, exempelvis, det vetenskapliga skrivandet? Att denna fråga intresserar många av oss svensklärare märkte jag bland annat på Lärarfortbildnings konferens om just vetenskapligt skrivande, då över hundra intresserade svensklärare samlades för att lära sig mer om just detta. I det här inlägget tänkte jag beskriva det upplägg som jag använde under föregående hösttermin, samt dela lite tips och tankar kring det vi gjorde. Kanske kan det vara till nytta för dig som ska köra kursen första gången, eller för dig som vill göra lite förändringar i ditt nuvarande upplägg?

Centrala utgångspunkter

Först några utgångspunkter som har varit viktiga på min skola:

  • För att lyckas med undervisningen i Svenska 3 behöver progressionen mot det vetenskapliga skrivandet inledas redan i åk 1. För mig gjorde jag till exempel en hel del ändringar i Svenska 1 efter att jag kört Svenska 3 första gången för ett antal år sedan. På min skola följer vi i de flesta fall klasserna från årskurs 1 till 3 vilket bäddar för ett tydligt progressionstänk, även om det säkert finns fördelar med andra sätt att fördela kurserna också.
  • Ett gott samarbete i svenskgruppen är A och O. Jag har superskickliga kollegor som jag får så mycket inspiration ifrån och att dela goda och minde goda exempel med varandra, och reflektera kring dessa, har varit viktigt. Ju fler svensklärare vi blir på skolan, desto viktigare blir det att organisera mötestiden. Vi har en och en halv timme varannan (ibland var tredje) måndag tillsammans. När alla inte behöver uppfinna hjulet på varsitt håll kommer vi så mycket längre.
  • Överlämning av tankar och funderingar kring kurser och året som gått. En tradition som jag har skapat i svenskgruppen är läsårsreflektioner. I slutet av terminen, efter att betygen är satta, har vi ett längre möte där alla svensklärare ses och samlar funderingar från året som gått och inför nästa läsår. Här har jag tidigare berättat om hur jag organiserar dessa, för dig som vill läsa mer.
  • Arbetet i vår gemensamma plattform google drive. Det är nu fem år sedan jag började arbeta med portföljer/loggar i google drive, samt delade lektionsanteckningar. I portföljerna samlas elevers lärande och deras reflektioner kring lärandet. (Gunilla Molloy pratade en del om hur läsloggar synliggör elevernas tankar på Läslyftsutbildningen och jag kan bara instämma). I slutet av Svenska 3 fick de stundande studenterna titta tillbaka på sina portföljer från ettan och tvåan och reflektera kring sin egen utveckling. Detta bidrog till många häftiga insikter men också några goda skratt. Det händer ju så otroligt mycket med elevernas skrivande och att eleverna själva kan ta del av denna utveckling på ett så smidigt sätt är mäktigt. I lektionsanteckningarna samlar jag allt som händer på lektionstid, vilket skapar en tydlighet och struktur för eleverna. Det sparar tid och energi samt sänker elevernas affektnivåer, upplever jag. Jag skriver alltid den senaste lektionen längst upp i dokumentet och den äldsta/första lektionen hamnar då längst ner. Längst upp i dokumentet samlar jag länkar till sådant vi återvänder till i kursen ofta, samt länkar till de genomgångar jag gör. Så här ser det ut för eleverna:

Skärmavbild 2016-08-14 kl. 14.40.20

Här kan du läsa/se mer om detta arbete.

En tydlig planering

Fördelar och nackdelar med en termins-/läsårsplanering kan diskuteras men i en intensiv kurs som Svenska 3 är det för mig nödvändigt att ha en slags grundplan för att hinna med, och för att eleverna ska få möjlighet att arbeta med kursinnehållet/kunskapskraven inte bara en gång. Att skapa utrymme för process kräver lite tankearbete tycker jag. Jag, Tomas, Rickard och Lotta, som undervisade i Svenska 3 under 2015-2016, har samplanerat och sambedömt. Det betyder att alla treor, oavsett om de går estetmedia, natur, teknik, sam eller ekonomi har gjort samma eller liknande uppgifter och ungefär lika många uppgifter. Utifrån det sätter så klart varje enskild lärare sin prägel på undervisning och lektioner. Så här såg min grovplanering ut förra hösten:

Terminsplanering

Språkhistoria och språkförändring

Läsåret 2015-2016 valde vi att inleda hela kursen med språkhistoria och språkförändring. Året innan dess inledde vi med retorik men eftersom detta område innehåller en hel del retoriska begrepp och vi ville knyta samman vårt första moment med ett PM, blev det lite för mycket för eleverna. Språkhistoria är något som eleverna har arbetat med tidigare, både i gymnasiet och grundskolan, och det finns en hel del förförståelse att bygga vidare på och använda. Vi bestämde också för att ett traditionellt plugg-prov kunde var bra för att se till att faktakunskaperna sitter på plats innan det är dags att skriva PM (även detta en lärdom från föregående läsår).

På den första lektionen arbetade vi med att gemensamt (med stöd av lässtrategier) ta oss an delar av texten “Vad är svenska?” av Tore Jansson (Språktidningen, 2012:2). Som förförståelse ville jag aktivera elevernas förkunskaper och jag skrev frågorna…

Vad är svenska? Var “går gränsen” för vad som är svenska?

… på tavlan. Eleverna fick diskutera. Sedan fick de se dessa meningar (som också går att återfinna i artikeln):

1. Kununger agher göma huus ok land meþ arlikum ingeldum sinum.

2. Føreren av varebilen mistet livet, mens tankbilsjåføren skal være uskadd.

Jag frågade eleverna:

På vilket språk är meningarna skrivna?

När och var skrevs de, tror ni?

Vilken är lättast att förstå och varför?

Vi diskuterade tillsammans och på så sätt hade eleverna aktiverat sina förkunskaper kring ämnet (svaren hittade vi sedan i texten). Då kunde vi gå vidare till att titta på den text som vi skulle läsa (vad det var för slags text och vilka förväntningar det innebar för oss). Jag tog upp texten på projektorn och gjorde en vägledd läsning (läste och tänkte högt) av första halva sidan för att visa eleverna hur jag går tillväga, tänker och antecknar när jag ska närläsa en sådan här text. De fick sedan arbeta vidare med texten i grupper. Vidare diskuterade vi goda strategier för att skumläsa, anteckna och närläsa. Var finns det viktiga i texten, exempelvis? I samband med detta delade jag den här med eleverna (som jag också tidigare delat på bloggen):

En guide till textläsningen i Svenska 3.

Vi arbetade med språkhistoria i två långa pass (totalt drygt fem lektionstimmar) innan eleverna fick göra ett prov där de skulle visa att de behärskade baskunskaperna. Kursen drog alltså igång ganska snabbt direkt, vilket fungerade utmärkt eftersom elevernas andra kurser startade upp i lite mer långsamt tempo. Under dessa lektionstimmar fick eleverna läsa andra, ganska avancerade, texter kring språkhistoria och träna referatteknik. De gjorde även tvärgruppsredovisningar, vilka jag har skrivit om här (där hittar du också instruktionen), och skapade egna diskussionsfrågor som de ställde i grupperna. Jag blandade också upp lektionen med lite ”lättsamma” övningar som olika klipp och tävlingar där de skulle datera texter i grupp på tid. Vi skrev ganska mycket i portföljerna.

Vetenskapligt skrivande – PM

Efter provet gick vi vidare till att lära oss mer om vetenskapligt skrivande och texttypen PM. Elevernas första PM kom att handla om just språkförändring. Just detta första PM (och även elevernas andra PM, som blev en jämförelse av två romaner) har jag skrivit ganska mycket om tidigare:

”Vi förbereder oss för att skriva PM i Svenska 3”

”Att träna aspekter av vetenskapligt skrivande i Svenska 3”

”Att lyckas med undervisningen i vetenskapligt skrivande – mina bästa tips”

”Gemensamma språkövningar leder vägen till vetenskaplig stil”

Efter att ha undervisat i Svenska 3 i ett antal år har jag lärt mig följande när det gäller att skriva PM:

  • Det är bra med en tydlig (relativt kort) genomgång om hur ett PM är uppbyggt
  • Kombinera gärna detta med kortare övningar där eleverna får ”prova själva” och skriva/träna i sina portföljer och diskutera med sina klasskamrater (till exempel ”Hitta felet i denna PM-inledning” eller ”arbeta om språket i denna mening så det blir mer vetenskapligt” eller ”sätt meningarna i rätt ordning för bästa stycke-struktur”).
  • Ha inte för bråttom att låta eleverna skriva ett helt PM direkt. Det är bra om de får träna på att skriva en inledning eller öva styckestruktur först – tillsammans på lektionstid.
  • Titta på minst en exempeltext, gärna fler. Både välskrivna och mindre välfungerande texter kan användas på ett lyckat sätt. Involvera eleverna i att kommentera texten och arbeta om den på exempelvis en språklig nivå.
  • Process-skriv under hösten. Det är inte nödvändigt med skarpa lägen precis i början (tänker jag).
  • Fokusera på att få med eleverna på tåget när det gäller det absolut viktigaste i samband med första utkastet (till exempel referattekniken och att lyckas med frågeställningen och slutsatsen). Spara detaljerna i det vetenskapliga skrivandet till längre fram i processen.
  • Se till att eleverna behärskar innehållet de ska skriva om (det vill säga att vi har arbetat med innehållet noga tillsammans på lektionstid).

Retorik och litteraturvetenskap

I vecka 40 delade jag ut och introducerade romanen Doktor Glas på lektionstid (läste högt, diskuterade tillsammans, skrev i portföljerna osv). Vi hade läsläxor och boksamtal och arbetade med intertextualitet:

”Intertextualitet, spotifylistor och läsupplevelser”

Den romanen läste eleverna sedan i sin helhet, men de tog även del av utdrag ur romanen Gregorius och Jag, Helga. Momentet mynnade ut i vidare arbete retorik (något vi hade jobbat ganska mycket med i Svenska 2). Eleverna skrev egna försvarstal (med avstamp i de olika romankaraktärerna) och gjorde talanalyser (där de använde retoriska begrepp) av sina egna framträdanden. Jag har skrivet mer om detta här:

”Att lära att lära – Om Doktor Glas, ett försvarstal och retorisk kompetens”

”Att utveckla ett talmanus – formativ retorikundervisning i Svenska 3”

PM 2

Innan jul ville jag gärna hinna med ett andra PM, vilket vi lyckades med även om det blev lite ont om tid. Det fungerade bra att repetera grunderna i PM-skrivande, för att sedan gå mer på djupet i det vetenskapliga språket. Om övningarna i samband med PM1 i huvudsak kretsade kring struktur, referatteknik och källhänvisningar så valde jag nu ut övningar där eleverna fick formulera om meningar, ranka den mest vetenskapliga meningen, skriva om delar av sitt första PM och så vidare. Fokus på språket helt enkelt!

I detta PM fick eleverna göra en jämförelse mellan romanen de läste på våren i årskurs 2, nämligen Det går an. Här hade vi återigen nytta av portföljerna – eleverna hade kvar sina läsloggar och kunde lätt gå tillbaka och friska upp minnet. Frågeställningen fokuserade på hur författarna beskrev äktenskap och könsroller, något vi hade ägnat mycket tid åt i samband med läsningen av Det går an.

Avslutningsvis…

Finns det någon lärare där ute som har lyckats med den perfekta balansen i denna kurs? I mitt fall kände jag mig nöjd över att vi under läsåret hann skriva fyra ordentliga PM (inklusive nationella provet). Vi hann verkligen öva mycket på det vetenskapliga skrivandet. Dessutom tränade vi läsning av faktatext på ett gediget sätt och när det var dags för eleverna på ett självständigt sätt ta sig an NP-texthäftet arbetade de på ett mycket framgångsrikt sätt med texterna på egen hand. De hade anammat strategier för att ta sig an dessa ganska avancerade texter och kopplade dem till varandra och till det övergripande temat på ett snyggt sätt. Men även om eleverna hann läsa två romaner (de läste sedan ytterligare en på våren) hade jag gärna haft ännu mer tid till litteraturvetenskapen. Jag hade velat samtala mer om lyrik och dramatik – något jag tar med mig till nästa gång. Det blir däremot inte detta läsår – nu är det fullt fokus på Svenska 1!

Åsa Edenfeldt

Publicerat av

Jag är gymnasielärare i svenska och psykologi i norra Stockholm och författare till boken Läskompetens - lässtrategier för gymnasiets svenskkurser. Här på bloggen skriver jag om språkutvecklande arbetssätt, läsundervisning med äldre elever, digitalt läsande och skrivande samt naturligtvis undervisningen i mina ämnen. Välkommen hit!

2 thoughts on “Så här arbetar jag under höstterminen i kursen Svenska 3!

  1. Jag undervisar Svenska 3 för tillfället och har kikat en del på ditt upplägg angående PM-skrivande. Tycker det har varit väldigt informativ och intressant att ta del av dina metoder!

    Jag noterade att du låter eleverna skriva och avsluta PM på lektionstid, vilket jag också skulle vilja göra. Men jag funderar på om det inte blir lite för kort om tid för dem. Jag har förstått att dina lektioner är väldigt långa och undrar därför lite hur lång tid eleverna fick på sig att författa sitt första PM på hösten?

    1. Tack! Vad roligt! De fick på sig 2 h och 40 minuter. Men ibland får de en stund att redigera lektionen efter också, speciellt på hösten (med hjälp av kamratrespons och textbearbetningsmallar).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s